Denna studie syftar till att undersöka hur den moderna fotbollsarenan upplevs av kvinnor. Den moderna fotbollsarenan kan ses som ett koncept kombinerat av en ny arena som ska locka en bredare publik samt en ökad andel kvinnor som besöker arenan.  För denna studie har fotbollsarenan definierats som en del av det offentliga rummet. Studien genomfördes genom åtta kvalitativa intervjuer där intervjupersonerna bestod av kvinnor som regelbundet går på fotbollsmatcher på Friends Arena. Resultatet visar på att arenan kan upplevas som en trygg plats som kvinnor kan känna hemkänslor gentemot trots dess maskulina miljö. Resultatet belyser även komplexiteten i platsbegreppet och hur en plats gränser inte alltid är självklara, detta då arenan på många sätt förknippas med andra platser i anslutning till den. Resultatet av denna studie går att se som en nyansering av den bild som finns av fotbollsarenor där tidigare studier främst har resonerat kring arenan som en maskulin plats där kvinnor har svårt att höra hemma.

Som moderna människor lever vi idag i ett samhälle med högt tempo, en digital livsstil och ständig uppkoppling som leder till en ohälsosam livsstil. En högpresterande kultur där den digitala världen har en stor plats i våra liv med ett konstant flöde av händelser och information, en parallell värld som aldrig vilar. I en storstad som Stockholm samsas många funktioner på samma yta och innefattar en miljö med många intryck och signaler för oss som människor att förhålla sig till och för vår hjärna att sortera. Behovet av att finna en lugn tillvaro och en paus i vardagen för rekreation och återhämtning är stor. I mitt examensarbete har jag jobbat med dessa frågor som problematik och utgångspunkt. Visionen har varit att skapa en plats i förebyggande syfte för denna problematik, och genom det skapa en plats för kontemplation. Detta har resulterat i en i form av modern stadspark och kontemplativt rum ett av Stockholms mest centrala och trafikerade stadsrum, Brunkebergstorg, där de arkitektoniska greppen och upplevelsen genom våra sinnen av den gestaltade miljön har används som ett distraherande gestaltningsgrepp. / In todays society, we live live in a stressful environment with a high pace, with a digitalism that leads to an unhealthy lifestyle. A world where performance and high results is used as a high status symbol, we live with a parallel digital world with constant flow of information that never rests. In a capital city like Stockholm, many functions and gatherings of people are taking place in the same area wich results in a lot of information and signals for our minds to process. The need for recreation and break in the everyday -life is greater than ever before.  In my thesis, I have worked with these issues and problems and starting point. The main goal has been to create a space to prevent these issues and furthermore create a place aimed for contemplation. As a result, my design takes form as a modern citypark in one of Stockholms most busy parts of the city, Brunkebergstorg. A contemplative space where the experience through our senses has been used as a distaction of our minds.

Studiens syfte är att undersöka och skapa förståelse för hur barn på en förskola agerar, interagerar och samspelar med varandra när de använder digitala plattor, samt hur detta relaterar till lek och till begreppet plats. Följande frågor har undersökts: Hur påverkas barns samspel vid den digitala plattan av den fysiska platsens förutsättningar? Hur skapar barn egna platser runt den digitala plattan? Hur förhåller sig leken och dess kännetecken till barns samspel vid den digitala plattan? Studiens teoretiska ramverk utgörs av ett barndomssociologiskt perspektiv, i vilket utgångspunkterna är att barndomen betraktas som en social och kulturell konstruktion och barnet ses som en aktiv medskapare av denna barndom. Barnens samspel har studerats med hjälp av lekteori samt begreppen plats och barns egna platser. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod och det empiriska materialet utgörs primärt av videoobservationer som kompletterats med fältanteckningar. Studiens resultat visar att barns samspel vid den digitala plattan kan ta sig olika uttryck, vilka påverkas av fysiska platsers olika förutsättningar i form av aktivitetserbjudanden och implicita regler. Resultatet visar även att barn, gemensamt och individuellt, kan skapa egna platser runt den digitala plattan och att såväl skapandet som upprätthållandet av dessa platser kan kopplas till användandet av leksignaler.

