<p>Background and problem</p><p>The biggest difference between companies and non-profit organizations are their purposes. Companies’ purpose is to generate profit to the shareholders. Non-profit organizations do not have any shareholders and their purpose is to offer service to receivers of benefits.</p><p>There are a lot of non-profit organizations today and the competition for the donations is rough. Non-profit organizations can influence the publics’ decision of who to support by creating a financial reporting that appeal to the public.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this essay is to examine how non-profit goals are measured in non-profit organizations and if there are a practice on the subject.</p><p>Methodology</p><p>We choose a qualitative approach as we wanted to understand the reality by explaining it with words. The choice of a qualitative approach was enhanced by the fact that we used interviews and analyzed sources, which are two of the techniques used in the qualitative approach.</p><p>Theory</p><p>Our theoretical studies primarily contain non-profit organizations distinctive characteristics and how they are regulated. We also discuss key performance indicators and other measures of performance.</p><p>Conclusion</p><p>Non-profit organizations are good at handle revenues and costs in accordance to SFI:s outlines. Non-profit organizations have in some parts failed to progress in the design of financial reports. Development of key performance indicators is also needed to be able to demonstrate successfulness.</p> / <p>Problembakgrund</p><p>Den största skillnaden mellan vinstdrivande företag och välgörenhetsorganisationer är deras syften. Vinstdrivande företags syfte är att generera vinst till aktieägarna. I välgörenhetsorganisationer finns dock inga aktieägare och deras syfte är istället att tillhandahålla service åt bidragstagare.</p><p>Det finns många välgörenhetsorganisationer och konkurrensen om givarnas bidrag är hård. Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens beslut om vilken organisation de ska stödja genom att skapa en finansiell rapportering som tilltalar allmänheten.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ideella mål mäts i välgörenhetsorganisationer samt om det finns någon praxis inom området.</p><p>Metod</p><p>Vi valde en kvalitativ ansats då vi vill förstå verkligheten genom att beskriva den med ord. Valet av kvalitativ ansats förstärks av den anledning att vi använt oss av respondent intervjuer och analyserat källor vilka är två av teknikerna som används i den kvalitativa ansatsen.</p><p>Teori</p><p>I den teoretiska referensramen behandlar vi främst ideella organisationers särdrag och hur de regleras. Vi tar även upp nyckeltal och andra prestationsmått.</p><p>Slutsats</p><p>Välgörenhetsorganisationer är duktiga på att hantera intäkter och kostnader efter SFI:s riktlinjer. Välgörenhetsorganisationer har till viss del hamnat på efterkälken i utformning av finansiella rapporter. Dessutom krävs utveckling av prestationsmått för välgörenhetsorganisationer för att kunna presentera framgång.</p>

Bakgrund och problem: Under de senaste åren har antalet företagsförvärv ökat kraftigt. Det ses numera som ett vanligt alternativ för att få företag att växa. Med dessa förvärv uppkommer ett behov av att integrera de sammanslagna verksamheterna, något som inte alltid är så enkelt. Det är flera faktorer som behöver sammanfalla för att nå en lyckad integration. En viktig faktor är kommunikation, som är en nyckel för att förmedla såväl målbild som prestationer inom koncernen. Kommunikationen kan ske med hjälp av flera verktyg och ofta används rapporter för att förmedla såväl ekonomisk ställning som information kring den operativa verksamheten. Syfte: Uppsatsen syftar till att genom empiri beskriva samt genom teori förklara problematik vid kommunikation av prestationsmått, med fokus på integrationsprocessen vid företagsförvärv. För att vidare identifiera faktorer som spelar in vid kommunikation av prestationsmått. Metod: Uppsatsen grundas i en empiridriven ansats och en kvalitativ forskningsinriktning. Vi har valt att använda semi-strukturerade intervjuer i insamlingen av empiriskt material. Urvalet grundas i det fallföretag som vi arbetat med under studien. Under arbetet med uppsatsen har vi också tagit hänsyn till faktorer så som etiska överväganden och kvalitetsmått. Slutsats: Det har dragits slutsatser kring faktorer som vi genom teori och empiri funnit spelar in vid kommunikation av prestationsmått. Några av de faktorer vi funnit har en betydande roll är problem i