<p>För att uppnå ett hållbart transportsystem på väg krävs åtgärder att bryta dagens beroende av fossila, ändliga bränslen. En övergång till alternativa, förnybara drivmedel är angeläget och en uppgift som involverar hela samhället, tar mycket lång tid och kräver hårt arbete.</p><p>Denna studie har som målsättning att med hjälp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret från bränsleframställning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn på möjligheterna till och strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn på väg.</p><p>Markant i politiska dokument och strategier är att de ansatser som gjorts främst behandlat personbilssidan snarare än vägtransportsektorn som helhet. Oroande är också avsaknaden av strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom de tunga vägtransporterna.</p><p>En tydlig politik med klar uttalad målsättning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrågas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osäkerhet och ogynnsamma konkurrensförhållanden på marknaden samt gynna investeringar.</p><p>Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsställande av flera aktörer som istället vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt är att ett livscykelperspektiv tillämpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gällande drivmedel inom Europa. Samtidigt bör en politik föras inriktad mot direkta investeringar som främjar teknikutveckling och privata investeringar på området.</p><p>Ett problem för utformning av politiken inom drivmedelsområdet rör distinktionen mellan försörjningstrygghet och klimatproblematik, där klimatproblematiken riskerar att hamna i skymundan.</p>

<p>Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mångskiftande begreppet jämställdhet får under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förändringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar från de båda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jämställdhet med mening och analyserat den förändring som skett. Vårt huvudsakliga resultat är att jämställdhetens mening i båda valrörelserna konstrueras kring Gränsen mellan det privata och offentliga, Våld och Könsmaktsordning eller diskriminering? – och att det är inom dessa områden som kampen om betydelse förs. Mest märkbar är förändringen i Gränsen mellan det privata och det offentliga där det 2002 rådde öppen antagonism mellan en socialistiskt radikalfeministisk diskurs och en konservativ diskurs om familjens betydelse för jämställdheten. 2006 konstrueras jämställdhet i den konservativa diskursen kring familjen, dess valfrihet och möjligheten att pussla ihop arbete med familjeliv, samtidigt som den socialistiskt radikalfeministiska diskursens position har försvagats.</p>

<p><strong>Syfte</strong> - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt <em>genomförande</em> av detta förslag.</p><p><strong>Metod</strong> - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän.</p><p><strong>Teoretiskt perspektiv</strong> - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism.</p><p><strong>Analys</strong> - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats.</p><p><strong>Slutsats</strong> - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke.</p>

<p>This study deals with the phenomenon of European integration and its impact on national party programs in Poland, a current member state of the European Union. The author will argue that the question of European integration has left a mark on the political party programs of two mainstream domestic parties on opposite sides of the ideological dimension, in the form of a certain degree of convergence regarding the “European issue”. Relating the result of the analysis to the theoretical structure of Europeanization and sociological institutional change, the essay will attempt to show a possible link between them. Although this trend does not seem to indicate any dramatic effects of the membership per se in the programs (the national arena seems, in most cases, be of more value for party activities) there is an indirect effect in the form of the presence of Europarties and a pronounced incentive for social and economic adaptation.</p>

Europa står i dag inför stora demografiska förändringar med en allt äldre befolkning och minskade födelsetal. Tidigare forskning visar att förändrade levnadsförhållanden samt ekonomisk tillväxt har varit en bidragande orsak till att befolkningsstrukturen har förändrats. Eftersom det främst är politiker som fattar beslut angående åtgärder, fann vi det intressant att studera hur politikerna väljer att bemöta de demografiska förändringarna samt undersöka om det finns distinkta skillnader i politiken utifrån Esping-Andersens kategorisering av välfärdsstater. Syftet med denna undersökning var att finna om politikerna i Sverige och Spanien bemöter de demografiska förändringarna på olika sätt eftersom länderna tillhör olika välfärdsstater. Resultatet visade att några av de förslag som presenterades var utökad barnomsorg, bättre villkor för föräldrar att kombinera arbete och familjeliv, ökad pension samt förbättrad äldrevård. Esping-Andersens kategorisering av välfärdsstater gick att härleda utifrån valmanifesten, däremot var det svårare att upptäcka huruvida politikernas förslag på åtgärder hade karaktär av en skandinavisk respektive konservativ välfärdsmodell.

Det politiska engagemanget i det civila samhället har under de senaste årtiondena genomgått en förändringsprocess i sitt uttryckssätt. Främst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istället har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sätt att påverka, förändra och agera i det civila samhället. Detta är en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och växande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhället. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktär och dess arbete präglas av olika typer av aktionsformer för att få fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gällande krav på snabb politisk handling inom just deras intresseområde. Det som fångade mitt intresse var att försöka få en bild av ungdomarnas attityder och åsikter kring denna politiska förändringsprocess. Syftet med denna uppsats är således att undersöka ungdomars attityder och åsikter gällande detta individualiserade och livsstilsanpassade sätt att påverka i samhället och engagera sig ’politiskt’ genom så kallade nya sociala rörelser. Utgångspunkten för studien är en deduktiv ansats i form av att studiens framställda empiriska material prövas mot en allmänteoretisk bakgrund bestående av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fältet med fokus på samhällsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och Håkan Thörn. Det empiriska materialet i studien bygger på en genomförd kvantitativ enkätundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och åsikter gällande det individualiserade och livsstilsanpassade sättet att påverka i samhället och engagera sig politiskt genom så kallade nya sociala rörelser. Generellt pekar studiens resultat på att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sätt att påverka politiskt i samhället, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en åsikt och visa handlingskraft, är politiskt viktigt för individen själv. Attityderna pekar också på att man till stora delar har en samsyn med de nya sociala rörelsernas globala synsätt gällande olika problemoch frågeområden i samhället, som exempelvis miljöfrågor. Men däremot är det en liten grupp som kan tänka sig att direkt engagera sig och fullt ut sympatisera med deras olika vägar för politisk handling. Av hela studien kan man dra slutsatsen att de flesta ungdomarnas attityder gällande politiskt engagemang snarare befinner sig i ett gränsland mellan ett klassiskt partipolitiskt och ett som kan jämställas med de nya sociala rörelserna. Detta kan symboliseras genom att intresset för att kunna tänka sig att aktivt engagera sig klassikt partipolitiskt eller att kunna tänka sig att aktivt engagera sig de nya sociala rörelserna, är gällande båda tämligen lågt.