Jag har i det här arbetet diskuterat skolan som plats utifrån Waldorfpedagogik. Har Waldorflärare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur står det i så fall i förhållande till resten av samhället? Vad är det som är bra med deras sätt att ta vara på platsen i skolan? Jag har tagit reda på hur Waldorflärare kan tänkas använda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med Waldorflärare på Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nått resultat som jag kopplar till litteratur som jag läst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de använder naturen, färgerna, material och rummen i sitt skolarbete. Genom att skapa bra förutsättningar för kreativitet och lek sätter de barnen i fokus för hur den fysiska miljön utformas. Det har också varit intressant att koppla Waldorfskolan som plats i förhållande till historia, teorier om plats och hur resten av dagens samhälle ser ut. Jag har upplevt att Waldorflärare har stor medvetenhet om hur den fysiska miljön kan ses som en tillgång i förhållande till pedagogik, barnens utveckling, en god stämning och samhället. / This essay is based on four interviews with Waldorfteachers. It discusses awarness of the school´s physical environment and how it can work with the teacher and create atmospehere and possibilities in teaching. The place of the Waldorfschool also becomes an expression of it´s relation to the society.

The purpose of this paper is to examine the strategies used by library personell to motivate young people between the ages of thirteen and seventeen to visit the library or otherwise make use of its services. This question is answered through empiric material in the form of semi-structured interviews with librarians at five different libraries in southern Sweden. The findings are then analysed through the lens of the four spaces model, which is used to categorize and evaluate the results. The interviews show that the librarians share an interest in creating a library that appeals to the youth, but likewise acknowledge that doing so is a difficult and complicated challenge. Although most of the libraries did not operate under a clearly defined strategy when marketing to this demographic, the description of the librarians’ work was fairly consistent among the interviewees. The libraries use various methods such as cooperating with other youth-centered institutions and hosting activities based around user participation. Only on select issues, such as the implementation of social media, did the interviewees present differing opinions. The results also show that young peoples’ usage of the library is largely location-dependent as libraries in smaller communities experience considerably higher difficulty in attracting young visitors. The findings of this study are largely consistent with previous research concerning public libraries’ work with young people and user interaction.

Abstract: There is currently limited previous research that concerns the area of ​​language development in the preschool's outdoor environment. The purpose of the study is to investigatepreschool teachers´view of the outdoor environment in order to stimulate the children's language development. Thestudy is conducted with a qualitive method by using semi-structured interviews.The purpose of the study is answered with the help of the following questions: How do preschool teachers plan language-stimulating teaching in an outdoor environment? and What are the possibilities and limitations of language-stimulating teaching in an outdoor environment? To analyze the empirical evidence, we have used the childhood sociological concepts of place, spaceand the socio-cultural concepts of mediation and artefacts to help us. The result of the study shows that the geographical place, together with the preschool teachers' space, is significant for how preschool teachers plan for a language-developing teaching in an outdoor environment. The limitations and possibilities lie in the educators' space for the creation of a place in the physical location. The surrounding environment, preschool teachers who have a mediating role and the artefacts used as mediating appeared to be significant. Specific elements that take the children's attention in the outdoor environment were seen as limiting to enable language-developing teaching in the outdoor environment.

Leken i förskolan anses vara central och forskning visar att synen på den fria leken hos förskollärare skiljer sig åt och blir därför ett komplext område inom förskolans värld. Förskollärares roll i den fria leken har studerats antingen inomhus eller utomhus, men inte tillsammans. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synsätt på den fria leken inomhus och utomhus och hur de ser på sin roll i den. Studien tar utgångspunkt i den kommunikationsteoretiska bakgrunden för att synliggöra förskollärares roll och hur den ser ut i barns fria lek. För att besvara syftet har vi använt en kvalitativ metod genom intervjuer. Förskollärare har fått svara på frågor om hur de ser på den fria leken och vilket synsätt de har på sin egen roll i den fria leken, både inomhus och utomhus. Resultatet av vår studie visar att det finns delade åsikter i synsättet kring förskollärarens roll men även likheter har framkommit. Slutsatsen visar att de medverkande förskollärarna är medvetna om att inta en stöttande roll men att det kan vara utmanande att hitta rätt balans när de ska stötta i leken. En delad åsikt som blev synlig i analysen var deras syn på sin roll inomhus och utomhus där tankar om en mer passiv roll framkom men även exempel på att de är lika aktiva inomhus som utomhus.

