Detta examensarbete är en läromedelsanalys vars fokus kommer ligga på att analysera sexreligionskunskapsläromedel som håller sig inom tidsramen 2011 fram till idag 2022. Syftet äratt se hur författaren/författarna presenterar islam i läroböckerna samt vilka maktstrukturersom vi finner med hjälp av våra fyra teoretiska glasögon. De fyra teorierna är orientalism,postkolonialism, genus och intersektionalitet. Vi gör detta för att se om de utvaldareligionskunskapsläromedlen håller liknande språkbruk samt förhåller sig till Lgy11, om deär skrivna utifrån en objektiv modalitet och om den tidigare forskningen har liknandeproblematik. Vi valde att ha två frågeställningar, hur väljer författaren/författarna attpresentera islam och vilka maktstrukturer kommer till uttryck i de sexreligionskunskapsläromedel vi analysera? För att besvara dessa frågor har vi använt oss aven kvalitativ diskursanalys metod. Det resultat som vi fick var att de utvalda läromedlen varatt de läroböcker var skrivna utifrån “så här är islam” och vi fann även ett “vi och dem”perspektiv, samt stereotypiska bilder på den beslöjade muslimska kvinnan. Vår slutsats ledertill att den problematik vi fann i tidigare forskning är liknande problematik vi fann i deutvalda läroböckerna. Därefter uppmanar vi om att det behövs ny forskning inom detta ämne.

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) ur ett postkolonialt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den amerikanska ursprungsbefolkningen porträtteras i Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) samt vilka didaktiska möjligheter och utmaningar som boken erbjuder i undervisningssammanhang. Ett vidare syfte är att diskutera om det är möjligt att använda sig av Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) i undervisningssammanhang givet den värdegrund som skolan vilar på och ska förmedla. Metoden som används är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt teoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar på att boken i förhållande till det postkoloniala arvet förstärker bilden av den “imaginära indianen” genom västerländska och eurocentriska värderingar. Som exempel upptäcktes rent rasistiska och stereotypa illustrationer och formuleringar i boken. På grund av detta blir således boken intressant för ett normkritiskt arbete i skolan.

I den här uppsatsen görs en postkolonial, feministteologisk och konstruktivistisk analys av det ursäktstal Svenska kyrkan framför till det samiska folket hösten 2021. Med hjälp av den postkoloniala feministteologen Kwok Pui-lan och den kontextuella teologen Marcella Althaus-Reid närmar sig uppsatsen frågan om det i ursäktstalet finns uttryck för koloniala tendenser eller möjliga befrielser från sådana. Analyses leder till ett utforskande av dynamiken mellan föreställningar om kön, sexualitet, den Andre och naturem, där dessa visar sig vara tätt sammanvävda i en dualistisk ontologi konkretiserad i heterosexuella antaganden. För att bli fri från koloniala tendenser krävs de gamla heterosexuella antagandenas undergång. Bara i den ömsesidiga enhetens harmoni skapas nytt liv.

From the very beginning, there were negative reactions when Qatar and Russia were chosento host a FIFA World Cup each. The criticism against both World Cups grew over time,thanks in no small part due to how migrant workers building the stadiums in both countrieswere treated. The purpose of this thesis has been to examine whether or not Edward Said'stheory of postcolonialism and Imannuel Wallerstein's theory on civilization in eurocentrismhave played a part in how the Swedish media chose to cover both World Cups. In this thesis,the two biggest newspapers in Sweden, “Aftonbladet” and “Dagens Nyheter” were used inthe analysis. The method used was a comparative case study, in which articles and quotesregarding Qatar and Russia were compared and then analyzed. The analysis revealed that,although these theories and stereotypes could have played a role in how the Swedish mediareported on the World Cups, the results were inconclusive, meaning that no conclusion onwhether postcolonial or eurocentric stereotypes played a role in the media coverage could beconfirmed.

