Sammanfattning I augusti 2016 skickade kommunstyrelsen i Stockholm ut ett förslag som remiss om att barn till föräldralediga skulle få rätt till 40 timmar i veckan i förskola, istället för 30 timmar. I december fattade kommunfullmäktige beslut i enlighet med förslaget. Utgångspunkten för denna masteruppsats är det förslaget, kommunfullmäktiges beslut samt remissvaren från 14 stadsdelsnämnder, utbildningsnämnden, Kommunal, Lärarförbundet, SEFIF, Pysslingen förskolor och Fristående skolors riksförbund. Syftet med uppsatsen är att genom argumentationsanalys undersöka barnperspektivets roll jämfört med andra perspektiv i den politiska processen i samband med remissförslaget om utökad vistelsetid för barn till föräldralediga i Stockholm. Huvudfrågeställningar är: Hur argumenterar olika parter för och emot utökad vistelsetid i förskolan för barn till föräldralediga i Stockholm? Vilka olika perspektiv kan urskiljas i argumentationen? Hur kopplas argumentationen till barnperspektivet och barns bästa? För att svara på dessa frågor undersöks den politiska processen och en textanalys görs i form av en argumentationsanalys. Resultatet visar att barnperspektivet var det mest framträdande i den politiska processen, även om också andra perspektiv fanns som ekonomiskt perspektiv, föräldraperspektiv och personalperspektiv. Studien visar också att barnperspektivet kunde användas på olika sätt utifrån olika syn på betydelsen av barns bästa.

Den regionala nivåns gränser och funktion har återkommande debatterats sedan mitten på förra seklet. Efter regeringsskiftet 2014 påbörjade den rödgröna regeringen arbetet med en ny läns- och landstingsindelning. Initiativet kom ursprungligen ifrån organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där alla partier enats om behovet av en reform. När de politiska samtalen på nationell nivå påbörjades hösten 2016 stod det dock klart att enighet inte rådde bland partierna på riksdagsnivå. Samtalen avslutades i november med att allianspartierna ett efter ett lämnade förhandlingarna, trots att de alla tidigare uttryckt sig positiva till någon typ av regionreform. I denna uppsats kartläggs händelseförloppet och de inblandade aktörernas ställningstaganden analyseras för att skapa förståelse kring varför de politiska förhandlingarna avslutades. För att på ett systematiskt sätt analysera aktörernas argument utvecklas ett analysverktyg utifrån tidigare forskning där olika konfliktlinjer i debatten om en regionreform tydliggörs. Undersökningen visar att Liberalerna och Moderaterna tidigt var kritiska till reformförslaget. Idéanalysen visar att deras åsikter avviker från regeringens i alla de avseenden som analyserats. Kristdemokraternas argumentation liknande däremot regeringens och de var mer positiva till en reform. Partiets syn på välfärdens organisering avvek dock från regeringens, vilket förklarar varför de lämnade samtalen. Regeringen var från början inställd på en överenskommelse med Centerpartiet och prioriterade därför deras krav. Detta kan förstås utifrån att de båda, till skillnad från övriga, förespråkade en decentralisering av välfärdsverksamheter. Kartläggningen av händelseförloppet visar att de politiska samtalen i slutändan avslutades för att Centerpartiet och regeringen inte kom överens i frågan om hur en decentralisering av makt och ansvar skulle sammankopplas med regionreformen. Centerpartiet efterfrågade mer konkreta åtgärder än vad regeringen var beredd att gå med på utan att först utreda dem.

1962 a new swedish schoolsystem was accepted called Comprehensive school. The study observes how the discussion of the new schoolsystem looks like in the Union magazine Skolvärlden during the 1970-1969. The study shows how teachers’ thoughts about a schoolsystem which are including all children, no matter what economic statues the have got. Teachers’ need more time to connect with the pupils’.  In the other schoolsystem they did not have that kind of issues that might occure now. Some children from a less education background find it difficult to fit in in the comprehensive school. Teachers’ do not know how to handle those children which are interrupting their classes. As a reason of that special-need education are developed during the decade. The reason of that is that all children in Sweden from now have to go to school for nine years according to the law.   Teachers’ also believe that the politicians are interfering a lot in school matters. As an example of that Ingvar Carlsson are saying that school need time to reconnect to the new circumstances. Though the former minister of education Olof Palme in the beginning of the decade says that teachers actually need to be more aware of the importance of internationalization in every subject not just the social subjects. Instead teachers rather will prefer to work by them self to implement the new conditions from the curricula and new research. They should instead leave the education to the teachers that actually have got the education and the knowledge about how to teach children. Teachers’ are also irritated of the low wages according to their harder labor circumstances. They believe that other parts of the labor market have got better incomes and conditions. Skolvärlden thinks that LO as an organisation connected to the Socialdemokratic party has priveligies that they do not. In the 1975 teachers are prepared to fight for better circumstances and the are very angry at LO who do not want to support them. Skolvärlden thinks that the reason of that is because LO does not think that education is important, which they actually should have thought. The reason of that is because education from now on is very important for a society development.

