The aim of this study is to examine how learning materials tied to the social studies subject (“samhällskunskap”) portray Sweden's parliamentary parties. The purpose of the examination is to identify key differences and similarities between the way the parties are portrayed, aswell as to identify whether the same political party is portrayed differently in different learning materials. Furthermore the study aims to see whether these portrayals are objective or not, using a theoretical lens consisting of the Swedish schools core values (“värdegrund”) to explain any infractions identified of the author's perceived objectivity. Using a qualitative text analysis a total of five different learning materials were examined. The conclusion of the study was that one of Sweden's eight political parties, the Swedish democrats (“Sverigedemokraterna''), were portrayed in a different type of way compared to the rest. This difference was exemplified by the author's general attitude toward the party, where the party's portrayal consisted of a value-ridden and non-objective discourse. There also were some differences identified between how different learning materials portrayed one and the same party, in most part explained by the learning materials' limited accounting of the parties in general, rather than actual disagreements. Lastly the study concluded that the Swedish schools core values were able to produce a possible explanation for the unequal treatment of the Swedish democrats, since the Swedish democrats views could be perceived as being incompatible with the core values of the Swedish school.

Several governmental investigations and reports indicate that women in politics do not have the same possibilities as men in Sweden, a country otherwise known for its generally high level of gender equality. This bachelor thesis is going to examine women’s politician’s perception of their own power and ability to influence the politics by interviewing seven fulltime regional politicians in a region in Sweden. The main questions that are analyzed are women's political issues and areas of responsibility, their access to political bodies and chairmanships and how they are respected and treated in their political role.  Via the lens of feminist institutionalism, the analysis shows that there are big differences in perception between the women that participated. Some feel that they have the same possibilities as men and are treated equal, while others feel like they are limited and disrespected due to men being the norm within the politics. Their experiences can therefore only partly be explained by the feminist institutionalism as there are other reasons that affect their perception on the issue. The conclusion is that women’s politician’s perception of their own power and ability to influence the politics in a region in Sweden are partly equal to men’s, and partly limited.

Det aktiva deltagandet inom traditionella former för politik såsom politiska partier har de senaste decennierna minskat drastiskt. Särskilt unga är en grupp som allt mer använder sig av andra vägar in i politiken för att påverka denna, såsom sociala medier. Detta skulle kunna påverka ett demokratiskt system som är byggt på representation genom partier negativt. Syftet är att öka förståelsen för ungdomars upplevda hinder för att gå med i ett politiskt parti för att de ska kunna inkluderas mer. Vår fråga är därför, vilka upplevda hinder bidrar till att ungdomar inte engagerar sig i politiska partier? Vi besvarar den med hjälp av 3 fokusgruppsintervjuer innehållande elever i årskurs 3 på två teoretiska program på ett medelstort gymnasium med över 10 nationella program i Mellansverige. Studien fokuserar på 4 teorier om demokrati, passivitet, individualiserat engagemang och sociala mediers påverkan på engagemang. Brist på tid, intresse och kunskap var 3 tydliga hinder som upplevdes av majoriteten av ungdomarna. Ungdomarna är en blandning av standby- och oengagerade medborgare. Engagemanget har individualiserats, då ungdomarna upplever det svårt att veta vad partier står för och även ofta uttrycker en motvilja att behöva ställa sig bakom hela det paket av åsikter ett parti har. Sociala mediers användande har till synes normaliserats och inte mobiliserat fler ungdomar till att bli partipolitiskt aktiva. Vi ser tecken på att Dahls demokratikriterier kan påverkas negativt av demokratins utveckling. Exempelvis kan den låga nivån av kunskap bland ungdomar ses som ett hinder för dem att nå upplyst förståelse. Även effektivt deltagande påverkas negativt av låg kunskap och rädsla för konflikter. Ungdomarna tar inte kontroll över dagordningen genom partier eller alternativa sätt och upplever sig inte ha kontroll över den heller. Det finns väsentliga hinder som upplevs av ungdomar och dessa är problematiska för en representativ demokrati. Den här studien bidrar till att öka förståelsen, men det behövs ytterligare forskning på området.