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Olles skidfärd (2017) ur ett postkolonialt litteraturperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av samerna och deras miljö i text och bild framställs i jämförelse med den icke-samiska karaktären Olle och hans miljö, i Elsa Beskows Olles skidfärd (2017). Vidare kommer resultatet av den litterära analysen att ligga till grund för en diskussion om bokens didaktiska potential. Den metod som använts är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt litteraturteoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar att boken upprätthåller rasistiska och eurocentriska föreställningar av samer. Som exempel kommer dessa föreställningar till liv genom den kulturella essentialism som är genomgående i nästan hela boken. På grund av detta blir boken intressant att diskutera utifrån dess didaktiska potential.

Flertalet motioner som berör förslag om visitationszoner i utsatta områden har överlämnats till Sveriges riksdag. Förslagen behandlar att polisen, efter åklagarbeslut, bör ges möjlighet att upprätta tidsbegränsade samt geografiskt avgränsade visitationszoner, där kroppsvisitation och husrannsakan får företas utan att någon konkret misstanke om brott föreligger. Samtliga motioner framhåller ett påtagligt behov av det utökade tillämpningsområdet. Behovet motiveras med hänvisning till en oroväckande brottsutveckling. I synnerhet bedöms ökningen av narkotika- och våldsbrottslighet utgöra ett allvarligt hot. Visitationszonernas potentiella införande har emellertid kritiserats mot bakgrund av deras ingripande i integriteten, reproduktion av fördomar samt att de riskerar undergräva förtroendet som polisen söker främja i det brottsförebyggande arbetet i utsatta områden. Uppsatsen syftar till att analysera hur legitimeringen av utökade polisiära befogenheter kan problematiseras utifrån teorin om ontologisk säkerhet, med ett fördjupande tillägg av ett perspektiv på politisk geografi, samt en postkolonial förståelse. Uppsatsen tillämpar Lene Hansens (2006) poststrukturalistiskt grundade diskursanalys med material av de till dags dato 32 framlagda motioner som förespråkar visitationszoner. Den ontologiska säkerhetsteorin kontextualiserar ett subjekts självuppfattning, vilken avses upprätthållas vid mötet med ett existentiell hot. Den postkoloniala teorin möjliggör vidare en maktorienterad förståelse som ger en historisk kontinuitet till det samtida upplevda behovet av säkerhetssökande strategier. Uppsatsen visar hur den Andra i utsatta områden konstrueras som ett hot gentemot stabiliteten i den svenska ontologiska säkerheten. Upprätthållandet av den svenska ontologiska säkerheten blir därmed avhängig utökad kontroll av den Andra genom geografiskt avgränsade visitationszoner. Genom uppsatsens teoretiska integrering möjliggörs en nyanserad förståelse kring hur visitationszoner i utsatta områden legitimeras. Genom detta tillskrivs den svenska ontologiska säkerhetens politiska geografi en historisk kontinuitet som grundas i det postkoloniala arvet samt dess samtida neokoloniala maktstrukturer.

No description available.

As a result of the war in Ukraine, millions of Ukrainians are in a position as refugees. Sweden has for decadesbeen an immigrant country and received refugees from many different war-torn countries. Previous researchshows that the media influence public opinion towards ethnic minorities. The purpose of the essay is to findout how in the Swedish context in discourse a distinction is made between refugees depending on wherethey are from. The focus is on what representations refugees are attributed to and how refugees are portrayedin the mass media in the Swedish context. This is done with the theory and method of critical discourseanalysis as well as postcolonial theory. From postcolonial theory, racialization processes are used as toolsof analysis and "us and them" as a discursive tool. The analysis indicates that there is a difference in thediscourse on refugee immigration. Refugees are divided into European and non-European refugees. Refugeegroups are attributed to various representations that can be based on the essentialist view of humanity. Arefugee group is attributed to representations such as criminality, honor oppression and considered to be inessence different. At the same time, the other refugee group is attributed to portrayals as culturally equal andessentialistically good. This, in turn, creates different discourses about different refugee groups. One that iswelcome and one that is rejected. The results are important because discourse in say is constituted by thesocial practice.

