Denna uppsats undersöker om aktiv eller passiv fondförvaltning har presterat bättre under coronapandemin på den svenska fondmarknaden. Med hjälp av Refinitiv Eikon och Morningstar har vi hämtat relevant veckodata för 20 aktivt förvaltade fonder och 12 passivt förvaltade fonder mellan 2020-03-06 och 2022-02-11. Efter noggrann beräkning av de olika prestationsmåtten i Microsoft Excel kan vi konstatera att den passiva förvaltningen presterade bättre under coronapandemin men att detta inte är en garanti för framtida val av fonder under kommande kriser eller ekonomiska chocker. / This thesis examines whether active or passive fund management has performed better during the corona pandemic in the Swedish fund market. With the help of Refinitiv Eikon and Morningstar, we have collected relevant weekly data for 20 actively managed funds and 12 passively managed funds between 2020-03-06 and 2022-02-11. After careful calculation of the various performance measures in Microsoft Excel, we can state that the passive management has performed better during the corona pandemic, but this result is not a guarantee for future fund choices during future crises or economic shocks.

Bakgrund: Ersättning till verkställande direktörer är ett ämne som blossar upp i samhällsdebatten med jämna mellanrum, speciellt vid skandaler där en VD:s agerande går att ifrågasätta. Trots att rörlig ersättning funnits i mer än 130 år i Sverige och ämnet uppmärksammas i dagstidningar, finns det begränsad forskning kring ämnet.  Syfte: Att få en fördjupad förståelse för hur fastighetsbolag i Sverige, med ett högt börsvärde, ersätter sina verkställande direktörer med rörlig ersättning. Vidare att se hur dessa företag utformar sina ersättningsprogram samt skapa en förståelse för varför det finns incitament för rörlig ersättning. Studien syftar även till att ge en förståelse för hur den svenska bolagsstyrningen är uppbyggd samt tillföra kunskap avseende normbildningen av ersättning till VD.  Referensram: Avsnittet inleds med en redogörelse kring svensk bolagsstyrning samt normbildningen avseende ersättning. Vidare görs en fördjupad redogörelse kring ersättning för verkställande direktörer och ersättningsprogram. Avsnittet följer av en presentation av agentteorin som sedan sätts i ett svenskt perspektiv. Slutligen avslutas avsnittet med en redogörelse av två perspektiv på redovisning samt redovisning av värdeförändringar i förvaltningsfastigheter.  Metod: Undersökningen bygger på en metodkombination där både kvalitativa samt kvantitativa metoder använts. Årsredovisningar har varit underlag för insamling av data varvid en dokumentärstudie utförts med en sekventiell design. Vidare har ett icke-sannolikhetsurval tillämpats där urvalet baserat sig på ett subjektivt urval.  Slutsats: Informationsvärdet i företagens årsredovisningar varierar avseende ersättning till VD. Utbetalande av rörlig ersättning sker kontant i de undersökta företagen. Andelen rörlig ersättning för VD uppgår, i de undersökta företagen, till ca 20% av total ersättning. Kortsiktiga ersättningsprogram är dominerande i dessa företag. Vidare är redovisningsbaserade mått mest frekvent använda i företagens ersättningsprogram, men kompletteras upp med andra prestations mått. Justeringar av verkligt värde för fastighetsbestånden avspeglas inte i VD:s rörliga ersättningar, således är förvaltarskap utmärkande för VD i fastighetsbolag. / Background: CEO remuneration is a topic that recurs in the public debate at regular intervals, especially in the case of scandals where a CEO’s action can be questioned. Even though variable remuneration has existed for more than 130 years in Sweden and the subject is noticed in daily newspapers, there is limited research on the subject.  Purpose: To gain a deeper understanding of how real estate companies in Sweden (with a high market capitalization) reward their CEOs with variable remuneration. Furthermore, to see how the companies design their incentive-program and to gain an understanding of why there are incentives for variable remuneration. The study also aims to provide an understanding of how the Swedish corporate governance are organized and to add knowledge regarding the setting of norms for CEO remuneration.  Framework: The section begins with a description of Swedish corporate governance and the standards regarding CEO remuneration. Furthermore, an in-depth report is made regarding CEO remuneration and incentive-programs. The section continues with a presentation of Agency Theory, which is then put into a Swedish perspective. The episode ends with a description of two perspectives in accounting and reporting of value changes in investment properties.  Method: The study is based on a combination of methods where both qualitative and quantitative methods were used. Annual reports have been the basis for data collection, whereby a documentary study was carried out with a sequential design. Furthermore, a non-probability sample has been applied where the sample was based on a subjective sample.  Conclusions: The information value regarding CEO remuneration, in the annual reports, differ among the corporations. Payment of variable remuneration is made in cash. The share of variable remuneration for the CEO amounts to approx. 20 percent of total remuneration, according to the investigated corporations. Short-term incentive-programs are dominant in these corporations. Furthermore, accounting-based key performance indicators are most frequently used in the corporation’s incentive- programs, however they are supplemented with other key performance indicators. Fair value adjustments for the property holdings are not reflected in the CEO’s variable remuneration, thus stewardship is distinctive for CEOs in real estate companies.

