Bakgrund: Hypotermi innebär en kärntemperatur under 36 °C och är en vanlig komplikation under perioperativa förloppet. Vid anestesi störs kroppens normala fysiologiska temperatureglering. Hypotermi kan leda till flertalet allvarliga komplikationer som kan orsaka ett lidande för patienten samt en ökad kostnad för samhället. Trots att forskning länge visat att preventiva åtgärder minskar risken för hypotermi kvarstår problemet. Syfte: Syftet är att identifiera preoperativa aktiva värmebevarande metoder och vilken effekt dessa har på att minska risken för perioperativ hypotermi hos den vuxna patienten. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod för att besvara syftet. Sökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Totalt 19 kvantitativa artiklar inkluderades och data extraherades genom en extraktionsmall. Resultat: Resultatet är sammanfattat i två huvudkategorier, preoperativa aktiva värmebevarande metoder och effekten av preoperativ aktiv värmning på patientens perioperativa temperatur. Fem olika värmebevarande metoder identifierades. Resultatet visar att preoperativa aktiva värmemetoder har en positiv effekt på att minska uppkomst av hypotermi under det perioperativa förloppet. Slutsats: Perioperativ hypotermi kan förebyggas genom ökad medvetenhet hos vårdpersonal kring problemet och genom aktiva värmebevarande metoder under det perioperativa förloppet. / Background: Hypothermia means a core temperature below 36 ° C and is a common complication during the perioperative process. In the event of anesthesia, the body's normal physiological temperature control is disturbed. Hypothermia can lead to a number of serious complications that can cause a patient suffering and an increased cost for society. Although research has long shown that preventive efforts reduce the risk of hypothermia, the problem persists. Aim: The aim is to identify preoperative active heat-saving methods and the effect they have on reducing the risk of perioperative hypothermia in the adult patient. Method: A systematic literature study was chosen as a method of answering the purpose. Searches were conducted in CINAHL, PubMed and Web of Science. A total of 19 quantitative scientific articles were included and data extracted by an extraction template. Result: The result is summarized in two main categories, preoperative active heat-saving methods and the effect of preoperative active warming at the patient's perioperative temperature. Five different heat-saving methods were identified. The result shows that preoperative active heat methods have a positive effect on reducing the appearance of hypothermia during the perioperative process. Conclusion: Perioperative hypothermia can be prevented through increased awareness of healthcare professionals around the problem and through active heat-saving methods during the perioperative process.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka om den preoperativa patient- informationen hade någon effekt på patientens oro, samt om den preoperativa informationen och oron hade någon inverkan på patientens postoperativa smärta.Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet var baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Litteratur sökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane Library Resultatet visade att patienter som fick sjukhusets rutininformation i kombination med specifik preoperativ information hade en statistisk signifikant lägre grad av oro under sjukhusvistelsen. Studien visade även att patienter som fick specifik preoperativ information hade signifikant lägre grad av postoperativ smärta. / The aim of this literature review was to investigate if the preoperative patient education had any effects on patients’ anxiety and if the preoperative information and anxiety had any impact on patients’ postoperative pain.The method used was a literature review where our results were based on ten scientific articles of quantitative design. Searchers were made in the databases PubMed, CINAHL, Cochrane Library.The results showed that patients who received routine hospital information in combination with specific preoperative education had a statistically significant less anxiety. Studies also showed that patient who received specific preoperative education had lower postoperative pain.