Politiska ungdomsförbund är viktiga arenor där unga människor diskuterar och formulerar frågor som kan bli en del av den politiska dagordningen. Sättet som en politisk fråga diskuteras skapar också gränserna för hur det är möjligt att förstå och tala om den. I denna studie undersöks det socialdemokratiska ungdomsförbundets (SSU) könspolitik under perioden 1970- 2000. Mer specifikt analyseras hur frågan om kvinnors politiska representation framställts inom förbundet och vilka lösningar som varit möjliga att föra fram på förbundskongresserna. Avhandlingens utgångspunkter är feministisk teori och teori om problem konstruktion. Studien baseras på källmaterial som kongressprotokoll, handlings- och principprogram, stadgar, motioner från individuella kongressledamöter och från distrikt, förbundsstyrelsens utlåtande över motioner, förbundsskrifter samt tidskrifterna Tvärdrag och P- Information. Avhandlingen visar att SSU, trots sin radikala självbild, haft liten egen drivkraft att driva frågan om att öka kvinnors representation i förbundets beslutsfattande organ. Problem med låg representation av kvinnor inom förbundet erkänns, men fram till 1990-talet är det någon annan, någon annanstans, som ska lösa underrepresentationen. Avhandlingen visar också att problemkonstruktionerna ofta innehåller motsägelsefulla förståelser av frågan om kvinnors representation. Sammantaget bidrar en rad antaganden som, normer om frivillighet, samarbete mellan män och kvinnor, könskomplementaritet, samt även passiva och symboliska hinder och utlyftande praktiker, till att forma gränserna för hur kvinnors politiska representation kan diskuteras inom SSU. / Political youth associations are important political arenas where young people discuss and formulate issues that can become part of the political agenda. The way a political issue is discussed and problematized also creates the borders for how it is possible to talk about it and to understand a particular issue. In this thesis, the Swedish Social Democratic Youth League’s (SSU) gender politics are explored. More specifically, the question of how women’s representation is constructed and what solutions are seen as possible is analysed. The analytical points of departure are feminist theory and theory of problem construction. The source material consists of congress material from 1970 until 2001: congress protocols, motions from individuals and district committees, League committee reports on the motions and debates in the congresses. Other source materials are debate publications, booklets, written documents, internal material about women’s representation, programs of action and ideas and the periodicals Tvärdrag and P-Information. The study shows that the Social Democratic Youth League, despite of its radical self image, has few ambitions of its own to politicise the question of women’s representation. Problems with women’s low representation within the league are admitted, but until the 1990’s, these problems are always associated with someone else, somewhere else, who is going to solve the under representation. The study also shows that the problem constructions often contain contradictory understandings of the question of women’s representation. A number of assumptions such as norms for volunteering, cooperation between men and women, gender complementary, barriers as passive and symbolic barriers, and ‘externalizing practices’, contribute to shaping the borders of how the question of women’s representation can be discussed within the League.

<p>I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:</p><p>Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?</p>

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över: Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?

In the late 20th century, the proportions of women and men elected into European national parliaments became increasingly equal. Political parties shape these outcomes by selecting and fielding candidates in elections. Scholars recognise that parties' actions do not occur in isolation; yet there is little systematically comparative research about the configurations of conditions in which these actions occur. Previous research also often relies on studies of West European parties. This doctoral thesis investigates how conditions inside and outside parties combine to create gender-equal parliamentary presence. The thesis examines the extent to which Western European experiences apply to Central and East European parties, and explores the conditions that stand in the way of progress towards gender balance. It presents three empirical studies. The first is a qualitative comparative analysis of 57 West European parties during the late 1980s, a period in which the trend towards equality accelerated. The second study applies the knowledge produced in the first analysis to cases in Central and Eastern Europe. It uses an original dataset covering six parties in four EU member states in a structured focused comparison. Finally, the thesis presents an in-depth case study of an unexpectedly gender-balanced Latvian party. The analyses show that gender-equal parliamentary presence is achieved when conditions inside and outside parties combine, and that no condition is necessary or singularly sufficient. The absence of gender-equal parliaments is sustained by combinations other than the absence of those that lead to gender-balance. Operationalisations from Western Europe turn out to be largely applicable to cases in Central and Eastern Europe. These latter cases also demonstrate that organisational instability need not impede women’s presence in elected office. / Under sent 1900-tal har andelen kvinnor och män i nationella demokratiska parlament i Europa blivit alltmer jämstora. Politiska partier formar politisk representation genom att välja egna kandidater till val. Forskare har visat att partiers beteende på den punkten inte sker i isolering, men det finns ändå en brist på systematiskt jämförande studier om vilka kombinationer av villkor som leder till jämn könsrepresentation i nationella parlament. Dessutom vilar tidigare studier ofta på kunskap om situationen i Västeuropa. Den här doktorsavhandlingen undersöker hur villkor i och utanför politiska partier kombineras för att uppnå jämställd parlamentarisk representation. Den utforskar i vilken grad de västeuropeiska erfarenheterna är användbara i Öst- och Centraleuropa, och studerar villkoren som upprätthåller manlig dominans i parlamentariska partier. Den presenterar tre empiriska studier. Den första är en kvalitativt jämförande studie (fsQCA) av 57 Västeuropeiska partier under sent 1980-tal, en period då andelen kvinnor i nationella parlament ökade. Den andra studien tillämpar kunskapen från den första studien på fall i Öst- och Centraleuropa. Studien bygger på ett unikt dataset med sex partier från fyra EU-stater, i en strukturerad fokuserad jämförelse. Slutligen presenteras en fallstudie av ett ovanligt jämställt parti i Lettland. Analyserna visar att lika andelar kvinnor och män i nationella parlament åstadkoms när villkor i och utanför partier kombineras, och att inget villkor är nödvändigt eller ensamt tillräckligt. Frånvaro av jämn representation upprätthålls av andra kombinationer än de som leder till jämn representation. Operationaliseringarna som utvecklades för Västeuropa är applicerbara i Öst- och Centraleuropa. De senare fallen visar också att organisatorisk instabilitet inte behöver hindra en jämställd parlamentarisk närvaro.