Bakgrund: Den tredje januari 2018 trädde EU-direktivet Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) i kraft. Direktivet ämnar öka investerarskyddet genom att eliminera informationsasymmetri och intressekonflikter på finansmarknaden, och samtidigt harmonisera reglerna mellan EU-länder. Inom investeringsrådgivning innebär det nya regelverket ökad dokumentation, ett större fokus på att försäkra sig om att investerarna förstår risker, hårdare krav på hur avgifter kommuniceras och striktare regler kring incitament. Allt detta för att skydda investerarna, som ofta visat sig ha en bristfällig finansiell kunskap och ett lågt intresse för privatekonomi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån värdepappersföretagens perspektiv skapa förståelse för vilken påverkan EU-direktivet MiFID II har haft på principal-agent problem som uppstår vid investeringsrådgivning. Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie. Vidare har ett fenomenologiskt forskningsperspektiv använts, med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sju respondenter som alla jobbar på värdepappersföretag, vilka valdes ut med ett målstyrt bekvämlighetsurval. Resultat: Uppsatsen kommer fram till att principal-agent problemen inom investeringsrådgivning inte har eliminerats. Informations- asymmetrin är enligt vår tolkning av de traditionella teorierna närmast obefintlig, men utgör fortfarande ett stort problem på grund av investerarnas ointresse och relativt låga förmåga att ta till sig informationen. Vi argumenterar därav att dessa dimensioner bör inkluderas i teorin för vilka trösklar som kan orsaka informationsasymmetrin. Intressekonflikterna har reducerats, men finns till viss mån fortfarande kvar. Motivationen att agera i ett egenintresse har dock inte påverkats. Uppsatsen visar således på att MiFID II inte har förflyttat principal-agent relationen till en stewardship relation. Kunskapsbidrag: Det teoretiska bidraget gällande informationsasymmetri utmanar antagandet om att principalen vill ha information som är relevant för denne. Uppsatsen visar att så inte alltid är fallet. Förutom att det uppstår informationsasymmetri om det är kostsamt eller svårt att ta reda på agentens handlingar, kan det även uppstå i situationer där principalen är ointresserad av, eller oförmögen att ta till sig av informationen enligt vår mening. Vidare har MiFID II inneburit att det är svårare för agenten att tillgodose sitt egenintresse om detta strider mot principalens. Däremot har direktivet inte inneburit att den interna motivationen ändrats och det går därför inte att förutsätta att ett kontraktsförhållande som haft en principal-agent relation övergår till en stewardship relation när dessa problem elimineras. Genom en ökad förståelse för hur tvingande lagstiftningar påverkar principal-agent problem kan det empiriska bidraget hjälpa tillsynsmyndigheter i sitt arbete att hantera principal-agent problem. Uppsatsen skulle således kunna underlätta vidareutveckling av regleringen som finns idag, likväl som utformningen av framtida direktiv och lagar. Med ett utomstående perspektiv på vilka intressekonflikter som kan uppstå vid investeringsrådgivning skulle det empiriska bidraget också kunna vara gynnsamt för värdepappersföretag och deras arbete för att hantera intressekonflikter. / Background: On January 3, 2018, the EU directive Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) came into effect. The directive is intended to expand investor protection through eliminating information asymmetry and conflicts of interest in the financial market, while also harmonizing the regulations between nations within the EU. For investment advising, the directive results in more extensive documentation and stricter regulation of how fees and risks are communicated, as well as how incentives are handled; all with the aim of protecting investors. At the same time, the general public shows low interest in personal finance, as well as inadequate financial knowledge. Purpose: The purpose of this study is to further the understanding of how the introduction of the EU directive MiFID II has affected the principal-agent problem that arises during investment advising, from an investment firm perspective. Completion: This is a qualitative case-study which utilizes a phenomenological research perspective and an abductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at investment firms with a total of seven respondents, whom were selected through goal-oriented convenience sampling.  Conclusion: The study concludes that the principal-agent problems in investment advising have not been eliminated. According to our interpretation of the traditional theories, information asymmetry is nearly non-existent. Yet it remains a significant problem due to lack of interest and an inability to assimilate the information. Thus, we argue that the theoretical framework should be revised to include these barriers, as they may lead to information asymmetry. Conflicts of interest have been reduced, but still remain to some extent. Furthermore, the motivation to act based on self-interest still remain. Hence, the study shows that MiFID II has not turned the principal-agent relationship into a stewardship relationship. Contribution: The theoretical contribution to information asymmetry challenges the assumption that the principal is interested