No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

<p>A new reform of immigration in Sweden was introduced in 2006. This implied both a new decision hierarchy and process routine for dealing with asylum-related cases. Furthermore, a new Aliens’ Act came into force. The purpose of the changes was to strengthen the principle of law and order. The Swedish Migration Board, as the authority responsible for immigration cases, has employed Litigation Officers for the Administrative Procedure Unit. The Officers’ task is to reconsider verdicts in asylum cases and represent the authority on personal proceedings in the courts. Proceedings are a new occurrence in the asylum process.</p><p>The object of this study is the Litigation Officers and how they act as executers of political decisions. The following two questions are precisely defined:</p><p>i) Under which conditions do the Litigation Officers carry into effect the new directions and rules concerning the principle of strengthened law and order?</p><p>ii) How much freedom of action do they have when discharging their official duties?</p><p>Three theories are discussed related to the subject of the study. The first is about the forms of parliamentary steering of the society. The second theory discusses two perspectives of officers’ freedom of action. Finally, the third theory is about the characteristics of conditions necessary for a successful parliamentary steering.</p><p>In order to answer the questions, six Litigation Officers working in different Administrative Procedure Units in Sweden were interviewed. The investigations showed that the officers were both qualified and willing to carry into effect the directions and rules of the principle of strengthened law and order, but were hindered in their work by serious deficiencies of the Aliens’ Act. The investigation also showed that Litigation Officers were satisfied with their freedom of action when discharging their official duties. They experienced a little more freedom in the procedural part of their work. On the other hand, they felt more limited in interpreting the law of the Aliens’ Act. Otherwise the officers adhered to guidelines in being executers of political decisions.</p>

Denna studie undersöker europeiseringen av svenska politiska partier från 1998 till 2016. Syftet har konkretiserats i frågeställningen ”På vilka sätt har svenska politiska partiers skrivande om samt inställning till EU-medlemskapet och unionen generellt utvecklats över tid?” och dess underfråga ”Har en europeisering av dessa partier skett?”. Det empiriska materialet har erhållits med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ ansats i form av text- och innehållsanalys, och har innefattat Vänsterpartiets, Centerpartiets och Liberalernas partiprogram och valmanifest. De mätpunkter som har varit i fokus är omfång, inställning och policy vs. polity. För att analysera materialet användes europeiseringsteorin. Studieresultaten visade att samtliga partier har europeiserats inom åtminstone en av mätpunkterna. I Vänsterpartiet syns en svag europeisering vad gäller omfånget av vilket de nämner EU eller ord kopplade till unionen, i Centerpartiet syns en europeisering vad gäller inställningen till EU och det svenska medlemskapet och i Liberalerna syns en svag europeisering vad gäller inställningen till EU och det svenska medlemskapet såväl som vad gäller indelningen av olika politikområden kontra unionen i sig. Slutsatserna som dragits är att Europeiska unionen alltså har påverkat de svenska politiska partierna, men att denna europeisering tar tid och är väldigt varierande beroende på parti, mätpunkt och årtal. / This study examines the Europeanisation of Swedish political parties from 1998 to 2016. The purpose has been concretised in the research question “In what ways have the Swedish political parties’ writing of and attitude towards the EU-membership and the Union in general developed over time?” and its sub question “Has a Europeanisation of these parties occurred?”. The empirical material has been obtained by both a qualitative and a quantitative approach in the form of text and content analyses, and has included the Left Party’s, the Centre Party’s and the Liberals’ party platforms and manifestos. The measurement points that have been in focus are range, attitude and policy vs. polity. To analyse the material the Europeanisation theory was used. The study results showed that all parties have been Europeanised in at least one of the measurement points. In the Left Party a weak Europeanisation regarding the range of which they mention the EU or words linked to the Union was visible, in the Centre Party a Europeanisation regarding the attitude towards EU and the Swedish membership was visible and in the Liberals a weak Europeanisation regarding the attitude towards EU and the Swedish membership as well as regarding the dividing of different political areas contra the Union itself was visible. The conclusions that have been drawn are that the European Union thus have affected the Swedish political parties, but that this Europeanisation takes time and is very varying depending on party, measurement point and year.