Andréasson, M, Preoperativa förutsättningar och postoperativ smärta efter hysterektomi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, avancerad nivå (105-120 hp). Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Syftet med studien var att undersöka hur 50 patienter bedömer den preoperativa fasen inför en planerad hysterektomi och att beskriva eventuella samband mellan dessa aspekter och upplevd postoperativ smärta. I studien användes ett frågeformulär med strukturerade frågor och ordinalskalor samt VAS verbala smärtskala för att värdera den pre- och postoperativa omvårdnaden.Studien visar att 18 (36 %) patienter hade postoperativt ingen till måttlig smärta och 32 (64 %) patienter hade medelsvår till outhärdlig smärta. Trots detta tyckte 36 (72 %) patienter att den postoperativa smärtlindringen var tillräcklig medan 13 (26 %) tyckte den var otillräcklig. Abdominellt opererade patienter var dubbelt så nöjda med den postoperativa smärtlindringen än de som hade opererats laparoskopiskt (robotassisterade) och vaginalt. Patienter med myom upplevde postoperativt den högsta smärtnivån. Preoperativ oro påverkade inte postoperativ smärta och vaginalopererade patienter var mindre oroliga än de som opererades på annat sätt. Den preoperativa informationens kvalitet och begriplighet fick ett högt betyg av patienterna. / Andréasson, M, Preoperative conditions and postoperative pain after hysterectomy. Degree Project, 15 Credit Points, Advanced level (105-120 CP). Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.The purpose of the study was to examine how 50 patients experience the preoperational phase before a scheduled hysterectomy, and to describe any connection between these aspects and perceived post-surgical pain.In the study, a questionnaire with ordinal scales, VAS verbal pain-scale and struc-tured questions was used to evaluate pre- and postoperative care.The result was that postoperatively, 18 (36 %) patients had no pain to mild pain and 32 (64 %) patients had moderate to worst possible pain. Despite this, 36 (72 %) patients thought that their postoperative analgesia was sufficient and 13 (26 %) experienced it to be inadequate. Patients who had had abdominal operation were on average twice as satisfied with the postoperative analgesia than those who had laparoscopical (robotic assisted) or vaginal surgery. Patients with myoma experienced postoperatively the highest level of pain. Preoperative anxiety did not affect post-surgical pain, but patients who had been vaginally operated were less anxious than those who received surgery in any other way. The quality and comprehensibility of preoperational information were given a high rating by the patients.

”Bakgrund: Preoperativ bedömning syftar till att identifiera sjukdomar och risker för anestesiförfarandet och att planera anestesin. Syfte: Att beskriva hur ofta den planerade preoperativa anestesibedömningen ändras vid anestesi induktion. Specifika frågeställningar var om det fanns skillnader i antal ändringar mellan kön, ålder, ASA- klassificering och tid på dygnet för operation. Metod: Retrospektiv journalgranskning som redovisas med deskriptiv statistik. Resultat: Av 177 inkluderade journaler uppvisade 130 (73,4%) en avvikelse från den preoperativa planen till anestesi induktionen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan antalet avvikelser för kön, ålder, ASA -klassificering eller tid på dygnet för operation. Slutsats: Den preoperativt planerade anestesimetoden ändrades vid majoriteten av anestesiinduktionerna.”

Thesis (PhD)--Stellenbosch University, 2013. / ENGLISH ABSTRACT: Background: On average one in three patients following lumbar surgery (LS) for radiculopathy experience persistent pain and disability following surgery. No perioperative treatments have shown any ability to decrease this persistent pain and disability. In another challenging low back pain (LBP) population, chronic LBP, pain education focusing on the neurobiology and neurophysiology of pain, has shown an ability to reduce reported pain and disability. The purpose of this research study was to develop and test a preoperative neuroscience education program for LS and determine its effect on pain and disability following LS. Research Design and Methods: After a series of studies, a newly designed preoperative neuroscience educational tool (PNET) was developed. Eligible patients scheduled for LS for radiculopathy participated in a multi-center study where they were randomized to either receive usual care (preoperative education), or a combination of usual care plus one session covering the content of the PNET, as delivered by a physiotherapist in a one-on-one verbal session. Prior to LS, and one, three and six months after LS, 67 patients completed a series of self-report outcome measures consisting of LBP and leg pain rating (Numeric Rating Scale), function (Oswestry Disability Index), fear avoidance (Fear Avoidance Beliefs Questionnaire), pain catastrophization (Pain Catastrophization Scale), pain knowledge (Pain Neurophysiology Questionnaire), various beliefs and experiences related to LS (Likert Scale), and post-operative utilization of healthcare (Utilization of Healthcare Questionnaire). Results: At six month follow up there were no statistical difference (p <0.05) between the experimental and control groups in regards to the primary outcome measures of function (p = 0.296), LBP (p = 0.077) and leg pain (p = 0.074). The experimental group scored significantly better on various questions regarding beliefs and experiences having undergone LS, compared to the control group indicating a more positive surgical experience. Analysis of healthcare utilization showed that patients who received the preoperative neuroscience educational program had dramatically less health care utilization (medical tests and treatments) in the six months following LS (p = 0.001), resulting in a 38% savings in healthcare cost. Conclusion: The addition of a preoperative neuroscience educational program to usual care for LS for radiculopathy resulted in a profound behavioral change leading to a more positive surgical experience, decreased healthcare utilization and resultant savings, despite persistent pain and disability. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Agtergrond: Gemiddeld een uit elke drie pasiënte ervaar volgehoue pyn en gestremdheid na lumbale chirurgie (LC) vir radikulopatie. Geen peri-operatiewe behandeling het al getoon dat dit die vermoe het om hierdie volgehoue pyn en gestremdheid te verminder nie. In nog 'n uitdagende lae rug pynbevolking, naamlik chroniese lae rugpyn, het pyn-onderrig, wat fokus op die neurobiologie en neurofisiologie van pyn, getoon dat dit kan lei tot verminderde rapportering van pyn en gestremdheid. Die doel van hierdie navorsingstudie was om 'n preoperatiewe neuro-onderrig program vir lumbale chirurgie te ontwikkel en te toets, en die uitwerking daarvan op pyn en gestremdheid na LC te bepaal. Navorsingsontwerp en Metodiek: Na 'n reeks studies is 'n nuwe preoperatiewe neuroonderrig hulpmiddel (PNET) ontwikkel. Geskikte pasiënte wat geskeduleer was vir LC weens radikulopatie, het deelgeneem aan 'n veelvuldige- sentrum studie. Deelnemers is lukraak in een van twee groepe ingedeel om of gewone sorg (preoperatiewe onderrig), of 'n kombinasie van gewone sorg met een sessie wat die inhoud van die PNET gedek het. Laasgenoemde sessie is aangebied deur 'n fisioterapeut in 'n een-tot-een verbale sessie. Voor die LC, en een, drie en ses maande na LC, het 67 pasiënte 'n reeks van selfverslaggewende uitkoms metings voltooi, wat insluit: Lae Rug- en beenpyn gradering („Numeric Pain Rating Scale‟), Funksie („Oswestry Disability Index‟), Vrees-vermyding („Fear Avoidance Beliefs Questionnaire‟), Pyn-katastrofering („Pain Catastrophization Scale‟), Pynkennis („Pain Neurophysiology Questionnaire‟), verskeie oortuigings en ervarings wat verband hou met LC („Likert Scale‟), en postoperatiewe Gesondheidsorg-benutting („Utilization of Healthcare Questionnaire‟). Resultate: Tydens die ses-maande-opvolg was daar geen statistiese verskil (p <0,05) tussen die eksperimentele- en kontrolegroepe met betrekking tot die primêre uitkoms metings van Funksie (p = 0,296), Lae rug Pyn (p = 0.077) en beenpyn (p = 0,074), nie. Die eksperimentele-groep het betekenisvol beter gevaar met verskeie vrae oor oortuiging en ervarings na afloop van LC. Ontleding van gesondheidsorg benutting, het getoon dat pasiënte wie die preoperatiewe neuro-onderrig program ontvang het, dramaties minder Gesondheidsorg (mediese toetse en behandelings) in die ses maande na LC benodig het, (p = 0,001), wat gelei het tot 'n 38% besparing in gesondheidsorgkoste. Gevolgtrekking: Die byvoeging van 'n preoperatiewe neuro-onderrig program, tot die gewone-sorg vir LC weens radikulopatie, het „n noemenswaardige gedragsverandering veroorsaak wat tot n meer positiewe chirurgiese ervaring, verminderde gesondheidsorg benutting en finansiele besparing gelei het, ten spyte van volgehoue pyn en gestremdheid.

Introduktion: Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det ställer höga krav på operationssjuksköterskans omvårdnad för en hög patientsäkerhet i samband med operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av språkproblem och kulturella aspekter i den perioperativa vården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades och data samlades in via enskilda intervjuer med 10 operationssjuksköterskor, 8 kvinnor och 2 män, vid tre sjukhus i Mellansverige. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat: Genom analysen framkom det tre kategorier och åtta subkategorier. De tre  kategorierna var: Operationssjuksköterskan i den mångkulturella vården, Kommunikation och Kommunikationshjälpmedel. I resultatet framkom att hänsyn togs till patientens önskemål så långt det var möjligt om det inte påverkade patientsäkerheten. Operationer i intimare kroppsdelar upplevdes svårare än andra. Operationssjuk-sköterskorna upplevde sig begränsade när de inte kunde kommunicera med patienten. Patienten upplevdes oftast dåligt informerad innan operationen. Det ansågs säkrare att använda en professionell tolk än en anhörig som tolk. Det framkom önskemål från operationssjuksköterskorna om kommunikationshjälpmedel. Konklusion: Studien visade att språkproblem och kulturella aspekter påverkade operationssjuksköterskans perioperativa arbete. Det som upplevdes svårt var både att inhämta och förmedla information som hade betydelse för patientens perioperativa vård och patientsäkerhet. / Introduction: We are living in a multicultural society, which puts great importance on the theatre nurses´ care for patient´s security during surgery. Aim: To investigate the theatre nurses' experiences of language- and cultural issues in the perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach was applied and data was collected through individual interviews with ten surgical nurses, eight women and two men, at three hospitals in the Midwest part of Sweden. A qualitative analysis of the content was used to process the interviews. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The three categories were: Theatre nurse in multicultural health care, Communication and Communication Aids. The result showed that patient's wishes were considered if they did not affect the safety of the patient. Operations in the intimate parts of the body felt harder than others. Theatre nurses felt restricted when they could not communicate with the patient. The patient own personal experience of information prior to the surgery wasn´t satisfactory. It was considered safer to use a professional interpreter than a family member as an interpreter. There were requests from the theatre nurses for communication aids. Conclusion: The study revealed that language- and cultural issues affect the theatre nurse perioperative work. They experienced difficulties in both collecting and disseminating information that had significance for perioperative patient care and patient safety.