Denna uppsats analyserar de tre svenska samtida romanerna Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, Dina händer var fulla av liv av Suad Ali och Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad. Analysen görs utifrån genusteori, postkolonial teori och diskursanalys. Detta för att synliggöra hur etnicitet, kultur och genus framställs i romanerna. Syftet med detta är att demonstrera hur litteraturanalyser kan användas för att förankra gymnasieskolans värdegrundsarbete i svenskämnet. Skönlitteraturen blir en plattform för att diskutera ämnen som kan vara svåra att angripa. Genom att skönlitteratur både kan skapa distans och närhet till det lästa kan det både assistera lärare i att arbeta med etnicitets, kultur och genusfrågor, samt engagera elever att diskutera dessa frågor.     Studien använder sig av den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys som gör det möjligt att analysera språket och maktstrukturer i romanerna. Norman Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har också använts, vilket sätter texten i centrum och kopplar den sedan till textproduktion och textkonsumtion. De teorier som använts är genusteori, postkolonial teori och diskursanalys. Teorierna har synliggjort hur romanerna framställer etnicitet, kultur och genus. Att analysera romanerna på detta sätt har möjliggjort att göra djupgående analyser i dem för att sedan sätta romanerna i kontexterna svenskämnet och gymnasieskolans värdegrund.     Resultatet av analysen är att olika kulturer i romanerna har styrkor och svagheter som bör diskuteras i svenskklassrummet. Det finns också etnicitetsstereotyper som behöver synliggöras för att alla i skolan ska kunna känna sig inkluderade och bli bemött utifrån sin identitet i stället för sin etnicitet. Resultatet visar också att kvinnor och män bemöts utifrån stereotypiska förväntningar som finns för respektive kön och att genus således är ett resultat av sociala konstruktioner som ingår i olika diskurser. Skönlitteratur kan således vara ett verktyg för lärare och elever att skapa en mer jämställd och trygg skolmiljö.

Denna kandidatuppsats undersöker de olika diskurser angående det övernaturliga som närvarar i Eden Robinsons roman Monkey Beach (2000) utifrån ett postkolonialt perspektiv. Det teoretiska ramverket består av Jo-Ann Episkenews indigenous storytelling, samt Michail Bachtins dialogicitetsbegrepp, där heteroglossi fungerar som utgångspunkt. Dessa har använts för att analysera hur Robinson använder sig av karaktärer för att gestalta olika epistemologier, och hur dessa relaterar till synen på det övernaturliga i romanen. Uppsatsens slutsats är att Monkey Beach är polyfon i sin gestaltning av de olika perspektiven på det övernaturliga; dessa perspektiv utgör olika diskurser, vilket gestaltas genom karaktärerna. Romanen utspelar sig inte i ett autonomt fiktivt universum; den fungerar som en motdiskurs till tidigare diskurser om urfolk i Kanada, vilket ger den både en avkoloniserande och kunskapsspridande funktion då den är skriven av en urfolksförfattare. / This undergraduate dissertation examines the various discourses surrounding the supernatural present in Eden Robinson’s novel Monkey Beach (2000) from a postcolonial perspective. The theoretical framework consists of Jo-Ann Episkenew’s Indigenous Storytelling, as well as Michail Bachtin’s concept of dialogism, with heteroglossia as its basis. These have been applied to the text to analyse how Robinson utilises characters to depict different epistemologies, and how they relate to the portrayal of the supernatural in the novel. The conclusion of this dissertation is that Monkey Beach is polyphonic in its portrayal of the various perspectives of the supernatural; these perspectives constitute different discourses, which are depicted through the characters. The novel does not take place in an autonomous fictional universe; it functions as a counter-discourse to previous discourses about Indigenous peoples in Canada, which gives it a decolonising and knowledge-disseminating function as it is written by an Indigenous author.