Denna uppsats studerar och analyserar varför fackföreningen Kommunal lyckas rekrytera nya och behålla gamla medlemmar bättre än fackföreningarna Seko och Byggnads trots ett likartat arbetssätt. Frågeställningen har varit: Varför har vissa fackföreningar klarat sig bättre än andra i en tid när medlemsantalen hos fackföreningar sjunkit?  Avsikten har varit att studera och jämföra material från Kommunal, Seko och Byggnads. Studien har använt sig av fackföreningarnas verksamhetsberättelser mellan åren 2005 till 2015. Med hjälp av teorierna, resursmobilisering, politiska möjlighetsstrukturer och inramning försöker studien förklara varför Kommunal lyckats bättre än Seko och Byggnads. Teorierna beskriver hur sociala rörelser uppstår och hur de lyckas på bästa sätt. Ett antagande som har gjorts i studien är att en fackförening är en social rörelse. Vilket skulle kunna diskuteras då fackföreningsrörelsen saknar vissa grundläggande element som till exempel lättrörlighet. Fram till 2011 har Kommunal, Seko och Byggnads haft medlemsminskningar som bland annat skulle kunna förklaras av den förändrade arbetslöshetskassan 2007. 2012 lyckades Kommunal att vända trenden och har sedan dess ökat sitt medlemsantal. En förklaring till att Kommunal lyckats bättre kan bero på att de lättare kunnat anpassa sig till sina medlemmar och angripit problemet från olika håll. Medlemsminskningen kan eventuellt förklaras bättre av andra anledningar än de som uppsatsen studerat, till exempel individualisering och korporativism. Fackföreningarna förstår inte de unga potentiella medlemmarnas behov i av stöd vid till exempel nya anställningstyper och fackföreningarna har blivit en del av etablissemanget i samhället.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur integration formas diskursivt i politiska förslag. För att göra detta har följande forskningsfrågor använts: Hur framställs integration i motionerna? Vilka antaganden finns bakom framställningarna av integration? Vilka skillnader i framställningarna finns mellan de olika riksdagspartierna? Det analyserade materialet i uppsatsen är motioner från de politiska partierna i Sveriges riksdag, totalt har 91 motioner analyserats. Analysmetoden är en variant av diskursanalys och kallas för ”What’s the problem represented to be?” och går ut på att hitta problemkonstruktioner i politiska texter. Som grund för diskursanalysen ligger det teoretiska perspektivet socialkonstruktivism från Berger och Luckmann. Teorin används för att ge en bakgrund till och förståelse för språkets betydelse för diskursanalytiska metoder. Som analysverktyg har fyra diskursanalytiska begrepp använts: binäritet, stereotypisering, kategorisering och nyckelkoncept. De analytiska begreppen utvecklades av Stuart Hall och Carol Bacchi. Efter den genomförda analysen kunde tre diskurser urskiljas. Dessa diskurser är samhällsekonomi, individens anpassning och till sist samhällets anpassning. Analysen visade att integration framställs som uppnådd när en person har fått ett jobb, lärt sig språket och ”svenska värderingar”. Det finns flera antaganden som ligger bakom framställningarna av integration, ett antagande är att de personer som kommer till Sverige har icke-önskvärda värderingar, de arbetar inte om det inte finns krav på det och nyanlända kvinnor antas behöva mer stöd i integrationsprocessen. Det finns inga större skillnader mellan de olika partierna gällande de tre diskurserna som framkommit, dock har förslagen inom dem skilt sig åt. Högerpartier har större fokus på samhällsekonomin och vänsterpartier har fokus på samhällets anpassning, vilket var den största diskursen sammantaget.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka individer som värderar miljöfrågor högt. En fördjupad kunskap om skillnader i miljöattityder mellan olika individer kan användas för att främja stöd för en miljövänlig politik, vilket i sin tur kan främja utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. De frågor som ställs är huruvida individers politiska sympatier och sociala klass relaterar till deras värdering av miljöfrågor. Politiska sympatier undersöks i studien utifrån två dimensioner, höger/vänster samt konservativ/liberal. Vidare avgränsas social klass till Pierre Bourdieus klassbegrepp med utbildning och inkomst som indikatorer. Studiens ansats är kvantitativ och deduktiv. Fyra hypoteser härleds ur Bourdieus teori om habitus, Risk society samt New Environmental Paradigm. Det datamaterial som analyseras är hämtat från Samhälle, Opinion, Massmedia- institutets (SOM) nationella enkätundersökning vars urval omfattar ett slumpmässigt urval om 20 400 personer bosatta i Sverige.   Resultaten gällande politiska sympatier visar att individer som positionerar sig till vänster värderar miljöfrågor högre än individer som positionerar sig till höger. Resultaten visar även att individer med liberala sympatier värderar miljöfrågor högre än individer med konservativa sympatier. Vidare visar resultaten gällande social klass att högutbildade individer värderar miljöfrågor högre än lågutbildade individer. Däremot påvisar resultaten inte något samband mellan inkomstnivå och värdering av miljöfrågor. En slutsats är att politiska sympatier, i synnerhet konservativa eller liberala sådana, är av betydelse för hur högt individer värderar miljöfrågor i en svensk kontext. Det går också att konstatera att utbildningsnivå är av större betydelse för hur högt individen värderar miljöfrågor än inkomstnivå, vilket kan tolkas som att kunskap eller intresse är av större vikt än ekonomiska förutsättningar. Studien breddar forskningsfältet genom att undersöka värdering av miljöfrågor, kopplat till social klass och politiska sympatier i en svensk kontext, då tidigare forskning på ämnet främst varit USA-centrerad. Genom att applicera ett samhällsvetenskapligt perspektiv på miljö- och klimatfrågor kan studien även bidra till en djupare förståelse för sociala aspekter av dessa frågor, vilket är viktigt för utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur de svenska ytterkantspartierna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, framställs och porträtteras i läromedel. För att undersöka detta har olika teman tagits fram utifrån de politiska skalorna och en semiotiskt-didaktisk analysmodell. Utifrån dessa teorier och modeller har en studie med kvalitativ och kvantitativ metod genomförts på läromedlen. I studien har det framkommit att det återfinns skillnader i hur partierna framställs. Sverigedemokraterna porträtteras som ett TAN-parti och får vaga beskrivningar på den klassiska höger- och vänsterskalan. Vänsterpartiet beskrivs som ett klart vänsterparti på höger- och vänsterskalan och GAL-parti på GAL-TAN-skalan, men har en svagare framställning som GAL-parti då det finns en avsaknad av sakpolitisk koppling. Båda partiernas historia lyfts fram men i varierande grad men även på vilket sätt de framställs ha hanterat sin historia. I diskussionen lyfts det fram hur partiernas framställningar tenderar att stämma överens med den tidigare forskningen på ämnet på en del punkter medan den skiljer sig på andra.

