Spelling suggestions: "subject:"prestationsmätning""
1 |
Att påverka innebandyspelares prestationsmotivation : En kontrollerad interventionsstudie som utvärderar hur idrottsligt aktiva ungdomars prestationsmål påverkas av motivationskortSkog, Johannes January 2015 (has links)
Studien utvärderar hur användandet av motivationskort påverkar prestationsmålen hos idrottsligt aktiva ungdomar. Utifrån litteraturgenomgången tas utgångspunkten att en uppgiftsorienterad målinriktning som avser att utveckla den egna förmågan ger positiva effekter för individens välmående och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad målinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ påverkan. Studiens syfte är utformat enligt: att mäta vilken effekt användandet av motivationskort innehållandes individuella styrkor och utvecklingsområden har på prestationsmålen hos innebandyspelare på ett idrottsgymnasium. Urvalet består av 20 pojkar i åldrarna 16-19 år som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att få en insikt i syftet användes en intervention där 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex träningar använde motivationskort innehållandes styrkor och utvecklingsområden inriktade mot deltagarens individuella utveckling. Resterande 10 deltagare utgjorde en kontrollgrupp. Träningarna för båda grupperna var likvärdig och innehåll matchspel och tävlingsmoment. Effekten av interventionen mättes genom en validerad motivationsenkät som deltagarna besvarade både innan och efter interventionen. Resultatet indikerar genom jämförelser mellan grupperna och mättillfällena att den uppgiftsorienterade målinriktningen har utvecklats hos deltagarna som erhöll motivationskort. Detta bidrar till att experimentgruppen värderar uppgiftsorienterade mål högre än resultatorienterade mål och uppmäter en högre uppgiftsorienterad målinriktning än deltagarna i kontrollgruppen. Utifrån resultatet formuleras slutsatsen att användandet av motivationskort kan utveckla innebandyspelares prestationsmål till ett högre uppgiftsorienterat fokus trots att träningsmiljön och motivationsklimatet innehåller resultatorienterade moment. Studien menar dessutom att användandet av motivationskort kan ses som ett lätthanterbart verktyg i skapandet av en träningsmiljö som stimulerar utvecklingen av uppgiftsorienterade mål.
|
2 |
Prokrastinering i arbetslivet : Samt dess samband med arbetsengagemang och prestationsmotivation / Procrastination in working life : And its connection to work engagement and achievement motivationAvesson, Tilda, Johansson, Sofia January 2018 (has links)
Prokrastinering har uppvisat samband med flera negativa aspekter för både individ och organisation, såsom stress och kortare anställningstid. Trots detta är forskningen om prokrastinering i arbetslivet fortfarande sparsam. Vidare verkar prokrastinering korrelera med arbetsengagemang och prestationsmotivation, två faktorer som i sig kan ha positiva effekter för individer och organisationer. Syftet med denna korrelationsstudie var därmed att undersöka förekomsten av prokrastinering och om det korrelerade negativt med arbetsengagemang samt prestationsmotivation i arbetslivet. Med ett bekvämlighetsurval genomfördes en enkätundersökning på en koncern av mediebyråer i Sverige med cirka 350 anställda. Resultatet visade på låg prokrastinering och negativa samband erhölls mellan prokrastinering och arbetsengagemang samt prestationsmotivation. Det visade sig även att hög prestationsmotivation kan predicera låg prokrastinering. Hypoteserna bekräftas därmed av resultatet. Möjliga förklaringar till resultatet kan vara undersökningsdeltagarnas engagemang och samvetsgrannhet samt att organisationens arbetsmiljö förhindrar prokrastinering och främjar engagemang.
|
3 |
Prestationsmotivationens påverkan på stress i arbetslivet : En jämförelse mellan offentlig och privat sektorLundbäck, Emma January 2010 (has links)
Arbetslivet genomgår ständig förändring och blir mer tävlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bättre än andra, eller av själva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och använder mindre aktiva copingstrategier än personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation påverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundära syfte var att undersöka skillnaden mellan anställda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress. Studien genomfördes som en enkätundersökning med 68 deltagare. Resultatet visade att deltagarnas prestationsmotivation inte hade något samband med i vilken grad de upplevde stress. Anställda i privat sektor rapporterade högre värden på resultatorientering än anställda i offentlig sektor.