in all the information that is of relevance for them. The study show that this is not always the case. Apart from information asymmetry arising when ascertaining the actions of the agent is expensive or difficult, it can also arise due to the principal’s lack of interest or inability to assimilate the information. Moreover, MiFID II has made it more difficult for the agent to act in their own self-interest, should it deviate from the interest of the principal. The directive has not, however, affected the intrinsic motivation of the agent. Thus, we cannot assume that the elimination of these problems causes a principal-agent relationship to transform into a stewardship relationship. Through an increased understanding of how binding legislation affects principal-agent problems, the empirical contribution can help regulatory bodies in their work to mitigate the aforementioned problems. Hence, the study may help to not only expand existing legislation, but also in the development of future legislation and directives. By providing an outside perspective of what conflicts of interests could arise in investment advising, the empirical contribution could also be of use for investment firms in their work to identify and manage conflicts of interest

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka yttre faktorer som är av betydelse för personalengagemang och hur dessa är av betydelse för personalengagemang enligt mellanchefer på medelstora till stora organisationer. Metod: Metodvalet för studien utgår från ett kvalitativt, socialkonstruktionistiska perspektiv med tio semistrukturerade intervjuer med mellanchefer på medelstora till stora organisationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån fyra olika teman för att sedan ställa de empiriska utfallen mot tidigare forskning för att på så vis öka förståelsen för vilka yttre faktorer som påverkar personalens grundläggande mänskliga behov som i sin tur är av betydelse för personalengagemang.  Bidrag: Personalengagemang är resultatet av en kedjereaktion i tre steg. Där yttre faktorer behöver tillfredsställa personalens grundläggande mänskliga behov som i sin tur är av betydelse för olika inre sinnestillstånd hos personalen.Det teoretiska bidraget lyfter fram att personalens grundläggande mänskliga behov samt de tre yttre faktorerna återhämtning, ledarskap och kommunikation är av betydelse för personalengagemang. Studien kom även fram till att ytterligare två yttre faktorer, tillit och frihet under eget ansvar, kan vara av betydelse för personalengagemang. Det praktiska bidraget består i att förse beslutsfattare inom organisationer med praktiska teorier för att bättre förstå och arbeta med personalengagemang.  Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att framtida forskning utför validerande tester om de tre yttre faktorerna återhämtning, ledarskap och kommunikation utgör träffsäkra och pålitliga faktorer som är av betydelse för personalengagemang. Vi anser att det vore av intresse att vidare undersöka om de två yttre faktorerna tillit och frihet under eget ansvar har någon inverkan i att bibehålla fullt personalengagemang och om det kan finnas ett samband mellan dem och behovet av självförverkligande från Maslows (1943) behovstrappa. / Aim: The purpose of this thesis is to increase the understanding of which factors that are of importance for employee engagement and how they are of importance for employee engagement according to middle managers in medium-sized to large organizations.  Method: The choice of method for this thesis is based on a qualitative, social-constructive perspective based on ten semi-structured interviews with middle managers in medium-sized to large organizations. The empirical material has been analyzed on the basis of four different themes, where the empirical outcomes were compared to previous research in order to increase understanding of which external factors affect employee’s Maslow’s Hierarchy of Needs to then affect employee engagement. Contributions: Employee engagement seems to be the result of a three-step chain reaction. Where external factors need to satisfy the basic human needs of the employees, which in turn is of importance for different inner state of mind within the employees. The theoretical contribution emphasizes that employee’s basic human needs as well as the three external factors of recovery, leadership and communication are of importance for employee engagement. The study also concluded that two additional external factors, trust and freedom under one's own responsibility, may be of importance for employee engagement. The practical contribution consists in providing decision-makers within organizations with practical theories to better understand and work with employee engagement. Suggestions for future research: We recommend future researchers to conduct validating tests to affirm if the three external factors recovery, leadership and communication constitute accurate and reliable performance indicators of employee engagement. We believe it to be of interest to further investigate whether the two external factors trust and freedom to act under one’s own supervision have any correlation with maintaining a full level of employee engagement, and whether there exists a causality between them and the need of self-realization from Maslow's Hierarchy of Needs.