integrationsprocessen, kultur, arbetsätt, val av prestationsmått och informationsmängd. Vi kan konstatera att kommunikationen av prestationsmått berör flera delar av verksamheten och därigenom riskerar att bidra till problem i integrationsprocessen i de fall förmedling av prestationer inte fungerar. Vilket innebär att de faktorer som vi lyft är komponenter som är värdefulla att ta hänsyn till för att skapa den kommunikation av prestationsmått som koncernen eftersträvar. / Background: Mergers and acquisitions have been increasing during the last couple of years and are now considered a common method to make business grow. Along with the acquisitions it is necessary to integrate the merged companies, a process that is not always that easy. There are several parts that must go together in order to reach successful integration. One of these factors is communication, which is a key part in conveying company goals and accomplishments within a group of companies. There are several ways to communicate performance, where reports are a frequently used tool, in order to convey both the financial position as information regarding the operational activities. Purpose: The paper aims to through empirical data describe and through theory explain problems in communicating performance measures, focusing on the integration of company acquisitions. To further identify factors to take into account when communicating performance measures. Method: The paper is based on an empirical-driven approach and a qualitative research approach. We have chosen to use semi-structured interviews in the collection of empirical data. The selection is based on the case company we worked with during the study. During the work with the paper we also took into account factors such as ethical considerations and quality measures. Conclusions: Through this study we have drawn conclusions about the factors that we through theoretical and empirical findings have seen companies take into account in the communication of performance measures. Some of the factors we found to have a significant role are problems in the integration process, culture, way of working, the selection of performance measures and the amount of information. We can conclude that the communication of performance measures affect several parts of the business and thereby run the risk of contributing to problems in the integration process in the cases where the communication regarding performances is not working. This means that the factors that we found are valuable to take into account to create the communication of performance measures that the group of companies requires

Bakgrund: Tingsryds kommun har under våren 2015 infört samordnad varudistribution som ett led i att effektivisera sina inköp. Projektet har medfört en ny målbild för kommunens inköp vilket gör att Tingsryds kommun är i behov av en ny styrning som ett komplement till deras nuvarande budgetstyrning där prestationsmätning ses som ett lämpligt komplement. Problemdiskussion: Den offentliga verksamhetens mångfacetterade målbild, med både finansiella och icke-finansiella mål, gör att det finns svårigheter med att utveckla prestationsmått. Även avsaknaden av konkreta mål för vad ett bra inköp är bidrar till denna komplexitet.   Syfte: Studiens övergripande syfte är att utveckla en styrmodell för Tingsryds kommun i relation till projektet ”Samordnad varudistribution”. Mer specifikt innebär detta att studera Tingsryd kommuns inköp och identifiera prestationsvariabler för att kunna formulera prestationsmått. Metod: Undersökningsdesignen i denna uppsats är en enfallsstudie, med en kvalitativ ansats. Insamling av empiriskt material har gjorts genom intervjuer och dokument. Den teoretiska referensramen bygger på böcker och vetenskapliga artiklar. Resultat: Den utvecklade styrmodellen för Tingsryd kommuns nya målbild har sammanfattats samt utvecklat konkreta mål för inköp i kommunen. Vidare har nya strategier utformats utifrån målbilden och således har tolv prestationsmått tagits fram. Slutsats: Genom att tydliggöra målbilden i en kommun är det möjligt att utveckla prestationsmått för inköp. Svårigheten för en offentlig verksamhet är inte prestationsmätning i sig, utan den ultimata utmaningen för kommuner som befinner sig i en liknande kontext som Tingsryds kommun, är att sätta konkreta, pålitliga och begripliga mål. / Background: During the spring of year 2015 the municipality of Tingsryd has joined a project which include coordinated goods distribution to all the municipality´s different areas to improve their purchasing performance. The new set of objectives