Hur talar vi om ensamstående mödrar? Hur framställs och artikuleras de? Syftet med denna studie är att utforska vilket mönster som existerar i diskursen kring ensamstående mödrar. Genom politisk diskursteori samt ett genusteoretiskt ramverk beskriver denna studie hur ensamstående mödrar artikuleras.  Det empiriska materialet består av artiklar från den svenska tidningen Mama. Dessa artiklar har genom en undersökning, inspirerad av kritisk diskursanalys, metodologiskt undersökts, sammanställts samt analyserats utifrån genusteori samt politisk diskursteori.   Sammanfattningsvis så artikuleras den ensamstående mamman som sämre stående inom diskursen. Hon blir synonymt med fattigdom, sämre barndom och som en påminnelse om att mammor kan göra bestående påverkan på sitt barn. De får stå till skuld för sin psykiska ohälsa och placeras som rivaler mot varandra; exempelvis den unga mamman kontra den äldre.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur fritidsledare genom tal och praktik ger mening åt “meningsfull fritid” och hur “meningsfull fritid” blir betydelsefullt. Studiens material bygger på 6 intervjuer med fritidsledare och 3 observationer på fritidsgård. Materialet analyseras med hjälp av poststrukturalistisk teori och politisk diskursteori. Resultatet visar att fritidsledarnas skapande av meningsfull fritid påverkas av fyra olika diskurser. Diskurserna påverkar värdena som läggs i meningsfull fritid och dessa påverkar fritidsledarnas utövande av ledarskap, vilket leder till drivkrafterna som skapar meningsfull fritid. Slutdiskussion menar att vikten av ungdomsperspektiv i meningsfull fritid behövs för demokratin och ungdomars deltagande i välfärden som samhällsmedborgare.

I denna kandidatuppsats undersöks hur förståelser av, och motiveringar för soldatyrket och våldsanvändning skapas och upprätthålls diskursivt. Jag visar hur och varför dessa diskurser konstitueras och legitimeras av svenska yrkessoldater. Politisk diskursanalys och logikperspektivet utgör uppsatsens teoretiska och analytiska verktyg. Uppsatsen baseras på intervjuer med sju personer som är eller har varit anställda vid Försvarsmakten som yrkessoldater.                                För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har det empiriska materialet presenterats i tre kapitel. I det andra kapitlet redogörs intervjupersonernas motivationer att söka sig till Försvarsmakten. Det går att skönja ett generellt mönster där motiven för att söka sig Försvarsmakten utgår från den enskilde individens intressen och på olika sätt tjänar till personlig utveckling och självförverkligande framför kollektiva intressen i form av patriotiska eller altruistiska mål. Intervjupersonerna bedömer Försvarsmakten i förhållande till hur väl de kan uppfylla deras krav och förväntningar i förhållande till andra arbetsgivare. I det tredje kapitlet presenteras hur yrkessoldaterna konstruerar förståelsen av militärt våld och sin yrkesposition. Här framträder en förståelse av det militära våldet som legitimt och normaliserat för att det utgör en hegemonisk ordning i internationella relationer. Militärt våld uppfattas som det rätta och realistiska sättet att hantera konflikter. Intervjupersonerna uppfattar territoriella gränser och värden som demokrati, fred och mänskliga rättigheter värda att slåss för. Ett ytterligare argument för det militära våldets legitimitet är att det finns internationella och nationella regleringar för när, var och hur olika former av våld får brukas. Försvarsmaktens våldsmonopol anses skapa stabilitet i samhället. Det ultimata argumentet som rättfärdigar militärt våld för intervjupersonerna är att varje beslut om våld föregås av en moralisk bedömning av situationen. Subjektet anses ha ett personligt ansvar i förhållande till våldsutövande. I kapitel fyra diskuteras det militära våldet som en social logik som omgärdar soldatyrket. Icke-våldsrörelsen framstår som en politisk logik som ifrågasätter och utmanar det militära våldets hegemoniska ordning. Fantasierna om det internationella anarkistiska systemet, om det legitima våldet och det moraliska subjektet strukturerar och ger mening till soldatyrket och det militära våldet. Fantasierna förklarar varför de diskursiva identifikationerna kring soldatyrket fastnar och det militära våldets hegemoniska position upprätthålls.