Bakgrund och problem: I och med en ökad oro för miljöfrågor tvingas företag anpassa sig genom att försöka sänka sin negativa miljöpåverkan. Detta kan åstadkommas med hjälp av att företag tar fram och implementerar lämpliga hållbarhetsstrategier. Hållbarhetsarbetet har blivit ett allt viktigare strategiskt verktyg som kan resultera i en konkurrensfördel. Tidigare forskning belyser varför företag arbetar med hållbarhet, däremot finns det få genomförda studier som praktiskt undersöker hur företag tillämpar styrning av det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur styrning av miljömässigt hållbarhetsarbete utformas och implementeras i praktiken. Detta görs med hjälp av att undersöka hur företag arbetar med miljömässiga hållbarhetsstrategier, mål och prestationsmått genom att fokusera på planering och uppföljning. Vidare ämnar studien analysera hur strategierna, målen och måtten kommuniceras inom företag för att undersöka hur väl dessa genomsyrar samtliga delar i verksamheten. Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och applicerat en mini-flerfallstudie bestående av sex olika företag där den empiriska datainsamlingen utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Vidare har intervjuerna genomförts i syfte att skapa en förståelse om hur företag styr sitt miljömässiga hållbarhetsarbete. Slutsats: Det kan konstateras att det inte finns någon tydlig lösning på hur företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Vidare ses hållbarheten som en långsiktig process vilken blir alltmer integrerad i företagens mer traditionella ekonomistyrsystem snarare än att ses som ett enskilt styrsystem. Ledningens engagemang avgör huruvida de anställda inspireras samt involveras i hållbarhetsarbetet. Den högsta ledningens engagemang avspeglar således hur hållbarhetsarbetet implementeras och spelar därmed en betydande roll i styrningen mot miljömässig hållbarhet. / Background and problem: With an increased concern for environmental issues, companies are forced to adapt by trying to reduce their negative environmental impact. This can be achieved by developing and implementing appropriate sustainability strategies. Sustainability work has become an increasingly important strategic tool that can result in a competitive advantage. Previous research has examined why companies work with sustainability. However, there are few completed studies that practically consider how companies manage their environmental sustainability work. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how the management of environmental sustainability work is designed and implemented in practice. This is done by examining how companies work with environmental sustainability strategies, objectives and performance measures by focusing on planning and control. The study intends to analyze how the strategies, objectives and measures are communicated within all parts of the organization. Method: The qualitative study has been made by a smaller multiple case study represented by six different companies using semi-structured interviews. The research approach is deductive with inductive elements. Furthermore, the interviews were conducted in order to create an understanding of how companies manage their environmental sustainability work. Conclusion: It can be stated that there is no clear solution on how companies should work with sustainability issues. Furthermore, sustainability is seen as a long-term process which is becoming more integrated into companies' traditional financial management systems rather than being seen as an individual management system. The management's commitment determines whether the employees are inspired and involved in the sustainability work. The top management's commitment reflects how the sustainability work is implemented and plays a significant role in the management towards environmental sustainability.