that arose together with the project, requires a new type of control system and a complement to their existing budgetary control is performance measurement system Problem discussion: The multifaceted objectives of the public sector, with both financial and non-financial objectives, contribute to the difficulty in developing performance measures. The lack of a concrete goal for what a "good" purchase is contributes to this complexity. Purpose: The overall aim with this thesis is to develop a management model for the municipality of Tingsryd in relation to the project. More specifically, these include studying purchase and identify performance variables to formulate performance measures in the municipality of Tingsryd. Method: The research method is a single case study with a qualitative approach. The collection of empirical data has been done through interviews and documents. The theoretical framework is based on books and scientific articles. Results: The developed control model for the new purchasing situation in the municipality of Tingsryd has been summarized. Furthermore objectives and strategies have been developed for purchasing in the municipality based on the identified objectives and twelve performance measures have been developed. Conclusion: By clarifying objectives in a municipality it is possible to develop performance measures for purchasing. The development of performance measures is not the difficult part in the public sector, rather the ultimate challenge for municipalities in a similar context as the municipality of Tingsryd, is to set practical, reliable, and understandable objectives.

Background and problem The biggest difference between companies and non-profit organizations are their purposes. Companies’ purpose is to generate profit to the shareholders. Non-profit organizations do not have any shareholders and their purpose is to offer service to receivers of benefits. There are a lot of non-profit organizations today and the competition for the donations is rough. Non-profit organizations can influence the publics’ decision of who to support by creating a financial reporting that appeal to the public. Purpose The purpose of this essay is to examine how non-profit goals are measured in non-profit organizations and if there are a practice on the subject. Methodology We choose a qualitative approach as we wanted to understand the reality by explaining it with words. The choice of a qualitative approach was enhanced by the fact that we used interviews and analyzed sources, which are two of the techniques used in the qualitative approach. Theory Our theoretical studies primarily contain non-profit organizations distinctive characteristics and how they are regulated. We also discuss key performance indicators and other measures of performance. Conclusion Non-profit organizations are good at handle revenues and costs in accordance to SFI:s outlines. Non-profit organizations have in some parts failed to progress in the design of financial reports. Development of key performance indicators is also needed to be able to demonstrate successfulness. / Problembakgrund Den största skillnaden mellan vinstdrivande företag och välgörenhetsorganisationer är deras syften. Vinstdrivande företags syfte är att generera vinst till aktieägarna. I välgörenhetsorganisationer finns dock inga aktieägare och deras syfte är istället att tillhandahålla service åt bidragstagare. Det finns många välgörenhetsorganisationer och konkurrensen om givarnas bidrag är hård. Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens beslut om vilken organisation de ska stödja genom att skapa en finansiell rapportering som tilltalar allmänheten. Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ideella mål mäts i välgörenhetsorganisationer samt om det finns någon praxis inom området. Metod Vi valde en kvalitativ ansats då vi vill förstå verkligheten genom att beskriva den med ord. Valet av kvalitativ ansats förstärks av den anledning att vi använt oss av respondent intervjuer och analyserat källor vilka är två av teknikerna som används i den kvalitativa ansatsen. Teori I den teoretiska referensramen behandlar vi främst ideella organisationers särdrag och hur de regleras. Vi tar även upp nyckeltal och andra prestationsmått. Slutsats Välgörenhetsorganisationer är duktiga på att hantera intäkter och kostnader efter SFI:s riktlinjer. Välgörenhetsorganisationer har till viss del hamnat på efterkälken i utformning av finansiella rapporter. Dessutom krävs utveckling av prestationsmått för välgörenhetsorganisationer för att kunna presentera framgång.