|
4 |
Meningsfullhet i Gymnasieskolan : En kvalitativ undersökning om gymnasieelevers motivationSvensson, Anton, Haara, Kristoffer January 2015 (has links)
Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för gymnasieelevers egen uppfattning om vad som gör ett skolämne meningsfullt i gymnasieskolan. Detta genomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeårselever från en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriseras sedan utifrån de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivation och prestationsmotivation. Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hos gymnasieelever är högst individuell, men vissa generella mönster kunde utläsas. Majoriteten av respondenterna hävdade att yttre faktorer såsom praktisk nytta och användning var viktigast för en aktivitet skulle kännas meningsfull, men vid närmare granskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer såsom intresse och att ha roligt hade störst påverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt att respondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorier arbetet utgått ifrån.
|
5 |
Påverkar olika examinationsformer olika stressnivå och olika prestationsmotivation? / The effect of assessment types onstudents’ perceived stress and achievement motivationHussain, Sanna, Kareliussén, Jimmy January 2016 (has links)
Syftet med studien var att undersöka studenters stressnivå genom attstudera huruvida olika examinationsformer kan leda till olikastresstyp, prestationsmotivation och upplevd stress. Metoden somgenomfördes var en enkätundersökning där man undersökte hurstudenter upplevde nivån av stress och prestationsmotovation inför treolika examinationstyper; salstentamen, hemtentamen och muntligpresentation. I studien deltog 112 universitetsstudenter, 87 kvinnoroch 25 män. Hypoteserna var att hemtentamen genererar lägst stressmen även minst positiva effekter, medan det omvända gäller försalstentamen. Resultatet visade att studenter upplever inge skillnad pånivån av stress gentemot examinationsformerna, de upplever ingenskillnad av stresstyp emellan examinationsformerna samt att det inteförekom könsskillnader. / A cross-sectional study based on a survey was handed out to studentsat a university in a Swedish city. The purpose of the study was toinvestigate the stress levels of students by examining whetherdifferent forms of examination could lead to differenteffects;specifically, achievement motivation and experienced stress.The survey questions investigated how students felt regarding stresslevels and symptoms in relation to exam types. Our hypotheses werethat take-home written exams would result in lower stress levels butalso lead to less motivation, whereas the opposite would be true forwritten exams during observation. The study showed that studentsdon’t experience any difference in the level of stress towards theexaminations types. The result also showed that the type of stress,achievement motivation and experienced stress didn’t effect theexaminations type and finally there were no difference in stress levelbetween genders.
|
6 |
Närvaro och frånvaro : Vad betyder det för gymnasieelever i åk 3?Larsson, Agnes January 2011 (has links)
Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv. I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner. Resultatet visar bl.a. att en inre känsla av att skolan är ”på riktigt” spelar roll för varför eleverna kommer eller inte kommer till skolan, men också att en positiv attityd till närvaro inte behöver stämma överens med elevens handlande eller motivation att komma till skolan. Att vara frånvarande kan skapa en utanförskapskänsla. Men även att hamna efter i undervisningen kan skapa en sådan känsla, vilket i undersökningen tolkas som en typ av frånvaro. Attityderna till närvaro och frånvaro visar sig också hänga ihop med de intervjuade elevernas studiekulturer.