Bakgrund: Aktiemarknaden har aldrig haft en lägre ingångströskel där internetbaserade plattformar för investeringar har ökat tillgängligheten för både privata och institutionella investerare. Den höga aktiviteten på marknaden, i samspel med diverse finanskriser de senaste decennierna, har inneburit högre volatilitet på marknaden. Denna volatilitet nådde nya höjder under 2020 som innefattades av ett börsras i samband med Covid-19-pandemin, följt av en stark återhämtning med hjälp av global kapitaltillförsel. Året 2020 är på många sätt ett unikt år, inte minst på aktiemarknaden, och samtidigt har frågor och arbete kring hållbarhet fått en hög prioritet under senare år. Det finns därför ett intresse att vidare undersöka ESG och dess påverkan på de svenska bolagens avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur ESG-betyg påverkar noterade svenska bolags aktievärde samt huruvida detta har förändrats till följd av ett turbulent år 2020 i relation till år 2019. Författarna avser även att undersöka huruvida ett relativt högre ESG- betyg är förenligt med högre riskjusterad avkastning och om aktierelaterad prestation avseende branschfördelning är framträdande. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Genomförandet av studien består av en analys av aktiekursutvecklingen för svenska bolag med ett tilldelat ESG-betyg under åren 2019 och 2020. För dessa bolag har det vidare konstruerats portföljer med höga respektive låga ESG-betyg samt avseende branschtillhörighet. En jämförelse utfördes sedan av avkastning, risk samt riskjusterad avkastning. Resultat: Resultatet finner inget signifikant samband mellan ESG-betyg och avkastning för 2019 men ett signifikant svagt negativt samband för 2020. Komparativt mellan portföljerna visade sig bolagen med högt ESG-betyg generera en marginellt högre avkastning och riskjusterad avkastning år 2019. År 2020 hade bolag med lågt ESG-betyg en betydligt högre avkastning och riskjusterad avkastning än bolagen med högt betyg. Diskrepansen på avkastning var stor till fördel för de bolag med låga ESG-betyg, undantaget för branschen Råvaror (Energi) som visade på ett motsatt samband. / Background: The stock market has never had a lower entry threshold where internet-based investment platforms have increased accessibility for both private and institutional investors. The high activity in the stock market, in conjunction with various financial crises in recent decades, have resulted in higher volatility in the market. This volatility reached new heights in 2020, which was accompanied by a stock market crash as a result of the Covid-19 pandemic, followed by a strong recovery with the help of global capital injections. 2020 is in many ways a unique year, with no exception for the stock market, while at the same time, sustainability issues have been given a high priority in recent years. Investigating ESG and its impact on Swedish companies' stock returns is therefore of further interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze how ESG ratings affect listed Swedish companies' share value and whether this has changed as a result of a turbulent year 2020 in relation to 2019. The authors also intend to investigate whether a relatively higher ESG rating is compatible with higher risk-adjusted return and whether share-related performance in terms of industry distribution is prominent. Methodology: To fulfill the purpose of the study, a quantitative method with a deductive approach has been applied. The implementation of the study consists of an analysis of the share price development for Swedish companies with an assigned ESG rating during the years of 2019 and 2020. For these companies, portfolios with high and low ESG ratings have been constructed, while also regarding industry affiliation. A comparison of return, risk and risk-adjusted return was then performed. Results: The result finds no significant correlation between ESG rating and stock return for 2019 but a significantly weak negative correlation for 2020. Comparatively between the portfolios, the companies with high ESG ratings were found to generate a marginally higher stock return and risk-adjusted return in 2019. In 2020, companies with low ESG rating generated a significantly higher return and risk-adjusted return than companies with high ratings. The discrepancy in stock returns was large in favor of the low ESG ratings, apart from the Raw material (Energy) industry, which had an opposite relationship.