The aim was to investigate what may have caused women's underrepresentation at leading positions in Alvesta municipal politics. This was intended to be carried out with an analysis of three parties selection processes and based on the parties perceptions of possible causes for the underrepresentation. The method chosen was a theory-consuming case study, conducted with collected material from semi-structured interviews as well as a quantitative material that was collected from the municipality's website. Politicians from the Social democrates, the Moderate party and the Centre party were interviewed for the investigation. The results were analyzed with a pre-selected theoretical framework, such as homosociality, contactcapital and gender differences when it comes to political ambition. The results showed that the selection processes mainly proceeded in a similar way, however, there were differences regarding which criteria were sought from the candidates. The results also showed that the underrepresentation could have been caused by different circumstances for each party. More prominent perceptions of causes were analyzed against different socialized processes on the basis of gender, which could have affected the possibilities the parties had for being able to nominate women for the leading positions.

Psykisk ohälsa orsakar ofta ett stort lidande för både drabbade individer och deras närstående. Hur politiker sätter ramar och fördelar resurser påverkar i hög grad hur vård, behandling och stödinsatser fungerar i praktiken. Politiska formuleringar och framställningar av olika aspekter rörande psykisk ohälsa påverkar även allmänhetens syn, attityder och inställningar. Syftet för denna studie är att undersöka hur de politiskapartierna Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna förhåller sig till och framställer frågor kring psykisk ohälsa, vård och stödinsatser och vilka potentiella effekter det för med sig. Detta ställs även i relation till vad tidigare forskning och kartläggningar har kommit fram till. En textanalys av vad partierna själva skrivit på sina hemsidor och i valmanifesten från 2018 har genomförts och som analysverktyg har Carol Bacchis diskursanalytiska “What's the problem represented tobe” - ansats använts. Studien visar på likheter mellan partierna som en betoning på barn och unga och långa vårdköer inom psykiatrin. I Sverigedemokraterna och Moderaternas framställningar görs invandrare och nyanlända till en belastning på välfärdssystemet. Moderaternas främsta betoning ligger på sjukfrånvaro till följd av psykisk ohälsa och dess kostnader medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet talar om psykisk ohälsa i termer av ekonomisk jämlikhet och ojämlikhet ligger. Partiernas framställningar ochpolitik för med sig olika effekter som riskerar att bidra till bland annat diskriminering och stigmatisering och potentiellt även en ökad psykisk ohälsa. Brister i dagens system som kartläggningar visar på handlar till stor del om samverkan mellan olika vårdgivare och ansvarsfördelning mellan landsting och kommuner, vilket ges ett begränsat utrymme i partiernas framställningar.

This essay seeks to understand Hannah Arendt’s notion of the political as an “in-between.” The in-between appears to be the intersubjectivity and relations of interaction in a public sphere, which Arendt suggests as a way of understanding the political as an end in itself. Judith Butler has distinguished Arendt’s notion of the political as essentially relational, but which dismisses the material interdependence as a precondition to political participation. This essay argues that Arendt's notion of the political must be seen in context of her critique of modernity in which the public sphere is dominated by economic terms, “the social”. This essay provides a background for this critique, and how Arendt's distinction between the political and "the social" can be understood. The result is a politics separated from economics, but in which we can stress the question of intersubjectivity at its core. The conclusion is that Arendt certainly recognizes material interdependence as a precondition for politics, but the political in Arendtentian terms insist on a political commonality beyond any common ground, for which the in-between and the relation can emerge as the (non)essence.

The purpose of this study is to examine if, and in that case how, students at Uppsala University are affected by their Instagram feeds and how that will influence the decisions students make in relation to a political election. In addition to this, we also intend to examine how students' perceptions of politics in a more global aspect may be affected by this. To answer the purpose, the following questions are used: - How can filter bubbles and echo chambers on Instagram affect students' opportunities to make well-informed decisions, especially in relation to political elections?  - How can students' Instagram feeds affect their perception of world politics? To receive the empirical material ten qualitative interviews are conducted. Based on the empirical material a text analysis is done. We used Jürgen Habermas theory of the Public Sphere and the theory of Selective Exposure. The result of the study is mainly that the echo chambers that exist in students' Instagram feeds have such a large impact that it cannot be claimed that they can make a completely well-informed decision. And that students' perception of the outside world gives them a more global enlightenment of the political events that take place in the outside world, while due to its filtered Instagram feeds they do not get a holistic view from all perspectives of the events. This result provides information about the effects that echo chambers and filter bubbles can have and it may be an explanation of the ongoing polarization in the global political climate.