Foreign visitors to libraries often face cultural barriers when using the library. This study shows how librarians see the library as a meeting place in terms of intercultural and multicultural aspects. In previous studies, the focus has mostly been on library users, but there is a need to complete the gap regarding the role of library employees. The findings presented in the article are the result of a qualitative study. The empirical data was collected from semi-structured interviews with six library employees with experience in the multicultural and intercultural field. Putnam´s concepts of social capital and oldenburg´s concept of third place were used when analyzing and coding the material. The library as a third place and social capital was also used as a theoretical framework. The result shows that the library is both a multi- and intercultural place where the reception and activities of people with a different cultural background are important. At the state level, the results show that the working method is not written verbatim in the library plans and their described tasks are affected by this. Despite various differences in the libraries, the informants describe that they have cultural competence and some believe that they can always develop their competence further. They also believe that we live in a multicultural country where the library needs to be inclusive for all groups. The information obtained can be used for further research and consideration as to whether it reflects changes in the role of public libraries.

Syftet med studien är att undersöka platskänsla och värdefulla platser i de sydöstra stadsdelarna utanför Uppsala samt hur dessa hanteras i plandokumenten vid den planerade utvecklingen av området. Studien bygger på en kvalitativ metod där intervjuer genomförts med invånare i de sydöstra stadsdelarna för att ta del av deras känsla av platsen, vilka platser de anser värdefulla samt hur de ställer sig till planerna för området. Vidare undersöks hur de utpekade platserna hanteras i den fördjupade översiktsplanen för området. Till sist undersöker studien hur man kan förstå invånarnas svar i relation till geografiska teorier om plats. Resultatet visar att det finns tydliga likheter mellan invånarnas svar och geografiska teorier. Respondenterna har en stark gemensam platskänsla som främst bygger på en emotionell anknytning till platsen. Inställningen till planerna för de sydöstra stadsdelarna är varierade bland respondenterna, det finns dock ingen större oro för att deras känsla av platsen ska förändras. De värdefulla platser som pekas ut är naturen, skogen och kullarna. Samtliga platser finns med i den fördjupade översiktsplanen och kommer påverkas på olika sätt. Gemensamt för platserna är dock att kommunen efter samråd gjort ändringar för att bevara samt öka tillgängligheten till platserna.

Studiens syfte är att öka förståelsen till hur den bebyggda miljön påverkar mänskligt beteende samt stadens sociala liv. Ett särskilt fokus placeras på vilka aktiviteter som genomförs i det offentliga rummet och olika faktorer som kan påverka i vilken omfattning de genomförs. Studien använder kvalitativ metod i form av dolda icke-deltagande observationer och platsanalys för att belysa detta. Metoden tillämpades på tre platser i Uppsala – Stora torget i Uppsala centrum, Gottsunda centrum och Vaksala torg. Resultatet visade att de vanligast förekommande aktiviteterna varierade från plats till plats. Detta kunde bero på utbudet av verksamheter som fanns i omgivningen, men även utformningen av själva platsen. En plats som är välutformad för gångtrafikanter bör kännas trygg, erbjuda många möjligheter till interaktion och vara tillgänglig för så många som möjligt. Gånghastigheten visar sig även ha en viss påverkan kring hur mycket en plats kan upplevas vara levande eller ej. Trots att studien fokuserar på tre platser i en och samma stad, är de alla av olika karaktär med varierade utformning och omgivning, därmed belyses olika typer av platser som kan förekomma i stadsmiljön.