Bakgrund och problemdiskussion: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har bidragit till att hållbarhetsbegreppet har fått en större betydelse och genomslag i samhällsdebatten, vilket har medfört att fler verksamheter inkluderar hållbarhet i arbete. En följd av förändringarna som orsakats av uttömning av naturresurser, klimatförändringar och en ojämlikhet i världen, är att företag tvingats till att utforma och betrakta nya styrmetoder för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Således har hållbarhetsbegreppet integrerats i företagens verksamhetsstyrning allt mer, både med syftet att skapa värde för intressenter, men även för samhället i stort. Begreppet hållbarhet är komplext, vilket medför utmaningar när hållbarhet ska integreras i verksamheter. En utmaning som belyses är balansen mellan hållbarhetsdimensionerna samt hur dessa ska integreras i verksamhetsstyrningen genom att använda hållbarhetsmål. Tidigare forskning har inte belyst hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen genom användandet av hållbarhetsmål, därav ämnar denna studie att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrning genom att analysera hur stora svenska företag praktiskt upprättar och följer upp mål för att styra mot hållbarhet. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en intervjustudie där nio svenska företag harintervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. Data har även samlats in genom att information inhämtats från de medverkande företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt hemsidor. Studiens urval har baserats på Sustainable brand index officiella rapport. Slutsats: Denna studie studie visar hur processen kring integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen med hjälp av hållbarhetsmål och mått kan gå till. Inom processen identifierades sex steg, vilka är förankrade inom processen för hållbarhetsmål, vilka var identifiera hållbarhetsområden, skapa ägandeskap, fastställa ambitionsnivå, fastställa hållbarhetsmål och utarbeta plan, följa upp, förbättra och utveckla arbetet. Vidare har denna studie bidragit med nya implikationer gällande utmaningar i integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen, vilka avser datatillgång, tid och en ny insikt kring den praktiska utmaningen med att finna en balans mellan hållbarhetsdimensionerna, då den ekonomiska aspekten hanteras separat. / Background and problem: Global challenges and changing conditions have contributed to the concept of sustainability gaining greater significance and impact in the public debate, which has meant that more activities include sustainability at work. As a result of the changes caused by the depletion of natural resources, climate change and inequality in the world, companies have been forced to design and consider new business management tools in order to remain competitive. Thus, the concept of sustainability has been increasingly integrated into companies' operational management, both with the aim of creating value for stakeholders, but also for society as a whole. The concept of sustainability is complex, which poses challenges when sustainability is to be integrated into businesses. A challenge that is highlighted is the balance between the sustainability dimensions and how these are to be integrated into business management by using sustainability goals. Previous research has not previously shed light on howsustainability is integrated into business management through the use of sustainability goals, hence this study intends to investigate this. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how sustainability is integrated into business management by analyzing how large Swedish companies practically establish and follow up goals to steer towards sustainability. Method: This study is based on qualitative research and applies an abductive approach. The data collection took place through an interview study where nine Swedish companies were interviewed based on a semi-structured form of interview. Data has also been collected by gathering information from the participating companies' annual reports, sustainability reports and websites. The study selection was based on the Sustainable brand index official report. Conclusions: This study shows how the process of integrating sustainability into business management with the help of sustainability goals and measures can take place. Within this process, six steps were identified, which are anchored in the process for sustainability goals, which were to identify areas of sustainability, create ownership, determine the level of ambition, set sustainability goals and prepare plans, follow up, improve and develop the work. Furthermore, this study has contributed with new implications regarding challenges in the integration of sustainability in business management, which relate to data availability, time and a new insight into the practical challenge of finding a balance between the sustainability dimensions, when the economic aspect is handled separately.