Sociala företag är en relativt ny företeelse och denna studie riktar in sig specifikt påarbetsintegrerande sociala företag (ASF). ASF karaktäriseras av det sociala målet attsysselsätta människor som står långt från arbetsmarknaden eller har svårt att hittaarbete. Samtidigt är organisationen ett kommersiellt företag med försäljning avprodukter och/eller tjänster vilket innebär att både sociala och ekonomiska prestationerär kärnan i verksamheten. Vinstmaximering är inte ett primärt mål för ASF, men liktandra företag måste intäkterna täcka kostnaderna. Detta innebär att både sociala ochekonomiska mål skall uppnås, vilket kan skapa friktion. Företagets måluppfyllelse kanföljas och kontrolleras genom olika prestationsmått. Syftet med studien är att undersökahur och varför arbetsintegrerande sociala företag använder sig av prestationsmått, settgenom en lins av institutionell logik. Utifrån syftet försöker studien även identifieravilka prestationer som mäts och hur det tar sig uttryck; varför företagen väljer attanvända eller inte använda vissa prestationsmått; samt hur institutionell logik tar siguttryck i finansiella och icke-finansiella prestationsmått. Studien har en kvalitativ ansatsoch ett abduktivt angreppssätt. Empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer,dokument och observationer. Resultatet av studien visar att ASF utför få formellaprestationsmätningar vilket resulterar i få explicita prestationsmått. Den socialavälfärdslogiken dominerar bland respondenterna vilket färgar ASF:ens arbete genom attfokus riktas mot människor och miljö snarare än effektivitet och ekonomisk vinst. Denkommersiella logiken som återfinns internt, men även hos intressenter, påverkar vilkafinansiella prestationsmått som används av ASF:en genom logikens normer ochvärderingar över vilka ekonomiska prestationer som bör mätas. Den socialavälfärdslogikens inflytande leder till att prestationsmätningen ofta sker muntligt ochostrukturerat, eftersom att stor hänsyn tas till individens situation.

Bakgrund: Prestationsmått är en viktig faktor för tillverkande företags produktion. På senare tid har konkurrensen ökat samtidigt som automatiseringen har utvecklats. Det har skapat ett större tryck på företag att ha kontroll över sina produktionsprocesser och optimera produktionsplaneringen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av empirin och referensramen skapa en förståelse för prestationsmåttens betydelse för produktionsflödet och produktionsplaneringen i tillverkande företag. Det kommer även framgå vilken roll prestationsmåtten har för den operativa nivån. Metod: Uppsatsen har genomförts med en induktiv ansats där en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer legat till grund för empirin. Referensramen har utgått från det empiriska materialet och kopplats samman i en analys. Slutsats: Vi har kommit fram till att prestationsmått måste anpassas till det enskilda tillverkande företags produktion för att optimera produktionsflödet och förbättra produktionsplaneringen. Prestationsmått anpassade till den operativa nivån är viktigt för att öka ett företags produktivitet och matcha kunders krav.