Den tilltagande tillsättningen av policyprofessionella, menar flera forskare kan vara ett demokratiskt problem. Trots detta finns en avsaknad av forskning som studerar vad policyprofessionella faktiskt gör på kommunal nivå och vilken påverkan de har i politiska beslutsprocesser. Denna uppsats ämnar bidra till forskningen om policyprofessionella genom att undersöka hur stor roll de politiska sekreterarna i Uppsala har i kommunala beslutsprocesser? Genom 9 semistrukturerade intervjuer, med 6 politiska sekreterare från olika partier och 3 nämndsekreterare försöker denna frågeställning besvaras. Intervjuerna var designade för att täcka områdena: Arbetets uppgifter och innehåll, relation till politiken och den politiska ledningen, relation till förvaltningen samt motivation och karriär. Som bakgrund gjordes en kvalitativ textanalys där alla arbetsbeskrivningar som kunde hittas för politiska sekreterare i Uppsala jämfördes. Resultatet visar att sekreterarna har stor frihet att kunna välja de arbetsuppgifter de tycker är viktiga för partiet att ta tag i, de har en viktig roll i politiken, de kan påverka politikens inriktning, de spelar en viktig roll i opinionsbildningen utåt, genom att bland annat arbeta mot media samt skriva tal och texter åt sina politiker. De politiska sekreterarna kan ha en stor roll i beslutsprocesser men den varierar mellan olika politiska sekreterare, och det finns en tydlig gränsdragning mellan de politiska sekreterarna samt den delen av förvaltningen som undersökts. De politiska sekreterarna vill jobba med politik och ha påverkansmakt samtidigt som de inte vill vara offentliga likt politiker eller ha deras ansvar.    Uppsatsen bidrar till kunskapen om vad de policyprofessionella gör på kommunal nivå. Eftersom Sveriges kommuner är olika kan det vara svårt att generalisera resultatet till andra kommuner. Men om det finns kommuner som har politiker och politiskt anställda med liknande utbildningsbakgrund som Uppsala, är den externa validiteten antagligen ganska hög.