The Order-to-Delivery (OTD) process covers the entire flow from an initiated order until the productor service is delivered to the customer. OTD is considered a core flow in order to successfully deliverproducts according to the customer’s needs. Therefore, is it of importance to track the performanceof this flow and all intermediary processes through performance measurements. The key to successfulperformance measurement is to identify critical factors that can be measured towards previous states,future goals and industry best-practices. However, there are no standardized solutions that can beadopted. Instead performance measurements need to be adapted to each organization’s capabilities,limitations and needs. Effective performance measures and indicators can help steer a company in theright direction.In this thesis, Scania’s industrial OTD process and the connecting indicators has been studied. Thecompany would like to know possible indicators to measure the performance of this process so that itwill contribute to find deviations, continuous improvement and challenge the current state. There isalso a need to increase the knowledge of how to interpret and manage indicators.The project has been conducted through both empirical and theoretical studies. An extensive literaturereview has been performed. The study concluded in methods and best practices for performancemeasurements, as suggested by literature. It has also resulted in an identification of relevant OTDmeasures. Empirical studies have been conducted through a current state analysis of Scania and acompany comparison. Five companies were interviewed on the topic of performance measurements.The aim was to identify the measurements used in each of the companies OTD flow and to investigateif any best practices could be identified. The empirical findings have been analyzed towards thetheoretical findings in order to find gaps and improvement suggestions. It was found that lead timeand delivery performance are two strategic elements to evaluate a company’s OTD flow.Lastly, a concept has been developed as an additional approach to measure the part of a lead timethat has the largest variance - transport time. The concept can, with further work, be extended toinclude the entire lead time. The aim with the concept was to fairly compare different transport timesagainst each. It is believed that the approach can be used as a tool to visualize the efficiency of thetransport flow to different delivery countries and therefore determine if the country behavesaccording to a normal situation.The thesis has resulted in recommendations to implement new measures that could be of value toScania. Process wise it is suggested to better differentiate between indicators and to improve the waythey are presented and reported. It is also suggested that that quality of the input data and thereporting process for this should be reviewed. / Order till leverans-processen täcker hela flödet från orderläggning tills att slutprodukten eller servicenlevereras till kund. Processen anses vara en kärnprocess och är kritisk för att kunna leverera produkterenligt kundens behov. Det är därför viktigt att följa upp prestandan av detta processflöde genom olikaprestationsmått. För att lyckas med prestationsmätning är det viktigt att identifiera kritiska faktoreroch mäta dessa mot tidigare lägen, framtida mål och best practices inom industrin. Det finns dock ingastandardiserade lösningar som kan implementeras på företag. Prestationsmått måste anpassas eftervarje organisations kapacitet, begränsningar och behov. Genom att använda effektiva prestationsmåttoch indikatorer kan ett företag styras i önskvärd riktning.I detta examensarbete har Scanias industriella order till leverans-process och dess tillhörandeprestationsmått studerats. Företaget har en önskan om att identifiera möjliga indikatorer för att mätaprestandan av order till leverans-processen, vilket kan bidra till att hitta avvikelser, ständigaförbättringar och att utmana den nuvarande situationen. Det finns även ett behov av att ökakunskapen om hur prestationsmått ska tolkas och hanteras.Detta projekt har utförts genom empiriska och teoretiska studier. En omfattande litteraturstudie harresulterat i lämpliga metoder och utföranden gällande prestationsmått. Studien har även resulterat irelevanta order till leverans-mått enligt akademisk forskning. De empiriska studierna har bestått av ennulägesanalys av Scania och en jämförelsestudie där fem olika företag har blivit intervjuade inomämnet prestationsmätning. Målet med jämförelsestudien var att undersöka de olika mått somföretagen använder i sin order till leverans-process och för att ta reda på hur de arbetar medprestationsmätning. De empiriska studierna har analyserats i förhållande till teori, för att hittakunskapsluckor och förbättringsförslag. Det kan konstateras att ledtid och leveransprestanda är tvåstrategiskt viktiga faktorer för att kunna utvärdera ett företags order till leverans-process.Slutligen har ett nytt ledtidskoncept blivit utvecklat. Konceptet mäter transporttiden, vilket är den delav ledtiden där störst variation uppstår. Konceptet har potential att utvecklas och förlängas till att mätaden totala ledtiden. Målet med konceptet var att jämföra olika transporttider på ett rättvist sätt motvarandra. Konceptet kan användas som ett verktyg för att visualisera effektiviteten av transportflödettill olika leveransländer och därav avgöra om landets processer presterar enligt ett normalläge.Examensarbetet har resulterat i rekommendationer om att implementera prestationsmått som kanskapa värde för Scania. Det rekommenderas också att särskilja olika typer av prestationsmått samtförbättra hur dessa presenteras och rapporteras. Även kvalitén på indata och hur data rapporters börses över.

