Uppsatsen intresserar sig för icke-vita svenskar som trots sitt svenska medborgarskap upplever att de inte alltid kan eller får känna sig som svenskar. Utgångspunkten är att det i Sverige råder en vithetsnorm som för icke-vita svenskar får konsekvenser som rasism, exkludering och utanförskap. För att få en förståelse för mekanismerna bakom dessa konsekvenser används istället för en övergripande teori flertalet centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som alla ses utifrån ett postkolonialt perspektiv. För att undersöka detta har det genomförts sju kvalitativa intervjuer med icke-vita svenskar. De har intervjuats om hur de upplever och tolkar rasism. Vidare har uppsatsen sökt svar på huruvida respondenterna har omedvetna eller medvetna strategier för att bemöta den rasism de utsätts för. Det har sedan gjorts en jämförelse för att se om erfarenheterna skiljer sig åt beroende på om respondenterna är uppväxta i Sverige eller inte. Resultatet visar att alla respondenter oavsett grupp upplever rasism och får sin svenskhet ifrågasatt. De största skillnaderna mellan grupperna ligger i vilka strategier respondenterna använder sig av för att hantera den rasism de möter. Gruppen med respondenter som är uppväxt i Sverige väljer i högre grad att konfrontera den rasism de utsätts för medan gruppen som inte växt upp i Sverige i högre grad väljer att hitta strategier för att handskas med eller undkomma den. / The thesis is interested in the non-white Swedes who, despite their Swedish citizenship feel that they are not always able or allowed to feel like Swedes. The starting point is that in Sweden there is a whiteness standard witch for non-white Swedes have consequences in form of racism, exclusion and alienation. To get an understanding of the mechanisms behind these effects the writers instead of a general theory use several key concepts and theoretical points all seen from a postcolonial perspective. Seven interviews were held with non-white Swedes who was interviewed on how they perceive and interpret racism. Furthermore, the paper sought answers on whether respondents have been unconscious or conscious strategies to manage or respond to racism. It has since been made a comparison to see if it differs depending on whether respondents grew up in Sweden or not. The result shows that all respondents, regardless of group, experience racism and get their Swedishness questioned. The biggest differences between the two groups lies in how respondents choose to deal with the racism they encounter. The group of respondents who grew up in Sweden chooses to confront the racism they face while the group of respondents who didn’t grow up in Sweden are more inclined to deal with or escape it.

In this study, I analyze Zac O´Yeah´s novel Tandooriälgen (2006) and discuss how it relates to postcolonial theory and terms like otherness and mimicry. The novel takes place in a not so distant future, where Sweden and Europe have joined the Asian Union which is governed by India. Herrman Barsk, a detective in his hometown of Gothenburg (now called Gautanpuri) has to solve a crime involving four murdered victims that have been grilled in a tandoori oven. The case leads Barsk to the criminal underworld of Gautanpuri, where asocial natives roam the streets and religious extremists plan to liberate the city by use of terrorism. Basing my analysis on postcolonial theorists like Homi K. Bhabha and Frantz Fanon, I examine Barsks role as a colonial subject to identify a critical intention in the novel.