Syfte - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag. Metod - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän. Teoretiskt perspektiv - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism. Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats. Slutsats - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet.

En afhandling om parti-rationalitet belyst gennem en undersøgelse af dansk deltagelse i fredsstøttende operationer og EU-forbeholdet på forsvarsområdet med henblik på at vurdere hvorvidt der eksisterer en diskrepans mellem disse to forhold. / The aim of this paper is to examine and explain the rationale of political parties behind, on the one hand, their desire to have Denmark participate in peace support operations and, on the one hand, the parties 1992 decision not to take any part in the elaboration and the implementation of decisions and actions of The European Union which have defence implications. It can thereby be determined whether or not there is an inconsistency between the two subjects. The parties who are subject to this examination are Socialdemokratiet(Social Democrats), Det Radikale Venstre(Social Liberals) and Socialistisk Folkeparti(Socialist People’s Party). The theory used is focusing on the fact that political parties have to make trade-offs in order to achieve their political goal or at least as many of these as possible. The theory puts foreward that parties have a small and well-defined set of objectives which in the simplest term can be seen as ”policy-seeking”, ”office-seeking” and ”vote-seeking”. The method used  is a descriptive analysis of the two areas where the decision to participate in peace support operations in The Persian Golf 1990, Bosnia 1995 and Kosovo 1998 is based on the parties arguments in Folketinget (The Danish Parliament). Due to the fact that there is no official documentation of the negotiations prior to the decision on The European Union question (the reservation) this area is mainly based on interviews with persons who took part in the negotiations and books on the subject. The aim of the descriptive analysis is to determine the rationale of the parties in both areas and thereby why the parties decides to participate in peace support operations and not to participate in The European Unions decisions and actions which have defence implications. This is followed by a comparative analysis of the conclusions from the descriptive analysis in order to determine any inconsistency in the parties rationale and the aims of the decisions. This leads to the conclusion of the thesis; Is there or is there not an inconsistency between Denmark’s wish to participate in peace support operations and the decision not to take any part in the elaboration and the implementation of decisions and actions of The European Union which have defence implications. The conclusion is; that there is an inconsistency. The inconsistency is due to the consequence of the implementation of the reservation, and not due to the aim of the reservation . As to the rationale of the parties the paper concludes that the parties seek different objectives. One party generally seeks policy and less office and/or votes, one party generally seeks office and less policy – votes and one party generally falls close to the center of the line policy and/or votes and only marginally in the direction of office. On the way to the conclusion the paper points to possible reasons to why it will not be possible to correct the inconsistency for a (long) time to come. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

De metoder som används i de studerade svenska intervjuerna (”Lördagsintervjun” och”Sverker rakt på”) för samman reportern och politikern istället för att visa på oberoende. Denfrågeteknik som används skapar intimitet snarare än konfrontation och därför ställs intemakten till svars. Detta görs i uppsatsen tydligt genom en jämförelse med brittiska politiskaintervjuer.I uppsatsen analyseras sex etersända politikerintervjuer från fyra teoretiska perspektiv - detnormativa journalistiska perspektivet, samtalsanalysen, retoriken och maktanalysen. Breddenpå frågorna tydliggör hur de olika intervjuarna ställer sina frågor och hur de fungerar med deolika intervjupersonerna. Slutsatsen är att svenska reportrar ogärna agerar konfrontativt ochhellre vill vara vän med den de intervjuar. Den vänskapliga stämningen leder till att denintervjuade inte ställs till svars, samtidigt fungerar intimiteten utestängande för dem som intesympatiserar. Journalisten och politikern hamnar på samma sida och utestänger den lyssnaresom är journalistens uppdragsgivare.Studien visar också att de svenska journalisterna inte har en teknik som är oberoende av vemde intervjuar. I de brittiska intervjuerna kombineras ett hårt ifrågasättande med en respektfulldistans. I de svenska intervjuerna finns ett behov av lättsamhet som hindrar ifrågasättandet.De sex intervjuerna som studien bygger på är: Jimmie Åkesson i BBC:s Hardtalk, Carl Bildt iBBC:s Hardtalk, Jimmie Åkesson i Sveriges Radios Lördagsintervju, Carl Bildt i SverigesRadios Lördagsintervju, Jimmie Åkesson i SVT:s ”Sverker Rakt på sak” samt Anders Borg i”Sverker Rakt på sak”.