The dairy industry is a complex system that involves many stakeholders and processes, from production to distribution. To measure and improve the performance of this system, a comprehensive and reliable Performance Measurement System (PMS) is needed. A PMS is a tool that helps to evaluate the efficiency and effectiveness of supply chain operations. One of the components of a PMS is the key performance indicators (KPIs), which reflect the performance of specific aspects of the supply chain. This thesis explores how KPIs can be used to enhance logistics performance in the dairy industry. The research is based on a single case study of a global company that operates in the dairy sector, which faces challenges such as high competition, customer demand variability, and food waste. The research uses a mix of literature review, interviews, and data analysis to identify and evaluate the relevant KPIs for logistics performance, as well as their interrelationships and impacts. The research applies the interpretive structural modeling (ISM) method to develop a hierarchical model of the KPIs and their causal relationships. The interpretive structural model of the indicators shows that the current indicators commonly used in the dairy industry today are not suitable for measuring performance, the indicators do not affect the current performance significantly but rather reflect the. This paper proposes a methodology for qualitatively evaluating performance measures, based on the integration of the ISM approach, the MICMAC analysis, and the seven criteria of a KPI. The ISM approach is a technique for identifying and analyzing the interrelationships among elements of a complex system. By applying this methodology, organizations and researchers can assess the suitability and importance of a set of KPIs. / Mejeriindustrin är ett komplext system som involverar många intressenter och processer, från produktion till distribution. För att mäta och förbättra systemets prestanda behövs ett heltäckande och tillförlitligt system för prestationsmätning (PMS). Ett PMS är ett verktyg som hjälper till att utvärdera effektiviteten i leveranskedjans verksamhet. En av komponenterna i ett PMS är nyckeltal (KPI:er), som är mått som återspeglar prestandan för specifika aspekter av leveranskedjan. Denna studie syftar till att undersöka hur KPI:er kan användas för att förbättra logistiken inom mejeriindustrin. Forskningen baseras på en fallstudie av ett globalt företag som är verksamt inom mejerisektorn, som står inför utmaningar som hög konkurrens, varierande kundefterfrågan och matsvinn. Forskningen använder en blandning av litteraturstudier, intervjuer och dataanalys för att identifiera och utvärdera relevanta KPI:er för logistikprestanda, samt deras inbördes relationer och påverkan. Forskningen tillämpar metoden ISM (Interpretive Structural Modeling) för att utveckla en hierarkisk modell av KPI:erna och deras orsakssamband. Den tolkande strukturella modellen av indikatorerna visar att de nuvarande indikatorerna som vanligtvis används i mejeriindustrin idag inte är lämpliga för att mäta prestanda, indikatorerna påverkar inte den nuvarande prestationen avsevärt utan återspeglar snarare resultaten. I denna rapport föreslås en metod för att utvärdera prestationsmått på ett kvalitativt sätt, baserat på integrationen av ISM-metoden, MICMAC-analysen och de sju kriterierna för en KPI. ISM-metoden är en teknik för att identifiera och analysera de inbördes relationerna mellan olika delar i ett komplext system. Genom att tillämpa denna metod kan organisationer och akademiker utvärdera lämpligheten och vikten av en uppsättning eller en KPI.

Traditionellt utvärderas effekter av kognitiv träning med objektiva prestationsmått. Syftet med uppsatsen var att undersöka självskattad exekutiv funktion som ett alternativt mått för att utvärdera effekter av kognitiv träning. Som utfallsmått valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare användes blandad design med för- och eftermätning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv träningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp. Tränings- och placebogruppen genomförde datoriserad kognitiv träning med respektive utan adaptiv svårighetsgrad. ANCOVA med arbetsminneskapacitet som kovariat visade inga signifikanta träningseffekter på självskattade exekutiva funktioner, oavsett grupptillhörighet. Sammantaget kan BRIEF-SR vara ett lämpligt instrument vid utvärdering av kognitiv träning när ekologisk validitet prioriteras. Resultaten diskuteras avseende inverkan av tid mellan för- och eftermätning, population och förväntanseffekter. / Performance based measures have been the Golden standard when evaluating effects of cognitive training. By using The Behavior Rating Inventory of Executive Functioning-Self Report (BRIEF-SR), this thesis aimed to explore self- rating scales as an alternative when evaluating effects of cognitive training. A sample of high school students (n = 63) and a mixed- effect model with pre- and post-measurements were chosen. The students were divided into three groups: active training, training with placebo or passive control. The two groups in training practiced with a computerized cognitive training program. The two training groups practiced with an adaptive and non-adaptive computer program, respectively.  With working memory as covariate ANCOVA reported no significant effects on self-rated executive functions independent of group condition. In sum, if ecological validity is of priority BRIEF-SR can be considered when measuring effects following cognitive training. In addition the results are discussed with regards to time between pre- and post-measurements, population and effects of expectancy. / Effekter av kognitiv träning på skolprestationer och självreglering av beteende (dnr 1,2009/0 018,5-0)