Uppsatsen behandlar och belyser vilka diskurser som präglar den allmänna debatten och rapporteringen kring religionen islam och dess utövare muslimer i "dagens" tryckta svenska nyhetsmedia. Huvuddelen av studien är koncentrerad till att fastställa hur de både begreppen islam och muslim framställs och definieras i empirin, men problematiken kring huruvida ett "vi" och "de andra" tänkande existerar berörs likväl. Vidare reflekteras över differenser i det empiriska materialet. Materialet påvisar att det finns skillnader mellan hur de både begreppen beskriv i olika genrer i de aktuella texterna. / This thesis examines and aluminates what kind of discourses that intercepts the public debate and reports of the religion islam and its follow muslims in "today’s" printed swedish news media. The main part of the study is concentrated to determine how the subjects islam and muslim is portrayed and defined in the empiric material, but the question whether a "we" and "they" thinking exists is also discussed. Further on a reflection is going to take place over the differences in the empiric material. The material shows that there are differences between how the subjects are described in the texts in focus.

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan Resdagboken.se. Som metod används den kritiska diskursanalysen. Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ”tillbakadragenhet” väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning. Den föreställningen om henne går hand i hand med den postkoloniala diskurs vi påverkas så mycket av.

Denna uppsats har som syfte att studera hur identitet skildras i de självbiografiska romanerna Garçon manqué (2000), skriven av Nina Bouraoui och Je ne parle pas la langue de mon père (2003), skriven av Leïla Sebbar. Utifrån postkoloniala och feministiska perspektiv visar jag hur romanerna, skrivna av fransk-algeriska, kvinnliga författare, gestaltar erfarenheter av splittrad identitet och utanförskap. Dessa erfarenheter lyfts fram som resultatet av bland annat nationalistiska och misogyna diskurser. Minnena av våldet i de koloniala relationerna mellan Frankrike och Algeriet lever starkt kvar i protagonisternas medvetanden. På så sätt länkas deras personliga upplevelser av våld till en kollektiv historia. Samtidigt artikulerar romanerna motstånd mot de diskurser som genom sina ansatser att bemäktiga sig subjektet påminner om en kolonial logik.

Den här studiens syfte är att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bär spår av eurocentrism, alltså idén att så kallade västerländska normer är bättre än andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar även stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstår även som trovärdigt att dramaturgiska grepp förstärker behoven av dessa förenklingar. Under året förändrades tonläget i reportagen. Under första delen av revolutionen var inställningen till revolutionen och demonstranternas mål positiv. Senare under året var tonen mer negativ. I början beskrevs demonstranter och folk som en enhet, senare särskilde reportagen ofta muslimer och kristna. Trots att Egyptens befolkning till 90 procent består av muslimer så kom kristna oftare till tals än muslimer. Resultatet av denna undersökning visar på tendensen att det i den svenska medierapporteringen fanns förhoppningar att ”de” (Egyptens folk) skulle bli mer som ”vi”(européer). För att komma fram till detta resultat har arton gestaltande reportage studerats med kritisk diskursanalys enligt Roger Fowler. Reportagen är strategiskt valda från specifika perioder i anslutning till tre nyckelhändelser - revolutionens inledning, valet och årsdagen. Den teoretiska ramen formas av postkoloniala teorier om ”vi” och ”de andra” samt dramaturgi, framför allt användandet av polemik och retoriska grepp.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur musikvideor producerade för barn i åldrarna mellan 4-12 år förmedlar skillnaden mellan det som betraktas som ”norm” och ”den andre” utifrån ett postkolonialt perspektiv. Utifrån detta övergripande syfte utgår studien utifrån följande frågeställningar: På vilket sätt upprätthåller musikvideor vars målgrupp är barn från 4-12 år den koloniala distinktionen mellan de som utgör ”norm” och de som utgör ”den andre”? Hur gestaltas ”den svarte andre” och ”den orientale andre” i musikvideorna? Vilka typer av konflikter och maktförhållanden produceras i materialet, vilka intentioner tycks framställningen ha? En kvalitativ text- och tolkningsanalys har tillämpats på undersökningens material där jag använt semiotikens teckenlära som analysmetod. I samverkan med semiotiken som metodologisk utgångspunkt ställde jag följande analysfrågor till texterna: Vad berättas uttryckligen i videorna? Hur framställs maktförhållanden och konflikter? Vilka stereotyper porträtteras? Vilka framstår som auktoriteter? Vilka kläder eller kroppsattribut förmedlas? Vilka beteenden syns? Vilka miljöer skildras? Till grund för undersökningen ligger det postkoloniala fältet där jag bland annat använt mig av teorier gällande västvärldens kunskapsproduktion om ”den andre”. Teorierna behandlar bland annat vilka faktorer som möjliggjort ett skillnadstänkande av grupper som betraktas som ”de andra”. I och med analysen blev det möjligt att urskönja gemensamma drag sinns emellan vissa utav musikvideorna, men även tydligt vilka skillnader som fans dem emellan. Exempelvis blev det möjligt att se vissa gemensamma drag beträffande maktutövning och framställningen av ”den andre”. Analysen belyser även med teoretisk anknytning hur skillnadstänkandet reproducerades i undersökningens material, samt vilka intentioner som tycks ligga bakom texterna.

This essay is called Imaginary non-community, How Swedish press portrayed the fight for freedom in Tunisia and Hungary 1955 and 1956 and it describes how two similar struggles for freedom are portrayed through the eyes of the most popular Swedish news papers Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. In 1955-56 Sweden is a country where the focus lies within the nation itself with economic growth and the building of folkhemmet. The Swedish social program for a more improved living condition. Outside of Sweden the cold war is reigning and the Swedish international politics is careful and passive. The fear of communism makes Sweden side with the western powers and therefore they (Swedish politicians and news papers) do not object to the French military effort to strike down the rebellions by force in North Africa. Tunisia and Hungary are countries within the European hemisphere, Hungary as a former empire now as a satellite country for the Sovjetunion and Tunisia as a colony of France. Tunisia and Hungary may share similar assets, they both struggle to gain freedom from their dominant opponents and they are both part of the European hemisphere but is their similarities enough to make them portrayed the same in the Swedish news papers? European universalism and an imaginary community are definitions I have been trying to exemplify with my investigation of the Swedish news papers portrayment of Tunisia and Hungary 1955-56. And though it is easy to find literature about nationalism, post-colonialism and European universalism it has come to my conclusion that news papers and their impact in creating imaginary community and exclusion rarely has been investigated in Sweden. Tunisia and Hungary do have some similarities with each other but they are definitely not portrayed the same in the Swedish news papers. It was clear to me that the Swedish press sympathized with Hungary to a greater extent than with Tunisia in their struggle for freedom.

<p>Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt.</p><p>Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik.</p><p>I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning.</p><p>De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där stereotyper kring biståndsgivare och –tagare är mycket tydligt. I min analys har jag använt postkoloniala teorier som Ania Loomba och Maria Eriksson Baaz beskriver och använder sig av dem. Jag har även använt teorier om rättvisa med utgångspunkt i John Rawls och Michael Walzers teorier.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt främlingsfientlig.</p>

<p>Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan <em>Resdagboken.se</em>. Som metod används den kritiska diskursanalysen.</p><p>Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.</p>