published_or_final_version / Education / Master / Master of Education

Thesis (M. Ed.)--University of Hong Kong, 1997. / Includes bibliographical references (leaf 120-132).

Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1997. / Includes bibliographical references (leaves 120-132). Also available in print.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förskolepersonal anser att projekt ”Giftfri förskola” har påverkat verksamheten. Sju verksamma inom förskolan i två mindre kommuner intervjuades. Med ett sociokulturellt perspektiv utformades intervjuerna och analyserade att det fanns både positiva och negativa konsekvenser av projektet. De positiva konsekvenserna var ökad medvetenhet, kunskap och kreativitet samt att det bidragit till en tryggare miljö. Den ökade medvetenheten visas vid inköp av nya material då innehållet granskas noga. Den ökade kuskapen har bidragit till ett ökat intresse kring ämnet kemikalier och det anses viktigt att handla giftfritt. Kreativiteten anses fått en större plats i verksamheten då alternativa material fick plockas in för att ersätta det material som slängdes bort. Den största positiva effekten som tolkas utifrån förskolepersonalen är att barnen vistas i en säkrare förskolemiljö då de inte blir utsatta för lika mycket kemikalier som innan projektets start.  De negativa konsekvenserna som visas i studiens resultat är dyrare inköp, färre material, felaktig prioritering och osäkerhet. Giftfria material är ofta dyrare i inköp, vilket i sin tur lett till att det finns färre material på förskolorna. Projektets prioritering ifrågasätts av förskolepersonalen då enbart material stått i fokus, men lokalerna inte setts över. Det finns även en viss osäkerhet hos förskolepersonalen kring vilken forskning de ska lyssna på, då det i efterhand kommit ny som visar att kemikalier inte är farliga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan på små- och storbarnsavdelningar. För att precisera studiens syfte har följande frågeställningar valts: Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet och inflytande? Skiljer sig arbetet på små- och storbarnsavdelningar? och Vilka eventuella faktorer upplever pedagogerna påverkar arbetet med barns delaktighet och inflytande? Intentionen med studien är således att synliggöra olika arbetssätt som pedagoger på små- och storbarnsavdelningar använder sig av när det kommer till barns delaktighet och inflytande, samt om det finns eventuella likheter och skillnader i arbetet. Intentionen är även att uppmärksamma de påverkansfaktorer som pedagogerna upplever i arbetet. Den valda undersökningsmetoden till denna studie är enkäter, som mestadels består av öppna frågor, detta med anledningen att det är pedagogernas egna beskrivningar som skall stå som grund för resultatet. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande skiljer sig till viss del på små- respektive storbarnsavdelningar. De yngre barnen ges främst möjlighet till delaktighet och inflytande genom att göra små val, medan de äldre barnen får delta i större beslutsfattanden så som planering av verksamheten, demokratiska processer samt i utformningen av miljön. Det som också skiljer de olika arbetssätten åt, är att pedagogerna på småbarnsavdelningarna använder sig av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) i sitt arbete för att främja barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar också att de huvudsakliga påverkansfaktorerna som pedagogerna på både små- och storbarnsavdelningarna upplever finnas i arbetet med barns delaktighet och inflytande är: Barngruppens storlek, personaltätheten och tiden. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan ett samband synliggöras mellan dessa faktorer. Stora barngrupper i relation till en låg personaltäthet resulterar i brist på tid till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien påvisar att trots de påverkansfaktorer som finns, är det i slutänden upp till pedagogen att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagogens didaktiska förhållningssätt blir således ytterst viktigt i arbetet med detta.

No description available.