|
7 |
Möjligheten att påverka : En studie om gymnasieelevers motivation till idrott och hälsa / The opportunity to influenceLindström, Emil, Långström, Andreas January 2020 (has links)
Människan och i synnerhet ungdomar är allt mindre fysiskt aktiva vilket kan leda till försämrad folkhälsa. Det här gör att skolan och särskilt ämnet idrott och hälsa får en viktig roll i att motverka detta. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever värderar lärarens påverkan för deras prestationsmotivation i idrott och hälsa, samt om undervisningen i idrott och hälsa anses skapa ett mervärde för dem i framtiden. Som teoretisk utgångspunkt för tolkning och analys har Self-determination theory använts med särskild betoning på autonomi som bland annat betyder att eleverna ska känna självbestämmande. Studien genomfördes genom en enkätundersökning som inbringade 73 svar från elever med praktisk programinriktning och 71 svar från elever med teoretisk programinriktning. I resultatet framgick det att många olika faktorer är viktiga men att ämnesinnehållet var den viktigaste faktorn för elevernas prestationsmotivation i ämnet idrott och hälsa. Det visade sig också att eleverna värderar eget ansvar under lektionerna som viktigt för att fortsätta vara fysiskt aktiva efter avslutad skolgång, men att de inte värderar själva kursen idrott och hälsa 1 som lika viktig. I jämförelse mellan programinriktningarna framkom inga stora skillnader.
|
8 |
Moldovan, I. (2011). The fire that burns from within: Tales of legendary Swedish table tennis playersIstvan, Moldovan January 2011 (has links)
The purpose of this study was to investigate the dynamics of motivational forces in career stages in legendary table tennis players. Participants invited for this study were two highly recognized Swedish table tennis players who achieved major titles during their competitive career. The theoretical frameworks included the self-determination theory (SDT; Ryan & Deci, 1985, 2000), achievement goal theory (AGT; Nicholls, 1989), and the developmental model of transition faced by athletes (Wylleman & Lavallee, 2004). The study was based on in-depth narrative interviews on the field where the researcher stimulated participants to tell their stories in retrospect based on their perceptions of motivational drives across different stages. Results revealed that participants were (a) strongly driven by multiple personal goals (e.g., self-determined, winning major titles), (b) had high perception of ability (e.g., high task and high ego), (c) table tennis was central to their lives, and (d) they were surrounded by facilitative environment. Results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftet med föreliggande studien var att undersöka dynamiken i motivationsprosessen genom olika karriärövergångar hos legendariska bordtennisspelare. Två välkända svenska bordtennisspelare deltog i studien som har vunnit stora titlar under sina professionella karriärer. De teoretiska ramverk som användes var self-determination theory (SDT; Ryan & Deci, 1985, 2000), achievement goal theory (AGT; Nicholls, 1989) och developmental model of transition faced by athletes (Wylleman & Lavallee, 2004). Studien var baserad på två djup-narrativa intervjuer där deltagarna stimulerades att i retrospekt berätta hur de upplevde dynamiken i deras motivation i olika karriärövergångar. Resultaten visade att deltagarna var (a) stärkt drivna av multipla personliga mål (själv-bestämd, vinna stora titlar), (b) hade hög upplevd förmåga (hög uppgift och hög prestationsmål), (c) bordtennis var central i deras liv, och (d) de var omringade av stödjande miljöer. De erhållna resultat diskuteras i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning.