The aim of this study was to investigate how the view of colonialism, the colonialists, and thenative people in Swedish textbooks, has changed over the years. The study investigates, in aqualitative content analysis, three books from the early 20th century and four books from the early 21st century. The literature is analysed and compared with the aim of highlighting the changes and differences, as a pervading foundation. The theoretical aim of this study is made with the theory of “others” that has had a major impact on the idea of modern colonialism and imperialism. The study found that the older textbooks are written with a more “story telling” approach, basing the reflections of history upon single individuals, focusing on great stories and events. The more recent textbooks have a more analytical approach, raising the issues connected to thetopic of modern colonialization and reflecting over the changes in society it has resulted in. The conclusion is drawn that, in all textbooks, old as new, there is a clear division of “we” and“them”. The difference is that “we” and “them” have been shifted, from dividing the colonising Europeans and the native populations in the older books, to consider “we” as the group of peoplejudging the acts and mindsets of our ancestors and “them” as the colonialists representing anold, outdated state of mind. Keywords: Modern colonialism, postcolonialism, imperialism, Swedish textbooks in history, theory of “Other”, Orientalism. / Syftet med denna studie var att undersöka hur synen på kolonialismen, kolonisatörerna och ursprungsbefolkningen i svenska läroböcker inom historia har förändrats över tid. Studien undersöker i en kvalitativ litteraturstudie tre läroböcker från tidigt 1900-tal och fyra läroböcker från tidigt 2000-tal fram tills idag. Litteraturen är analyserad och jämförd, med fokus på att lyfta förändringar och skillnader som en genomgående struktur. Den teoretiska angreppspunkten har skett utifrån teorin om ”den andre” som har haft en stor påverkan på hur vi ser på den moderna kolonialismen och imperialismen idag.  Studien kunde klarlägga att de äldre läroböckerna är skrivna med en mer berättande struktur, som baserar sin historieförmedling på enskilda aktörer med ett tydligt fokus på stora berättelser och händelser. De mer moderna läroböckerna har en mer analyserande ingång där de lyfter den problematik som är nära sammankopplad med den moderna kolonialismen, och vad förändringarna i samhället har haft för påverkan på dessa.  Slutsatsen visar på att alla läroböcker, ny som gammal, framställer en tydlig ”vi och dem”-känsla. Förändringen ligger framförallt i att ”vi och dem”-känslan har förflyttats från att särskilja de europeiska kolonisatörerna från ursprungsbefolkningen, till att istället fokusera på ”vi” som den grupp som fördömer de tankar och handlingar som genomförts av våra förfäder, och ”dem” som kolonisatörerna som representerar en gammal och utdaterad samhällsuppfattning. Nyckelord: modern kolonialism, postkolonialism, imperialism, svenska läroböcker i historia, teorin om ”den andre”, orientalism.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur olika grupper framställs och förhåller sig till varandra vid kulturmöten på grundval av deras etnicitet i en skönlitterär fantasyserie och hur detta kan bidra till att upprätthålla eller problematisera koloniala maktrelationer som den västerländska kulturella normen. I denna studie analyseras fantasybokserien The Earthsea Cycle och de grupper som befolkar dess fiktiva värld: det hardiska och det kargiska folket. Med hjälp av bland annat begreppet den Andre, som syftar till att beskriva de som avviker från den egna gemenskapen, ämnar studien uppmärksamma vad som explicit förmedlas genom exempelvis karaktärsbeskrivningar och händelseförlopp samt synliggöra mer implicita mönster och strukturer i bokseriens framställning av de olika grupperna. Studiens resultat visar att relationen mellan de olika grupper i The Earthsea Cycle till stor del präglas av en dikotomi. Grupperna definieras i förhållande till varandra och framstår således som motpoler. Genom synen på den Andre och de egenskaper som tillskrivs respektive grupp är det möjligt att likna de fiktiva grupperna vid motsatsförhållandet mellan Occidenten och Orienten. Detta förhållande utmärks således även av en hierarkisk struktur till följd av att det orientaliskt kodade folket över lag attribueras vad som framstår som sämre egenskaper som outvecklat, våldsamt och irrationellt, i enlighet med redan befintliga stereotypa föreställningar. Detta folk underordnas följaktligen en kultur som tillskrivs en västerländskt kodad karaktär, vilken innefattar karaktärsdrag som fredlig, förnuftig och progressiv.

I samtalet om IS-återvändare, vem får komma till tals? Finns det ett mönster och hur gestaltas IS-återvändarna själva, får de stå till svars för sina handlingar? Eller är det den vita politikern som får prata om den Andre återigen? Med en kvalitativ undersökning av 20 utvalda artiklar från år 2019, i danska kvällstidningen B.T. samt den svenska motsvarigheten Expressen, ska denna studie ta reda på vem som får uttrycka sig och hur gruppen IS-återvändare samt deras återvändande gestaltats i medierna. Metoden visar att det främst är politiker som får komma till tals samt uttrycka sig angående IS-återvändare i dessa artiklar, samtidigt som IS-återvändare själva nästintill aldrig kommer till tals. Detta går i linje med postkoloniala teorier, som understryker att detta reproducerar ett vi och dem i samhället. Genom den kritiska diskursanalys och bildanalys som gjorts, syns det en tydlig gemensam diskurs i de båda medierna. I denna studie beskriver vi en skulddiskurs, där IS-återvändarna kontinuerligt porträtteras som skyldiga, med eller utan dom samt i rätt att bestraffas. Slutsatsen blir därmed att gestaltandet av IS-återvändarna och återvändandet följer ett eurocentriskt perspektiv samt (stereo)typifierar, vilket i sin tur skulle kunna ge negativa effekter på individ- och samhällsnivå. Studien visar att IS-återvändarna aldrig hör hemma i de nordiska länderna, då de gör svenskhet och danskhet fel. Människorna som rapporteras vara återvändare eller resenärer får aldrig vara individer. Detta eftersom de aldrig får komma till tals och inte heller beskrivs med en gedigen bakgrund. Istället får dessa människor endast vara en del i en större nationell politisk kontext, i Danmark och Sverige.

The purpose of this study is to identify and problematize how Islam is portrayed in the popular culture television series SKAM. This essay will show the analysis of images of Islam and Muslims in SKAM and how the process of us-and-them society are shaped, and the study hopes to illustrate popular culture as a source of information for religion. To fulfill the purpose and questions of the essay, this study will use a postcolonial theory and a semiotic method. The questions at issue: -       How are Islam and Muslims portrayed in season 4 of SKAM? -       How can the images of Islam and Muslims that appear in the Tv series SKAM be understood and analyzed through a postcolonial theory?  The methods used in this essay were Roland Barthes methods of semiotics which is based on analyzing images, advertising, film, or other communicative situations that can be perceived or create meaning through the signs of spoken and written language. These signs can be analyzed on two levels which are known as connotations and denotations. The theory used in this essay was postcolonialism. Postcolonial theory is the study of how the power over different groups is maintained by creating a hierarchical order and separation through social and cultural notions. These social and cultural notions create stereotypes and designations that survive today e.g., laziness, violence, greed, and primitivism. This essay is analyzed using postcolonial theories such as Edward Said´s Orientalism, which is founded in the idea that a non-western culture i.e., the Orient is pushed aside and portrayed as stereotypical, alien, different, or inferior due to prejudices presented in society. The analysis of this essay shows, with the help of the theoretical perspective, that the question of whether "SKAM contributes or counteracts to the othering of Muslims in Nordic society?" does create a separation between the Nordic us and the Muslim them in society. This leads to the othering of Muslims in society.