Abstrakt Studien syftar till att undersöka vilka olika strategier sex förskollärare beskriver kan ha betydelse för att skapa en trygg anknytning mellan barnen i förskolan och pedagogerna. Den teoretiska utgångspunkten som låg till grund för studiens syfte och frågeställningar var Bowlbys (2010) anknytningsteori. Sex förskollärare intervjuades och datamaterialet analyserades tematiskt och ledde fram till studiens resultat. Resultaten delas in i fyra kategorier. Strategierna förskollärare uttrycker som betydelsefulla bygger på vikten av tillitsfulla relationer, miljön som strategi för trygg anknytning, förståelse och strategier vid inskolning och förståelse för vikten av kommunikation. Slutsatsen av studien är att anknytningsteorin behöver uppmärksammas i förskolan. Omsorg för barnet behöver få lika mycket plats som barns lärande i förskolans utbildning. Förskollärare använder sig av sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att forma och använda olika strategier i arbetet med barns anknytning.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver värdegrundsarbetet i förskolans utbildning. Intentionen är även att belysa förskollärares uppfattningar om hur förutsättningar i förskolan påverkar arbetet med att skapa en förståelse för olika värden och den mångfald som finns i samhället. Genom en kvalitativ intervjustudie har fyra förskollärare delgett sina tankar och uppfattningar om deras arbete. Analysen genomfördes med hjälp av sortering, tematisering och teoretisering. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam syn om att värdegrundsarbetet underlättas när det finns en mångfald i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar på olika sätt med värdegrunden utifrån vilka förutsättningar som finns på deras förskola. På de förskolor som saknar den kulturella mångfalden beskriver förskollärarna mer aktivt olika verktyg och arbetssätt än de förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola gör. Beskrivningarna med annan mångfald skiljer sig inte i så stor utsträckning som den kulturella mångfalden gör. I studiens diskussioner reflekteras de metodologiska val som gjorts samt resultatet i relation till litteraturen. Avslutningsvis presenteras det hur studien kan forskas vidare på.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om barns fria lek genom att ta del av litteratur, tidigare forskning samt genom förskollärares erfarenheter och tankar om den fria leken. Kan den fria leken tolkas olika, hur ges den fria leken plats i förskolan och hur ser förskolläraren på dennes roll i den fria leken. När det kommer till förhållningsättet hos förskollärarna i förskolan upplever vi av egna erfarenheter att det kan se olika ut när det kommer till barns lek. Vi har genom tidigare forskning även fått till oss av olika roller som förskolläraren kan inta och betydelsen av de olika rollerna. Vad har förskollärarna för tankar när de intar olika roller och vad är deras syn på barns fria lek. Tio förskollärare intervjuades med frågor kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna har liknande syn gällande barns fria lek i förskolan, dock visar resultatet att förskollärarnas tolkning av den totala tiden för barns fria lek varierar mycket och att det även är av vikt hur stor del av dagen som barnen är på förskolan. Förskollärarna anser att allt lärande sker i leken, att barnen utvecklas med hjälp av leken, att lekmiljöerna spelar en viktig roll i barns fria lek samt att personal överlag i förskolan kan inta olika roller i barns fria lek. Resultatet visar även att avbrott ständigt sker i barns fria lek. Slutsatsen är att den fria leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande. I vår studie använder vi oss av begreppen “fri lek” och “lek”, där båda begreppen syftar till barns fria lek överlag.

Licentiatuppsatsen handlar om förskolans utbildning utifrån barns rätt till stöd. Barns möjligheter till relationer, samspel och interaktion med sin omgivning påverkas av de förutsättningar som finns och skapas. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och rektorer beskriver sin förståelse av förskolans utbildning utifrån barn som anses vara i behov av särskilt stöd. I studien används en hermeneutisk forskningsansats tillsammans med ett systemteoretiskt perspektiv utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell (Bronfenbrenner, 1979, 1994) och bioekologiska modell (Bronfenbrenner & Morris, 2006). Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har 15 intervjuer genomförts med åtta rektorer och sju förskollärare. Studiens resultat visar att respondenterna anser att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd men de har samtidigt svårt att definiera vilka barn som är barn i behov av särskilt stöd. De menar att alla barn, tillfälligt eller långvarigt, kan vara barn i behov av särskilt stöd och att barnen inte behöver ha någon funktionsnedsättning eller diagnos för att behöva stöd. Resultatet visar också att rektorer och förskollärare beskriver flera organisatoriska förutsättningar i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Rektorns ledarskap och hur det specialpedagogiska stödet organiseras i förskolan är exempel på organisatoriska förutsättningar. Pedagogiska strategier handlar till exempel om hur förskollärare arbetar nära barnen för att kunna se vad om händer i barngruppen och för att kunna ge stöd till barnen om det behövs. Den komplexitet som framträder i resultatet på samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå skapar både möjligheter och utmaningar att möta alla barn och att utveckla en likvärdig utbildning i förskolan. / The aim of the study is to examine how preschool teachers and preschool principals describe their understanding of preschool's education based on children in need of special support. The following research questions are in focus: How do preschool teachers and preschool principals describe children who they consider to be children in need of special support? What organizational conditions in education for children in need of special supports do the preschool teachers and preschool principals describe? What pedagogical strategies in education for children in need of special supports do the preschool teachers and preschool principals describe? The study applies a hermeneutics framework and a system theoretical perspective. Bronfenbrenner's ecological model (Bronfenbrenner, 1979, 1994) and the further developed bioecological model (Bronfenbrenner & Morris, 2006), with its associated PPCT-components (process, person, context, time), are used. Semi-structured interviews have been used as a method. Fifteen interviews have been conducted, eight with preschool principals and seven with preschool teachers. The result shows that the respondents do consider themselves working with children in need of special support, but they explain that it is difficult to identify which children this applies to. They argue that all children can at some point, temporarily or permanently, need special support and the children do not necessarily need a diagnosis in order be in special needs. The result also shows that the preschool principals and the preschool teachers describe several organizational conditions that can be useful in their work with children in need special support. The leadership of the preschool principal and how the support to children in special need is organized are examples of organizational conditions. Other thing they discuss are the preschool staff´s education and competence. Pedagogical strategies are, for example, how preschool teachers describe their job near the children to monitor what happens in the child group and to be able to support the children. The results suggest that there are shortcomings regarding equity, based on the descriptions given by preschools teachers and principals. There are shortcomings in equity regarding educational issues and how the preschools organize and carry out the work with children in need of special support in preschool.