Bakgrund: Oro drabbar de flesta patienter inför operation. Det finns många faktorer som påverkar patientens upplevelser av oro både inom vården och det liv patienten befinner sig i. Det är av stor vikt att få en ökad förståelse av hur den preoperativa omvårdnaden kan minska patientens oro och lidande utifrån patientens perspektiv.  Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av oro i samband med den preoperativa omvårdnaden.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar valdes. Tjugo artiklar analyserades med en beskrivande syntes enligt Evans (2002).   Resultat: Det uppkom tre huvud teman och sex subtema; Tema ”Oro som är relaterad till operation” med subteman ”Faktorer som orsakar oro hos patienten innan operation” och ”Väntetidenspåverkan”, tema ”Behov av stöd för att vara delaktig” med subteman ”Individuellt anpassad information” och ”Informationsstöd från vårdpersonal och närstående”, tema ”Behov av trygghet och tillit” med subteman ”Bemötande” och ”Vårdmiljön”.   Slutsats: Upplevelsen av att känna oro innan operation var huvudsakligen ohanterbart och frustrerande på alla aspekter i patientens livsvärld. Med hjälp av ökad förståelse av patientens upplevelser av oro i förhållande till den preoperativa omvårdnaden kan operationssjuksköterskan minska detta lidande som är relaterad till vården. Det är viktigt för operationssjuksköterskan att reflektera över det stöd som patienter är i behov av med en helhetssyn. Nyckelord: preoperativ omvårdnad, upplevelse, lidande, oro, patient, kvalitativ / Background: Anxiety afflicts the majority of patients before an operation. There are many factors which affect the patient's experience of anxiety both within care and the stage of life in which the patient finds himself. It is of great importance to acquire an increased understanding of how pre-operative care can reduce the patient's anxiety and suffering from the patient's perspective.  Aim: To describe the patient's experience of anxiety in relation to pre- operative care.  Method: A descriptive literature study based on qualitative articles was chosen. Twenty articles were analyzed with a descriptive synthesis as according to Evans (2002).  Results: Three main themes and six sub-themes emerged. Theme “Anxiety related to operation” with the sub-theme “Factors which cause anxiety before an operation” and “The effect of waiting”, theme “The need of support to be involved” with the sub-theme “Personalized information” and “Information support from nursing staff and family”, theme “The need of security and trust” with the sub-theme “Personal treatment” and “Care environment”.   Conclusion: The experiencing of feelings of anxiety before an operation could not be addressed and was frustrating in all aspects of the patient's lifeworld. With the help of increased understanding of the patients’ experience of anxiety in relation to the pre-operative care, the operation nurse can reduce this suffering that is related to health care. It is important that the operation nurse reflects over the support the patient needs with a holistic approach. Keywords: preoperative care, experience, suffering, anxiety, patient, qualitative

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett bråck, också kallat aortaaneurysm på stora kroppspulsådern beror på en försvagning i kärlväggen och följden blir en onormal vidgning av kärlets diameter. Detta är en sjukdom som främst drabbar män över 65 år. Opereras inte dessa patienter är dödligheten hög, cirka 80 procent. En fungerande, för patienten tydlig kommunikation när den preoperativa informationen delges, har en central betydelse för patientens förståelse och för resultatet av vården.   Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur patienterna som genomgick elektiv endovaskulär operation upplevde information före och efter operationen.   Metod: En kvalitativ design användes. Fem patienter inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer gjordes i ett tyst och avskilt rum på en kirurgavdelning.   Resultat: En värdefull preoperativ information är lagom och anpassad efter personens behov. Informationen bör bland annat innehålla uppskattad väntetid, operationstid samt eventuella risker med operationsmetoden. På internet kan man också själv söka fördjupad information. Känslorna inför operationen är av varierande orosgrad men oftast är det en lättnad att äntligen opereras. Informanterna vill helst sova under operationen. Bemötandet av personalen upplevs positivt.   Slutsats: Individanpassad information till patienter behövs då krav och förväntningar varierar. Modern teknik kan vara ett värdefullt komplement och hjälpmedel till den traditionella informationen. Informanterna var nöjda med den muntliga informationen och föredrog att få den genom ett personligt möte med personalen. Det behövs fler studier om hur informationen kan förbättras ytterligare.