By examining the annual records produced for, and published in, Svenska Missionsförbundet’s annual meeting protocol, this essay aims to analyze how Swedish missionaries located in the Congo Free State created the image of themselves and various people around them from missionary stations in the area surrounding the Congo river.  In its essence, the results of the study show that the missionaries use the missionary stations as fostering institutions, where Congolese boys and young men are taught civilized manners. No matter their effort and achievement though, the notion of racial differences embedded in the missionaries, locks the Congolese men in a subordinate state from which they may not leave.

In this essay, I am analyzing hip hop lyrics from Immortal Technique. The main focus is to connect the context of the lyrics to postcolonial theory. The theory paramount to the analysis has been Gayatri Chakravorty Spivak’s essay Can the Subaltern Speak? My work aims to provide evidence that Immortal Technique’s rap lyrics contextualize colonial, economic and racist structures of power in a manner that has equal merit as intellectual postcolonial theorizing, and we should therefore ask the question of whether or not including street poetry and rap lyrics in the postcolonial discourse can help solve the problem of representation? The essay’s focus is three formulated key concepts centered around power, ideology and the view of women.

Studiens syfte är att beskriva och kritiskt analysera historielärares tal om sin undervisning i relation till läroplanens mål om historiemedvetenhet, kulturmöten och mångfald för historia i årkurs 6. Genom att fördjupa oss i lärarnas utsagor har det varit möjligt att definiera ett antal diskurser i historielärares tal om sin undervisning i årskurs 4–6. Studien baseras på intervjuer med fem lärare som arbetar i tre olika kommuner och deras berättelser är fundamentet för analysen. För att genomföra analysen har kritisk diskursanalys använts som verktyg.  Studiens centrala resultat är att lärarnas tal utgår från att det vill elevernas bästa, samtidigt som det blir uppenbart att den interkulturella pedagogiken inte sätter sin prägel på undervisningen. Utöver detta framträder postkoloniala föreställningar genom uttryck som ”vi” och ”de andra” i lärarnas tal. Därav går det att identifiera två diskurser gällande interkulturell pedagogik, diskursen om ”vi” och ”de andra” samt den homogena kontra heterogena diskursen och dess påverkan för praktiken. Detta kan potentiellt leda till en historieundervisning som reproducerar etnocentriska normer och andrafierar icke-svenska elever.  Studiens kunskapsbidrag är därmed för det första av betydelse för att medvetandegöra lärare om olika förgivettagande och normer som artikuleras och vilka konsekvenser detta kan få för eleverna. För det andra bidrar studien till att belysa komplexiteten i historielärarnas uppdrag och hur politiska beslut så som läroplanens utformning utgör betydande utmaningar för den yrkesaktiva läraren, vilket igen innebär implikationer för möjligheten för interkulturell historieundervisning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur försoningsprocessen efter folkmordet i Rwanda 1994 framställs i Netflix-serien Black Earth Rising (2018) samt hur relationen mellan identitet och försoning gestaltas. De identitetsmarkörer som behandlas är hutu/tutsi samt västerländsk/afrikan. Genom en narrativ metod där seriens olika berättelser analyseras har arbetets frågeställningar kunnat besvaras. Resultatet visar att försoningsprocessen framställs som skör och som att risken för att konflikt blossar upp på nytt är stor. Serien framställer sanning och rättvisa, med starkast betoning på sanning, som mycket viktigt för att försoning ska vara möjlig. Rwandas identitetspolitik kritiseras också för att stå i vägen för försoningsprocessen. Gällande både identitetsmarkörerna hutu/tutsi och västerländsk/afrikan framställs möjligheterna till försoning som möjlig, men också svår på grund av olika hinder. Dessa hinder kan vara en stark känsla av kollektiv identitet samt olika former av nykolonialism som bidrar till ett ojämlikt förhållande mellan parterna. Försoningsbegreppet i arbetet baseras på John Paul Lederachs förståelse av försoning där de fyra delarna Truth, Mercy, Justice och Peace är nödvändiga för försoning. De perspektiv på försoning som skildras i serien är framför allt utifrån en elit-nivå, medan gräsrotsnivån inte framkommer. I arbetet diskuteras också seriens användningspotential i religionsundervisning, där det finns både möjligheter och svårigheter.