|
9 |
Lust att lära : En modell om motivationsfaktorer för undervisning / The pleasure of learning : a theory about factors affecting motivationHäljestam, Göran January 2009 (has links)
Tediousness, fear and boredom are all part of everyday’s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student’s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education. However, the concept of motivation is far from easy to understand. Understanding what a student is motivated by is no less complex, and in relation to everyday’s teaching the situation is hard to grasp. A theory in this area is useful as a model of how to analyze a student’s motivation. After using focus groups the result was categorized into five categories. Strain, interest, the teacher, social and the future. By analyzing the results and the five categories a theory was formulated in which students were grouped by two criteria’s: motivation and prerequisites. Prerequisites are internal factors for motivation, motivation meaning external factors. Group 1 consists of students with less than average prerequisites and low motivation. Students in group 2 have good prerequisites but low motivation. Group 3 has bad prerequisites but are motivated. Thus group 4 students are motivated and have good prerequisites. To create motivation in education, a teacher could use this theory to better understand how a student is motivated. Thus creating a better understanding for how to motivate that student. / Leda, rädsla och långtråkighet utgör stora delar av elevens vardag. Hur kan en lärare verka för att byta dessa känslor mot mer lust att lära? Motivationen och viljan att komma till skolan varje dag måste finnas. Genom att jämföra elevers erfarenhet av motivation är syftet med denna uppsats att skapa en modell om motivationsfaktorer för undervisningen. Begreppet motivation är så komplext att det är svårt att finna dess kärna. Vad är en elev motiverad till? Motivation i undervisningen är inte mindre komplext. En modell inom detta område kan alltså användas för att analysera en elevs motivation. Genom fokusgrupper kategoriserades resultatet i fem kategorier, press, intresse, läraren, socialt och framtiden. Ur en analys av resultatet och dessa fem kategorier formulerades en modell där eleverna grupperas i fyra grupper efter två skalor: motivation och förutsättningar. Förutsättningar är interna faktorer till motivation och motivation innebär externa faktorer. I grupp 1 befinner sig elever med dåliga förutsättningar och låg motivation. Grupp 2 är elever med bra förutsättningar och låg motivation. De i grupp 3 har dåliga förutsättningar men bra motivation. Grupp 4 har både bra förutsättningar och är motiverade. För att skapa motivation i undervisningen kan en lärare använda sig av modellen för att förstå hur en elev ska motiveras. Därmed kan en lärare bättre förstå hur en elev ska motiveras.
|
10 |
Lust att lära : En modell om motivationsfaktorer för undervisning / The pleasure of learning : a theory about factors affecting motivationHäljestam, Göran January 2009 (has links)
<p> </p><p>Tediousness, fear and boredom are all part of everyday’s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student’s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education. However, the concept of motivation is far from easy to understand. Understanding what a student is motivated by is no less complex, and in relation to everyday’s teaching the situation is hard to grasp. A theory in this area is useful as a model of how to analyze a student’s motivation. After using focus groups the result was categorized into five categories. Strain, interest, the teacher, social and the future. By analyzing the results and the five categories a theory was formulated in which students were grouped by two criteria’s: motivation and prerequisites. Prerequisites are internal factors for motivation, motivation meaning external factors. Group 1 consists of students with less than average prerequisites and low motivation. Students in group 2 have good prerequisites but low motivation. Group 3 has bad prerequisites but are motivated. Thus group 4 students are motivated and have good prerequisites. To create motivation in education, a teacher could use this theory to better understand how a student is motivated. Thus creating a better understanding for how to motivate that student.</p><p> </p> / <p>Leda, rädsla och långtråkighet utgör stora delar av elevens vardag. Hur kan en lärare verka för att byta dessa känslor mot mer lust att lära? Motivationen och viljan att komma till skolan varje dag måste finnas. Genom att jämföra elevers erfarenhet av motivation är syftet med denna uppsats att skapa en modell om motivationsfaktorer för undervisningen. Begreppet motivation är så komplext att det är svårt att finna dess kärna. Vad är en elev motiverad till? Motivation i undervisningen är inte mindre komplext. En modell inom detta område kan alltså användas för att analysera en elevs motivation. Genom fokusgrupper kategoriserades resultatet i fem kategorier, press, intresse, läraren, socialt och framtiden. Ur en analys av resultatet och dessa fem kategorier formulerades en modell där eleverna grupperas i fyra grupper efter två skalor: motivation och förutsättningar. Förutsättningar är interna faktorer till motivation och motivation innebär externa faktorer. I grupp 1 befinner sig elever med dåliga förutsättningar och låg motivation. Grupp 2 är elever med bra förutsättningar och låg motivation. De i grupp 3 har dåliga förutsättningar men bra motivation. Grupp 4 har både bra förutsättningar och är motiverade. För att skapa motivation i undervisningen kan en lärare använda sig av modellen för att förstå hur en elev ska motiveras. Därmed kan en lärare bättre förstå hur en elev ska motiveras.</p>
|
Page generated in 0.1662 seconds