Thesis (MScPhysio (Physiotherapy))--University of Stellenbosch, 2006. / Postoperative rehabilitation programs have shown little efficacy in decreasing pain and disability in short and long term outcomes for lumbar discectomy. Preoperative education in other disciplines of medicine and physiotherapy has shown to decrease pain and disability postoperatively. No studies to date have been published on preoperative education for spinal lumbar surgery patients with radiculopathy. Objective: The objective of this study was to contribute towards further understanding of the preoperative educational requirements of patients undergoing lumbar surgery for lumbar radiculopthy. Method Two surveys were conducted. A new questionnaire was developed for patients to determine their preoperative educational needs regarding spinal surgery due to radiculopathy. These questionnaires were administered at 4-weeks postoperatively to patients from four spinal surgeons in the Greater Kansas City metropolitan area of the US. A second physiotherapist survey was developed and distributed to physiotherapists registered with the Kansas and Missouri State Boards who were actively involved in treating spinal surgery patients in Kansas and Missouri. The data collected from completed questionnaires were analyzed using descriptive and inferential statistical tests....

Introduktion: Ångest inför operation är vanligt och kan bero på rädsla för operationen, smärta, att vakna upp under anestesin och döden. Ångesten är påfrestande för patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. För att lindra preoperativ ångest används oftast lugnande läkemedel och information till patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om det finns omvårdnadsåtgärder som har god effekt vid preoperativ ångest, vilket skulle kunna ge möjligheter att individanpassa vården. Metod: En litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. 23 artiklar publicerade från år 2000 och framåt och som svarade mot syftet valdes ut och granskades. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att det finns flera omvårdnadsåtgärder som har god effekt vid preoperativ ångest. Dessa är utökad information, musik, akupressur, akupunktur och aromaterapi. Det framkom även i flera studier att de med högre preoperativ ångest fick bättre effekt av interventionerna. Slutsats: Denna studie visar att utökad information, musik, akupressur, akupunktur och aromaterapi är omvårdnadsåtgärder som med god effekt kan minska preoperativ ångest. Av dessa är utökad information och musik lättast att individanpassa och implementera i vården. Det visade sig även att patienter med högre ångest fick bäst ångestdämpande effekt och det gör att en viktig del i sjuksköterskans preoperativa bedömning blir att identifiera varje individs ångestnivå och behov. / Introduction: Anxiety before surgery is common and can be caused by a fear of the surgery, fear of pain, fear of waking up during the anaesthetic; and fear of dying. Anxiety is demanding for the patient and can lead to different postoperative complications. Treatment for preoperative anxiety is normaly information about the procceduer and sedative drugs. Aim: The aim of this study is to examine if there are nursing interventions with good effects on preoperative anxiety, which could make it possible to personalize healthcare. Method: A litterature review where articles have been found using databeses such as PubMed and CINAHL. 23 articles published after year 2000 corresponding with our aim were selected and scrutinized. Result: The result of this litterature review indicates that there are several nursing interventions that are effective in preoperative anxiety. These are enhanced information, music, acupressure, acupuncture and aromatherapy. Several studies also indicated that patients with higher preoperative anxiety had a better efficacy of the interventions. Conclusion: This study indicates that enhanced information, music, acupressure, acupuncture and aromatherapy are nursing interventions which with good efficacy can lower preoperative anxiety. Of these are enhanced information and music easiest to personalize and implement in healthcare. The study also indicate that patients with higher preoperative anxiety had the best anxiolytic effect. That makes it important for nurses to identify each indivdual’s anxiety level and needs during the preoperative assessment of the patient.