Koffein är en populär substans som konsumeras i stora mängder världen över och dess prestationshöjande effekt har studerats i många studier genom åren. Framför allt ses en effekt vid uthållighetstest på 30-60 min vid intag av 3-6 mg/kg koffein. I denna studie med 10 måttligt tränade individer med oregelbundna konsumtionsvanor av koffein var syftet att undersöka om muskulär uthållighet kan öka efter koffeinkonsumtion. Studien bestod av ett cykeltest och ett efterföljande benpresstest på 65 % av maximal ansträngning där varje individ genomförde ett placebotest och ett koffeintest. Studiens dos av 200 mg koffein motsvarade för samtliga testpersoner en låg dos som understeg 3 mg/kg kroppsvikt. Konsumtion av koffein resulterade i en signifikant minskning av pulsen efter koffeinkonsumtion med ett p-värde på 0,045. Vid koffeinintag var medelpulsen 77,9 ± 6,6 och 82,2 ± 7,2 vid intag av placebo där det i genomsnitt var en pulsminskning på 5,2 % och 4,3 slag mindre/minut av koffein. Den upplevda ansträngningen skattades också lägre vid intag av koffein men skillnaden mellan koffein och placebo var inte signifikant (p=0,18). Den upplevda ansträngningen skattades till 14,4 ± 1,9 med koffein och 16 ± 2,5 med placebo. I benpresstestet genomförde koffeingruppen 1,9 repetitioner fler än i placebogruppen med ett medelvärde på 21,5 ± 6,5 och 19,6 ± 6,4. Skillnaden mellan koffein och placebo var dock inte signifikant med ett p-värde på 0,317. Studien visar att koffein i låga doser kan påverka ansträngningsgraden men en signifikant ökning av den muskulära uthålligheten med ett benpresstest uteblev.

Knowledge intensive service companies (KISC) increases in numbers, both in Sweden and the rest of the world. The companies are characterized by its highly educated and competent employees, which can be considered to be the most valuable asset in the company. One way to managing companies can be through performance measurement to reach the overall goal in the company. Researchers believe that the design and use of performance measurement can cause employees in KISC to feel monitored and therefore reduce their motivation to work. The purpose of the study is to create an understanding of the design process of performance measurements in a knowledge-intensive service company. This is done by identifying driving factors and barriers in the design process of performance measurements. As well as analyzing and describing their role in the design process. To answer the purpose a qualitative method was used with a deductive approach. In the study one company was studied, where semi-structured interviews were conducted with individuals that works in the company to collect the empirically. In the study, it was identified that the design process was an iterative process in the company which was initiated by various driving factors. It was also identified several barriers that hampered the design process of performance measurement in the company. A way that the company had chosen to work with these barriers was to involve both the employees and the costumers in the design process of the performance measurement. Furthermore, it was identified that in some cases there were some factors that acted both as driving factors and barriers in the design process of performance measurement. / Kunskapsintensiva tjänsteföretag (KIT) växer mycket i antalet, både i Sverige och i resten av världen. Företagen kännetecknas av dess högt utbildade och kompetenta medarbetare som ofta anses vara den viktigaste tillgången i företagen. Ett sätt att styra i företag kan vara genom prestationsmått för att nå de övergripande målen. Forskare menar att utformningen och användningen av prestationsmått kan göra att medarbetarna i KIT känner sig övervakade och därför minskar arbetsviljan. Syftet med studien är att skapa en förståelse för utformningsprocessen av prestationsmått i ett kunskapsintensivt tjänsteföretag. Det görs genom att identifiera drivande faktorer och barriärer i utformningsprocessen av prestationsmått. Samt att analysera och beskriva deras roll i utformningsprocessen. För att uppfylla syftet användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. I studien studerades ett fallföretag där semistrukturerade intervjuer gjordes med personer på företaget för att samla in empiri. I studien kunde det identifieras att utformningsprocessen var en iterativ process i företaget som initierades av olika drivande faktorer. I studien identifierades också ett antal barriärer som försvårade utformningen av prestationsmåtten i företaget. Ett arbetssätt som företaget hade valt för att jobba med dessa barriärer vara att få delaktighet från både medarbetare och kund i utformningsprocessenav prestationsmåtten. Vidareidentifierades att det i vissa fall fanns några faktorer som fungerade både som drivande och som en barriär i utformningsprocessen av prestationsmåtten.