Falsk information har blivit allt mer dominerande i det politiska samtalet och en metod för att motverka falsk information är att faktagranska nyheter och uttalanden. Denna studie undersöker om faktagranskning fungerar som metod för att motverka spridning av politiska uttalanden med falsk information. Studien genomfördes genom ett experiment i form av en enkätundersökning på studenter på Uppsala universitet.  Studien finner att faktagranskning fungerar som metod för att motverka falska uttalanden som sprids av politiker och politiska aktörer. Respondenter som erhåller faktagranskning i de enkätfrågor som innehöll desinformation är mer sannolika att svara i linje med faktagranskning jämfört med respondenter som endast får politiska uttalanden. Studien visar även att respondenterna påverkas av politiker men mer av faktagranskningen samt att faktagranskningen korrigerar inflytandet av politikers uttalanden. Resultatet visar att faktagranskning är en metod som kan minska tron på falska politiska uttalanden och är därmed betydande för att minska spridningen av falsk information.

The previous year there was a change of power in Norrköping, where the Borgerlig samverkan consisting of the Moderates, the Christian Democrats and the Liberals took over from Kvartetten, in other words the Social Democrats, the Center Party, the Liberals and the Christian Democrats. The purpose of this study is both to explore disagreements within the local environmental and climate policy among the parties in Norrköping as well as to investigate how the change of power affects the local environmental and climate policy. A qualitative content analysis of both documents and debates has been carried out to answer the study's questions. Through scientific literature, we have identified themes, which became the starting points for the analysis of the study's material. The results show that there are clear contradictions between parties, something that the literature suggests is becoming more and more common. The parties' views diverge on what role technology should have, whether the airport should be closed down or preserved, whether to switch to renewable energy sources, how essential organic food production is, what transport-related changes should take place, whether nature reserves should be established and to what extent climate adaptation measures should be implemented. Furthermore, it appears that the new governance, Borgerlig samverkan, has lower ambitions than Kvartetten when it comes to environmental-and climate policy actions. The new board, Borgerlig samverkan, claims that the municipality's environmental and climate work should be characterized by technological optimism. In that case, this would mean that a societal change will not be achieved, which the parties in Borgerlig samverkan also do not consider to be necessary or desirable. Borgerlig samverkan further wants to preserve the airport, is positive towards nuclear power as a form of energy and regard wind power negatively, does not prioritize ecological or climate adaptation measures and does not want to establish nature reserves, but sees it as important that the car is included in the municipality's central areas.

Bakgrund: Regering och riksdag har beslutat att barn ska lära sig vad demokrati är och vad det innebär att leva i en demokrati. Ändå framför barn att de inte får vara med och bestämma på förskolan.Syfte: Syftet med undersökningen är dels att skapa sig en bild av vilken genomslagskraft politiska beslut har i verksamheten samt att tydliggöra personalens möjlighet att vara demokratibärare för framtida generationer. Metod: Undersökningen handlar om vad olika nivåer, både politisk-, lednings- samt verksamhetsnivå lägger i ordet demokrati. Vidare undersöks om barnen har inflytande över förskolans verksamhet och om barnen upplever att de är med och bestämmer om verksamheten. Utvärderingar av verksamheten har också tagits upp. I undersökningen har vägts in regeringens och skolverkets synpunkter (utifrån olika dokument). Intervjuer har skett med Barn- och Utbildningsnämndens ordförande, rektor och tre förskollärare. Barnen har observerats och filmats på sina avdelningar och därefter har samtal förts med barnen. Resultat: Barnen tycker att fröken bestämmer på förskolan men att de själva bestämmer i leken. I förskolan utvärderar personalen genom att samtala med barnen sedan beslutar personalen själva vilka aktiviteter som ska ske. Aktiviteterna planeras utifrån de behov personalen bedömer att barngruppen har. Inom förskoleverksamheten talar personalen mer handfast om demokrati som att samtala och lyssna på barnen. Övriga nivåer pekar på demokrati som en värdegrundsfråga och pratar om att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och ge kunskap om demokratins innehåll och form.Diskussion: Förhållandet mellan barn och personal upplever jag som demokratiskt. Förhållandet mellan barnen är inte alltid så demokratiskt. Barnens påverkan på den planerade verksamheten är inte särskilt stort. Utvecklingspsykologin har stor inverkan på verksamheten.

No description available.

This study focuses on how the Swedish political parties are described in various learning materials in junior high school and high school. The purpose of this study is to examine learning materials in the subject social studies. The study also focuses on describing the problems that may occur with a democracy point of view if the learning materials do not give relevant and extensive descriptions of the political parties. The method that has been used is a learning material analysis as well as a qualitative text analysis with perspectives from Robert Dahls theory of democracy, especially the criteria of enlightened understanding. The study concludes that in a democracy perspective, there is a problem with many of the learning materials because the descriptions of the political parties are in no way descriptive enough to give the students the possibility to reach enlightened understanding, especially since it is not easy to find objective descriptions about the parties outside of the parties’ own presentation of themselves.