Hur gestaltas en politisk skandal i nyhetsmedia? Anna Kinberg Batra och Håkan Juholt är två exempel på politiska ledare som tvingats lämna sina poster, bland annat efter hårt tryck från medierna. Efter Kinberg Batras avgång som partiledare för Moderaterna väcktes debatten om hennes könstillhörighet samt roll som kvinnlig ledare inom den politiska sfären. Juholts politiska skandal bemöttes även den hårt i media och utgjorde det mediedrev som slutligen skulle leda till hans avgång. Genom att jämföra den politiska skandalen som kretsade kring Kinberg Batra samt den som cirkulerade kring Juholt, ämnar studien att undersöka om det går att utläsa några betydande skillnader i nyhetsrapporteringen av de båda fallen. De frågeställningar som studien utgår från behandlar Svenska Dagbladets gestaltning av Kinberg Batra och Juholt, samt de eventuella skillnader som går att se mellan de två politiska skandalerna. Genom en konkretisering av van Dijks kritiska diskursanalys studerades åtta stycken nyhetsartiklar från Svenska Dagbladet. Artiklarna avser perioden för partiledarnas avgångar och analyseras utifrån teorier som representation, genus och framing. Utöver dessa teorier presenteras även tidigare forskning inom politisk kommunikation, mediedrev samt kvinnlig och manlig representation i media. Resultatet av undersökningen påvisar skillnader och likheter mellan de två fallen. Slutsatserna av resultatet kan därmed konstatera att de skillnader som är framstående i rapporteringen främst kan härledas till frågan om genus samt nyhetsmedias framställning av de båda fallen. De likheter som kan utläsas i rapporteringen av de två före detta partiledarna visar på att de båda mer eller mindre har beskrivits utifrån personliga attribut.

Problemformulering och syfte: Politiska skandaler får ofta ta stor plats i medierna. Men ibland är det medierna själva som ligger bakom att en skandal faktiskt uppstår. Även kriser kan uppstå ur skandaler. Hur stor plats som ges till skandaler och kriser i medierna, och hur de väljer att framställa dessa är betydande. Det kan bland annat bidra till att mindre plats ges åt saklig samhällsrelevant information. Medborgarnas uppfattningar och åsikter påverkas av vad medierna väljer att rapportera om, eftersom forskning har visat att det är främst medierna som vi vänder oss till för att få information om politik och samhällsfrågor.
Syftet med studien är att undersöka hur rapporteringen om Transportstyrelseskandalen såg ut i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt hur skandalen utvecklades till en kris.
Metod och material: Studien baserades på både en kvantitativ innehållsanalys för att få en översikt över samtliga artiklar och en kvalitativ innehållsanalys för att för att få en djupare analys av artiklarnas innehåll.
Huvudresultat: Resultatet av denna studie visar att medierna tenderade att i hög grad ägna sig åt skandal- och krisgestaltning i rapporteringen om Transportstyrelseskandalen. Undersökningen visade att det var kvällstidningarna som använde sig mest av skandalgestaltning, men även morgontidningarna ägnade sig i hög grad åt att gestalta artiklarna som skandal. Däremot var det morgontidningarna som krisgestaltade mest. Genom att använda sig av ett dramatiskt språk, häpnadsväckande rubriker, fokusera på skandalens konsekvenser, låta politiker skandalisera varandra och att benämna skandalen som en kris var också medierna med och formade skandalen/krisen.

The aim of this study is to examine how textbooks in civic education prepares students to become active citizens. In this study six textbooks, either written for the theoretical track or the vocational track in upper secondary school, were examined using a qualitative text analysis. The aim of this study is to compare in which way the political system at the national and European level is described, how the books describe the democratic citizen, and lastly if there is any difference between the books written for the different tracks. To examine in which way the political systems are described the content were analyzed using the dimensions: polity, policy and politics. The second part of the theoretical framework consisted of three models of democracy, which were used to analyze how the books describe the democratic citizen. Results showed that the political systems were not described in the same way. The textbooks had more content about the Swedish national system in all of the content categories. However, no clear description of the democratic citizen was identified. Most of the content in the textbooks described the citizen as a person which votes in the elections or uses other actions to influences the politicians, but the textbooks also trained the students to take part in political discussions. Results also showed that the books written for the theoretical track overall had more political content and longer passages. Lastly they had more advanced questions for the students.

Denna uppsats undersöker hur de två manliga politikerna Håkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de två kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framställs i kvällstidningen Aftonbladet efter politiska skandaler. Syftet är att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer några skillnader mellan framställningarna av manliga och kvinnliga politiker.       Frågeställningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mån politikern är deltagare i processerna, i vilken utsträckning politikern är första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas påståenden framställer samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet består av sammanlagt 20 artiklar från kvällstidningen Aftonbladets hemsida, där de första fem artiklarna där skandalerna nämns analyseras i respektive skandal. De tillämpade metoderna är en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivån samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys – även den inom den ideationella nivån.              Undersökningen visar att det finns en ojämn rapportering av skandalerna, där de kvinnliga politikerna är deltagare i relationella processer mer frekvent än de manliga, vilket innebär att de oftare sätts i relation till något annat eller beskrivs som bärare av egenskaper och attribut. De manliga politikerna är något mer frekvent deltagare i materiella processer samt mer frekvent deltagare i verbala processer vilket innebär att de oftare framställs som agerande eller som talare. Vidare visar resultatet att Aftonbladet fokuserar mer på de kvinnliga politikerna som privatpersoner men mer på de manliga politikernas förseelser, vilket är i enlighet med tidigare forskning. Aftonbladets rapportering av manliga och kvinnliga politiker efter dessa skandaler är därmed inte helt jämställd.