Många politiska event har som syfte att vara en öppen mötesplats för alla, vilket gör att denna typ av event kan anses som komplexa. Dessa komplexa event har många aktörer, både offentliga och privata, som har en påverkan eller påverkas av att vara en del av ett politiskt event. Med teoretisk term benämns dessa aktörer som intressenter. Om dessa event ska vara framgångsrika kan det vara viktigt för de som organiserar eventet att vara medvetna om vilka som är deras intressenter och hur de bemöter dem. Syftet med studien var att undersöka vilka intressenter som politiska event har samt hur dessa bemöts. Detta gjorde vi genom en flerfallstudie där de fall som undersöktes var de största politiska eventen som ingår i nätverket Democracy Festivals: Almedalsveckan i Sverige, Arendalsuka i Norge, Folkemødet i Danmark och SuomiAreena i Finland. Genom fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från samtliga event fick vi en förståelse för vilka intressenter som finns och hur dessa bemöts. Även sekundärdata samlades in för att kunna få en förståelse över respektive events organisationsstruktur. Den data som samlades in analyserades samt jämfördes med tidigare forskning och med följande modeller: intressentmodellen, Salience modellen och en modell för olika sätt att bemöta intressenter. Det vi kom fram till är att politiska event har många intressenter då dessa är samhällsengagerade event som är öppna för alla. De identifierade intressenterna är i stort sett samma i varje event. Politiska partier, politiker, näringslivet och besökare identifierades bland annat och ses som viktiga intressenter i dessa komplexa event. Det framgår även att alla intressenter som identifierats av organisatörerna har olika inflytande över respektive event och att de bemöts olika beroende på deras grad av inflytande. Detta trots att majoriteten av respondenterna uppger att de gör sitt bästa för att försöka bemöta alla intressenter lika. De flesta intressenter bemöts liknande i respektive event. De intressenter som inte bemöts på samma sätt var sponsorer och media vilket kan kopplas till organisationsstrukturen. Men i och med att bemötandet inte ter sig lika i samtliga event går det inte att säga att en intressent ska bemötas på ett specifikt sätt. I tidigare studier framgår det att landets kultur och politiska struktur påverkar hur intressenter bemöts. Detta kan vara en förklaring till att bemötandet ser olika ut i eventen då urvalet för denna studie är fyra event från fyra olika länder. / Many political events aim to be an open meeting place for everyone, which means that this type of event can be considered as complex. These complex events have many stakeholders. It can be of relevance for those who organize the event to be aware of who their stakeholders are and how they treat them if these events want to be successful. The purpose of the study was to investigate which stakeholders’ political events have and how these are treated. A multi-case study was used to examine the largest political events included in the network Democracy Festivals: Almedalsveckan in Sweden, Arendasuka in Norway, Folkemødet in Denmark, and SuomiAreena in Finland.  The conclusion of the study is that political events have many stakeholders. The identified stakeholders are basically the same in each event. Some stakeholders that were identified as important stakeholders in these complex events were: political parties, politicians, local businesses, and visitors. It also appears that all stakeholders identified by the organizers have different influences over each event and that they are treated differently depending on their degree of influence. Since the treatment does not look the same in all events, it is not possible to say that a stakeholder should be treated in a specific way.

Sedan valnatten den 9 september 2018 har ingen regeringskonstellation kunnat tillträda i Sverige. En jämn mandatfördelning mellan de traditionella blocken har resulterat i ett komplext parlamentariskt läge som utlöst en regeringskris. Ett riksdagsparti som tillhör ingetdera av de traditionella blocken är Sverigedemokraterna. Partiet är Sveriges yngsta riksdagsparti och utmanar de etablerade partierna (övriga riksdagspartier) med sin politiska sakfråga. För att få utökad politiskt inflytande ställer Sverigedemokraterna krav på att deras politiska sakfråga ska vinna gehör i den politiska arenan. Studien visar att de etablerade riksdagspartierna och Sverigedemokraterna möts i en strategisk maktkamp i regeringskrisen 2018. De etablerade partierna bemöter Sverigedemokraterna antingen genom att anta utmaningen i deras sakfråga och närma sig en snarlik politik, eller genom att inta en motsatt position till Sverigedemokraternas politiska sakfråga. Studien utgick ifrån ett fall med två kontexter. Kontexterna utgår ifrån en statsministeromröstning samt Sverigedemokraternas besked inför en budgetreservation.

This study focuses on the Swedish coalition government during World War II. The purpose of this study is to examine the creation of and the resolution of this government and to see if there were any disagreements in the Social Democratic Party during the creation and resolution of this government. The study also focuses on the attitude towards the Swedish Communist Party. The method that has been used is a content analysis and argumentation analysis to see how eventual disagreements has been expressed in the Social Democratic Party. The study is based on the theory of consensus and conflict which we have applied to the material. The empirical material of this essay is based on protocols from the Swedish Labor Movement’s Archives and Library and examines protocols from different political meetings. The study concludes that in general we can see a tendency of political consensus among most of the representatives from the Social Democratic Party even though there were differences of opinions on the way to democratic decisions.