Involvement in political youth organisations is explained in terms of social, moral-ideological,and career-driven incentives. However, previous studies have not examined women’smotivations. This single case study answers and explains why young women engage in politicalyouth organisations and which incitements drive them. The study also explains what youngwomen’s plans for a political career looks like and whether systematic patterns can be discerned.By using in-depth interviews, seven young women in the Swedish political youth party “SocialDemocratic Youth League of Sweden” (SSU), are interviewed. This analysis shows that womenare not primary driven by political career ambitions, instead social and moral-ideologicalincentives are the primary factors for their involvement. Young women perceive barriers topursuing a political career and would rather work in a “regular” profession in the future thanhave a political career.

Arbetet behandlar frågor rörande hur olika politiska subjekt ställs i ett dikotomt förhållande till varandra genom diskursiva praktiker. Meningsmotståndare tänks utmana varandras olika samhällsvisioner inom ett politiskt rum som utgörs av den demokratiska processen. Detta rum kan artikuleras genom olika politiska styrningsformer, exempelvis konsensuspolitik eller agonism. Oavsett form tänks samhällsordningen och dess politiska styrelseform med tiden etableras genom dess allmänna acceptans som underbyggs av dess legitimitet och acceptans av samhället i stort. Denna cementering kännetecknas av begreppet hegemoni. Studien utgår till stor del utifrån Chantal Mouffes tankar om det politiska som något som kräver ett konfliktelement för att driva samhällsutvecklingen framåt. Således ses konsensuspolitik som något som i längden skadar den demokratiska processen och det demokratiska samhället. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt tolkas våldsbejakande extremism som ett fenomen utpekat av och genom samhällets hegemoniska ordning. Våldsbejakande extremism är således de krafter som bjuder den hegemoniska ordningen motstånd genom att presentera alternativa samhällsvisioner. När motstånd och förändringsmöjligheter inte upplevs kunna föras genom de etablerade demokratiska strukturerna riskerar de utlöpa i våldsamma sammandrabbningar, ofta betecknade våldsbejakande extremism. Således undersöker studien hur dessa olika krafter möts inom det politiska rummet och bjuder varandra motstånd. Det teoretiska ramverket konkretiseras genom det empiriska underlaget i form av intervjuer och rapporter.

På grund av globaliseringen har konkurrensen mellan städer på senare tid ökat. Platser kan differentiera sig genom att arbeta med uppmärksamhet, inflytande, marknader, företag och evenemang. Detta medför att platsernas roll har förändrats där det riktas ett rampljus mot konstruktionen av platsvarumärke. Politiska dimensioner och platsens intressenter har betydande roller för ett starkt närvarande platsvarumärket. Genom att undersöka de tre begreppen; platsidentitet, platskultur och platsbild kan komplexiteten i konstruktionen av platsvarumärke tydliggöras. En fallstudie tillämpas för att studera platsvarumärke. Detta fall består av platsen Rosenlund i Göteborg där avgränsningen är projektet “Ett Blomstrande Rosenlund”. För att synliggöra konstruktionen av platsvarumärke tillämpas en identitets-baserad platsvarumärkes modell. Denna modell erbjuder ett sätt att se på platsidentitet som en dynamisk process. Med hjälp av modellen ges ett försök till att se hur de politiska dimensionerna, platsens intressenter samspelar med platsidentiteten, platskulturen och platsbilden. Empirin och analysen visar fragment av den komplexitet som råder i omformningen av ett platsvarumärke. Slutresultatet visar att det fanns en politisk närvaro under hela omvandlingprocessen. Här ser vi även en skiftning av de interna intressenternas inflytande på platsidentiteten. Omvandlingsarbetet visar tydliga tendenser att platsidentitet är en dynamisk process. Dock uppdagas det förutsatta och oförutsedda effekter som konstant influerar platsvarumärket. Här kan praktiken utnyttja erfarenheter och forskning i samband med omvandling av platsidentitet, varpå forma ett effektivare platsvarumärke. / The effect of globalization has tightened the competition between cities. Places are able to differentiate from another through attention, influence, markets, businesses and events. This affects the role of places and stresses the importance of place branding. Political dimensions and stakeholders are critical factors in the construction of place brand. Place identity, place culture and place image are the three elements of place branding which can unravel the complexity of the construction. Case studies are used to assess the complexity of a place. Whereas this case comprises the location Rosenlund in Gothenburg where the project “Ett Blomstrande Rosenlund” is the demarcation of this research. An identity-based model for place branding is used as an analyze tool to visualize how the elements and factors influence each other. This model presents place identity as a dynamic process. The empirical analysis shows fragments of the complexity that exists in the transformation of a place brand. As a conclusion a political presence throughout the transformation process is detected. As well as a shift of influence of the place identity between the internal stakeholders are discovered. The process shows a tendency of place identity as a dynamic process. In the transformation process there are presupposed and unforeseen effects that constantly influences the place brand. Experiences and research within the field of place identity can be used in practise, whereas to create a more effective place brand.The thesis is presented in Swedish.