As the urban norm in Sweden turned during the years of the covid-19 pandemic, more people became interested in moving to the countryside and living a more authentic and sustainable life. One way of living a sustainable life is through eco-villages. The purpose of this study is to gain a deeper insight into the driving forces behind people's interest in living in an eco-village and how these driving forces contribute to the discursive creation of Bysjöstrands eco-village. The empirical material consists of expressions of interest and participant observations of conversations between the project manager of Bysjöstrand eco-village and stakeholders. The material is analysed with political discourse theory and the logics perspective. The majority of the stakeholders are drawn to the eco-village by utopic fantasies consisting of an imagined community spirit in the future eco-village. The utopic fantasies also consist of articulations of a "good and sustainable life" that consists of self-sufficiency through farming and animal husbandry, which can be interpreted as resistance to commercially produced food, alternative living as resistance to commercial living and housing, and through articulations of proximity to nature and beautiful landscapes and a wish to live a more sustainable life together with others of the same interest.

This undergraduate thesis is written for an ethnological standpoint with the purpose of studying how concepts of masculinity is discursively constructed in relation to the women dominated work field of nursing. This is done by analysing the material gained from six interviews with male and female nurses with the poststructuralist theory of political discourse by the theorist Laclau and Mouffe. By doing this the thesis has concluded that masculinity is foremost constructed in relation to the nursing femininity within the work field and the strong masculinity from outside of it. While also being interconnected in systems of meaning where masculinity is created, reproduced and questioned in a continual cycle.

This master’s thesis considers the Official Report of the Swedish Government Transpersoner i Sverige (SOU 2017:92), and its ambitions to increase intelligibility for trans people. Using a discourse-theoretical framework, I study the report’s production of meaning regarding power, norms and knowledge. In my analysis, the constitution of meaning leads to the establishment, in the report, of a specific understanding of intelligibility and of how intelligibility for trans people can and should be increased. Further, I note that ‘knowledge’, in the report, is positioned as beyond power and mobilized to counter the defined problems of unintelligibility. In particular, the report promotes measurable knowledge as the means by which to amend problems concerning lacking descriptions of trans people’s situation. Using Spade (2015) and Butler (1997), I elaborate on the positioning of the state with respect to the report’s project of increasing intelligibility, and show that state power is naturalized. The main conclusion of the thesis is that several of the report’s suggestions serve to legitimize state regulation of gendered subjectivity, specifically with respect to legal genders and their utilization in measurement and surveillance.

The aim of this study is to examine how politicians use language and communication strategies when discussing gang crime in the media. Through an ethnological approach, this study aims to delve into the narratives constructed by political figures about gang crime in media representations. By analyzing how different political actors articulate their opinions and select specific terms, the study seeks to shed light on the political perspectives and the overarching discourse on the topic. By exploring questions such as how politicians communicate about gang crime and the terminology they employ, the study aims to enhance our understanding of how language in the media can influence perceptions and discussions about gang crime.

This master’s thesis in ethnology aim to enlighten the driving forces behind why a local football club, in a segregated residential area, outside of Stockholm in Sweden, chooses to develop its association in a more social direction. This is a cultural study of why football, as a cultural phenomenon, is expected to be able to solve social problems, and more generally how is sport considered a tool and a solution to social problems? Why is football expected to be able to solve segregation in a socio-economically vulnerable areas, of those who lead the sports activities? The empirical material of this essay has been collected through oral interviews from leaders of the association and government officials. Material from the association's development documents, state active board members from the association, government documents, and news articles have also been analyzed. By using the Political Discourse Theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe (2008 [1985]), the situations for how the sports activities have been designed can be seen as made in relation to the general hegemonic discourse on the social benefits of sport. It is also possible to discover how government grants work as guidelines and point out what the sports movement should perform under state supervision. Logics of Critical Explanation in Social and Political Theory (2007), by Jason Glynos and David Howarth, are used in the analysis and especially their fantasmatic logic has given this study an insight into the idea or perception that football leaders have of the outside world, in this case the idea of the social benefit of sport. Which in turn can explain why they in turn invest their commitment in and attract their drive from these ideas because the conviction is about being able to change the socio-economic situation in their local area. In the end, however, it turns out that neither sport nor football alone cannot serve as the solution in the fight against child poverty, criminal activity, and segregation. Sport’s simply does not have all the characteristics required to reform, challenge, or question a social order created or even built on inequality and segregation. But this in no way takes sport into account in contexts where it can socially contribute to a community that can play a significant role for its participants in their everyday lives.