Den här studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om slöjdämnet och dess bidrag till elevers kunskapsutveckling. Studien undersöker ur ett sociokulturellt perspektiv hur kollegor som undervisar i andra ämnen ser på slöjden. Bakgrunden är att slöjden ibland blir ifrågasatt, både av kollegor och i media.  I skolans styrdokument framkommer att slöjdundervisning bland annat ger elever möjlighet att utveckla sin metakognitiva förmåga genom att kombinera praktiskt och estetiskt arbete med teoretiska kunskaper. Via slöjdundervisningen där eleverna använder sina händer kan olika förmågor i hjärnan utvecklas vilket gynnar både individ och samhälle.  Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare som undervisar i kärnämnena svenska och matematik. Studiens respondenter anser över lag att slöjden är ett viktigt ämne, inte minst för att det kan hjälpa elever att praktiskt förstå teoretiska begrepp.  Resultate av studien visar att kollegor inte fullt ut känner till vad slöjden egentligen innebär för elevers lärande. Ansvaret kan behöva läggas på oss som undervisar i ämnet. Vi kan bli bättre på att förmedla slöjdens innebörd, både till elever och vårdnadshavare, kollegor och skolledare.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden som teoretiska respektive praktiskt-estetiska högstadielärare gör i planerandet och utförandet av sin undervisning för att skapa och upprätthålla ordning i klassrummet.  Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de teoretiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de praktiskt-estetiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa intervjuer och observationer med och av yrkesverksamma teoretiska och praktiskt-estetiska högstadielärare. Resultatet visar att de teoretiska lärarna visar på en behavioristisk ledarskapsstil, men de skiljer sig åt i sina överväganden i planerandet av sin undervisning. De praktiskt-estetiska lärarna visar på en interpersonell ledarskapsstil och är i huvudsak överens om de överväganden som görs i planerandet av sin undervisning. Slutsatsen som kan dras är att ämnet som lärarna undervisade i till viss del präglar de ledarskapsrelaterade överväganden som de yrkesverksamma lärarna gjorde.

I detta examensarbete forskar vi kring hur fritidslärare utformar sin yrkesidentitet utifrån de ramfaktorer som finns i skolans organisation. Tidigare forskning och våra egna erfarenheter visar ett yrke som ser väldigt olika ut från skola till skola i både arbetsuppgifter och utformning. Hur skolledarna organiserar fritidslärarna inom organisationen är även något vi strävat efter att få svar på. Detta då vi upplevt att det har en stor inverkan på hur fritidslärarnas yrkessituation utformas vilket vårt resultat tyder på i sin tur har en stor inverkan i hur fritidslärarna skapar sina egna yrkesidentiteter. Vi utgår från frågeställningarna Hur uppfattar de nyexaminerade fritidslärarna sin yrkesidentitet? och Hur skapar skolledare förutsättningar för fritidslärare att forma sin yrkesidentitet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och tolkat dessa utifrån olika teorier för att nå fram till vårt resultat. Vårt resultat visar att det är många variabler som bidrar till fritidslärarnas skapande utav en yrkesidentitet. Resultatet visar att fritidslärare allt som oftast har en eller flera yrkesidentiteter i sitt yrke, om man trivs med detta eller ej beror på om rätt förutsättningar för att sköta dessa ges. Slutligen visar undersökningens resultat att skolledarens ledarskap och organiserande av verksamheten är nyckeln för att skapa dessa förutsättningar.

I denna vetenskapliga essä undersöker vi vad den nya rollen som lärare i fritidshemmet innebär i praktiken. Vad ingår i den nya rollen och hur påverkas rollen som lärare mot fritidshem kontra lärare i ett praktiskt-estetiskt ämne. Hur påverkas vårt professionella förhållningssätt i uppdragen som bemästras? Utifrån situationer i de flerdelade uppdragen vi får genom utbildningen vi studerar, och hur de påverkar varandra, kommer vi med hjälp av teorier och litteratur belysa dessa områden. I denna essä reflekterar och perspektiverar vi vårt förhållningssätt och synvinklar i våra dilemman. Vi kommer tolka situationer utifrån Dreyfus och Dreyfus utvecklingsstege. Vidare kommer vi att diskutera hur fritidshemmet såg ut förr och hur det ser ut i nutid. Vi avslutar vår essä genom att reflektera över våra frågeställningar och hur vi själva ser på vårt uppdrag. Slutligen kommer vi genom att vi sätter rollerna i konkreta förslag reflektera över det pedagogiska förhållningssättet och hur vi kan använda det i vår professionsutveckling. / Teachers towards recreational centre: A scientific essay on the different roles that come with the new form of education.  In this scientific essay, we will examine what the new role as teacher in the recreational centre entails in practice. What is included in the new role and how does it affect the role as a recreational education teacher versus a practical aesthetic teacher. How is our professional approach affected by the complex assignments we undertake? Based on situations in the multiple assignments we get during the education, and how they affect each other, we will, with the help of theories and literature, highlight these areas. In this essay we reflect upon and put into perspective, our approach and point of views in our dilemmas. We will interpret various situations based on the Dreyfus and Dreyfus model of skill acquisition. Furthermore, we will discuss what the recreational home looked like in the past and what it looks like at present. We will finish our essay by reflecting upon our controversial point of view of our assignment. Lastly, by putting the roles in concrete proposals, we will reflect upon the educational approach and how we can use it in our professional development.

This thesis is about the twofold role teachers in the after-school centers have if they also teach a practical aesthetic subject in addition to the after-school center. The thesis is based on six different scenarios that I, as a professional, have been involved in in my daily work. The essay aims to investigate the twofold role of teachers in after-school centers, in terms of the competence to teach a practical aesthetic subject. I explore concepts such as ethics of duty and professional ethics and link it to leadership and the importance of the subject of music. The questions I have asked are: What ambiguities are there for the school management in how they should set up the work for us who teach both in after-school centers and a practical aesthetic subject? In what ways can this possible ambiguity contribute to difficulties in the two-part professional role for me as an employee? Which solutions lie within myself and which lie within the employer? The most important result is that both management and teachers in the after-school center have a part in the responsibility to make the role sustainable. And that there will take some time for the new role to be a natural part of the Swedish school system. / Denna vetenskapliga essä handlar om det dubbla uppdraget som lärare i fritidshem har då de även undervisar i ett praktiskt estetiskt ämne utöver undervisningen i fritidshemmet. Uppsatsen tar avstamp i sex olika scenarier som jag som yrkesverksam har varit med om i mitt dagliga arbete. Essän syftar till att undersöka vilken tudelad roll som lärarna mot fritidshem har, i och med behörigheten att undervisa i ett praktiskt estetiskt ämne. Jag utforskar begrepp som pliktetik och yrkesetik och kopplar det till ledarskap och musikämnets betydelse. De frågor som jag har ställt är: Vilka otydligheter finns det för skolledningen i hur de ska lägga upp arbetet för oss som undervisar både i fritidshem och ett Praktiskt estetiskt ämne? På vilka sätt kan denna eventuella otydlighet bidra till svårigheter i den tudelade yrkesrollen för mig som anställd? Vilka lösningar ligger hos mig själv och vilka ligger hos arbetsgivaren? Den metod som jag har använt i denna uppsats är essäskrivande. Det viktigaste resultatet är att både ledning och lärare i fritidshemmet har en del i ansvaret att göra rollen hållbar. Men också att det kommer ta tid innan lärare mot fritidshem har en naturlig plats i den svenska skolan.