B corporations är en form av hybridorganisation som avser att balansera ekonomisk avkastning med sociala- och miljömässiga mål, något företagen själva talar om som “profit and purpose”. Dessa verksamheter beskrivs som en form av hållbart företagande, som kombinerar marknadslogik med social logik, något som historiskt ansetts omöjligt att kombinera. Genom 8 intervjuer med 9 olika företrädare inom b corporations har denna undersökning studerat hur dessa företag hanterar två traditionellt konflikterande syften, “profit and purpose”, och hur de arbetar med prestationsmätningar, målformulering och värdeskapande i relation till sina intressenter. En analysmodell utformades utifrån befintlig teoretisk kunskap om institutionella logiker, prestationsmätningar och målsättningar från vilken resultatet analyserades. Studiens visar att företrädare för b corporations inte upplever den sociala logiken och marknadslogiken som konflikterande. Dock förmedlar respondenterna i sina intervjuer spänningar mellan de två logikerna då de gör avkall på den ena logiken för att prioritera den andra på kort sikt, vilket indikerar konflikter. Detta signalerar att b corporations snarare kombinerar än balanserar logiker på kort sikt. Graden av komplexitet vid målformulering kopplat till hållbarhet varierade mellan företag. Bland de företag där man arbetade mer aktivt med målformulering kopplat till den sociala logiken, bröts visioner ned till konkreta delmål. Dessa förtydligades sedan gentemot intressenter med hjälp av prestationsmätningar och här kunde även ett större engagemang och involvering av intressenter i hållbarhetsarbetet urskiljas. Studien föreslår därför att prestationsmått kan tydliggöra mål kopplade till den sociala logiken och på så vis underlätta värdeskapande i hybridorganisationer.

Background: The purpose of CSR is to contribute to economic, environmental and social sustainability within companies. Social sustainability aims to contribute with a profitable business and to be a good citizen of society and within the company. The banking industry operates a professional service business, where it’s important to maintain and create relationships with customers, employees and other areas of operation. Purpose: The purpose of this study is to compare and investigate the bank's view on social sustainability, how they set up performance measures and how they measure performance in terms of social sustainability, which is one of three dimensions within corporate social responsibility. The study shall explain how social sustainability is defined and how the definition affects elected performance measures and measurement. The study shall contribute with knowledge development about how banks define, design performance measures and measure social sustainability. Method: The study follows a qualitative method with an abductive approach. Five interviews, with three different banks, have been conducted in the form of semi-structured interviews with the aim of sharing knowledge and answering our main question.  Conclusion: We can conclude that the definition of social sustainability is different among the banks but that chosen performance measures are very much alike if not identical. This means that banks measure the same performance measures, which refers to different things. Finally we consider that the line between making performance measures and measurement is subtle, hence the social sustainability is measured before performance measurements are completed. / Bakgrund: CSR syftar till att bidra med ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet inom verksamheter. Social hållbarhet ska bidra till en lönsam verksamhet och handlar om att vara en god medborgare i samhället och verksamheten. Bankbranschen bedriver en professionell tjänsteverksamhet, där det är viktigt att bibehålla och skapa relationer med kunder, anställda och andra verksamhetsområden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra och undersöka hur banker ser på social hållbarhet, sätter upp prestationsmått och mäter prestationer vad gäller social hållbarhet, som är en av tre dimensioner inom corporate social responsibility. Studien avser att redogöra för hur social hållbarhet definieras och hur definitionen påverkar uppsatta prestationsmått och mätning. Studien avser att bidra med kunskapsutveckling om hur banker definierar, sätter upp prestationsmått och mäter social hållbarhet. Metod: Uppsatsen har genomförts genom ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Fem intervjuer, med tre olika banker, har i form av semistrukturerade intervjuer genomförts med syfte att ta del av kunskap och besvara uppsatsens frågeställning. Slutsats: Vi kan konstatera att definitionen av social hållbarhet skiljer sig åt men att valda prestationsmått i många fall är lika om inte exakta, vilket innebär att bankerna mäter samma prestationsmått som avser olika saker. Slutligen anser vi att linjen mellan utformning av prestationsmått och mätning är hårfin, då vi konstaterar att den sociala hållbarheten mäts innan prestationsmått är färdigställda.