Det akademiska kravet på eleverna i skolans yngre åldrar ökar, och tiden för lek minskar. Vi vill med denna kunskapsöversikt lyfta vikten av lek, framför allt i skolans yngre åldrar, och ta reda på hur lek kan användas och utformas i svenskundervisningen för att främja dessa elevers språkutveckling och lärande.  Vi har valt ut tretton vetenskapliga och referentgranskade artiklar för att hjälpa oss att belysa lekens hur och besvara vår frågeställning. För att finna adekvata och relevanta artiklar har vi använt oss av ett systematiskt litteratursökande i databaserna ERC, ERIC och LibSearch. Resultatet av vår tematiska analys av artiklarna gav oss fyra olika teman: fri lek, rollek, regelbunden lek och digital lek. Diskussionen belyser bland annat vad styrdokumenten säger, hur leken kan vara språkutvecklande och utbildande, vilka typer av lek som finns och hur dessa kan användas i undervisningen samt vad leken behöver för att öka elevernas lärande och språkutveckling på bästa sätt. Avslutningsvis lyfter vi vår syn på kunskapsöversiktens svagheter och ger förslag på vidare forskningsområden.

Läs- och skrivkunskaper är självklara och centrala delar kring elevernas lärprocesser genom grundskolan samtidigt som det uppmärksammas i både forskning och styrdokument. Införandet av teknik i både skolan och i samhället påverkar kunskapen och vad som är relevant att lära sig och hur. Detta gör att elever måste lära sig att orientera sig bland digitala och föränderliga texter i förberedelse inför samhällets allt större krav på flexibilitet och digitalisering. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka användningen av digitala verktyg och dess effekter på elevers läs- och skrivutveckling på lågstadiet, och mer specifikt att besvara frågeställningen: Vilka effekter har digitala verktyg på elevers läs- och skrivutveckling på lågstadiet? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier kring hur digitala verktyg inverkar på elevers läs- och skrivutveckling. Vårt resultat visar att läsaktiviteten ökar, elevernas texter blir längre, motivationen höjs och elever i svårigheter får en direkt stöttning med hjälp av digitala verktyg. Verktyget i sig ger inte effekter på elevers lärande utan det handlar om hur verktyget används och val av innehåll som är avgörande för elevernas utveckling. Därav är de didaktiska aspekterna väsentliga för en implementering av digitala undervisningsmetoder då progressionen markant går framåt gentemot traditionella undervisningsformer om det digitala verktyget används på rätt sätt och i rätt sammanhang. / Literacy is a clear and central part of pupils' language development and permeates the whole primary school, as well as being brought to attention by both research and school regulation. The implementation of technology in both schools and society affects how we view knowledge and what is relevant to learning and how. As a result, today's students must learn to navigate modern technology and a large variety of texts in preparation for society's increasing demands for flexibility and digitalization. The aim of this knowledge overview is to investigate the use of digital tools and its effects on pupils' literacy development in primary school, and specifically to answer the research question: What effects do digital tools have on pupils' literacy development in primary school? To answer the research question and achieve the purpose of the study, we have systematically identified, analyzed, and compiled scientific studies on how digital tools affects pupils' literacy. Our results show that reading activities increase, the pupils' texts become longer, motivation increases, and pupils in difficulty receive direct support with the help of digital tools. The tools themselves do not have an impact on pupils' learning, it is how the tools are used and the choice of content that is crucial for pupils' development. Therefore, the didactic aspects are essential for the implementation of digital teaching methods as the progression evolves significantly compared to traditional teaching methods if the digital tools are used in the right way.

Dyskalkyli är en matematisk svårighet som innebär att individen har problem med aritmetik och att uppfatta siffror. Svårigheter i matematik uppträder olika hos individer och därav kan det vara svårt för läraren att upptäcka en elev i svårigheter. Forskningen är inte enig om begrepp och definitioner gällande matematiksvårigheter och dyskalkyli. Det är svårt att finna elever i matematiksvårigheter då det inte finns några tydliga kriterier för att diagnostisera dessa elever. Syftet med denna litteraturstudie att ta reda på vad forskningen säger om dyskalkyli och matematiksvårigheter. Därav kommer det undersökas varför elever drabbas av matematiksvårigheter samt hur dyskalkyli och matematiksvårigheter kan utmärka sig hos elever. I slutet av studien redovisas det resultat som framkommit i vår litteraturöversikt. Resultatet visar att svårigheter kan se ut på många olika sätt, därav är det svårt att finna elever i svårigheter. Svårigheterna kan bero på både inre och yttre faktorer, såsom stress eller ett bullrigt klassrum. Elever i svårigheter utmärker sig ofta tidigt och enligt forskning går det redan i förskoleåldern få syn på elever i matematiksvårigheter. Däremot anser forskare att begreppen matematiksvårigheter och dyskalkyli ska användas med försiktighet då det råder skilda åsikter kring hur svårigheterna ska definieras.

En vinklad undervisningsform kan vara en bidragande faktor till att svenska elever har fått sämre betyg och resultat på nationella samt internationella prov. Skolverkets datainsamling visar att ungefär 10 200 svenska grundskoleelever har fått betyget F i nationella proven i matematik. Därmed vill vi i denna studie granska och problematisera matematikundervisningen i svenska grundskolan, där vi jämför elevernas uppfattningar med lärarnas, enligt en didaktisk analysmodell. I denna studie undersöker vi elevernas och lärarnas olika uppfattningar i förhållande till ett elevcentrerat perspektiv som betonas i grundskolans läroplan och även i Deweys filosofiska kunskapsteori om pragmatismen, där eleverna ska utbildas för att kunna se matematikens sammanhang och relevans. Forskningen i studien fokuserar på de spänningar som kan uppstå i samband med lärarledda genomgångar och hur dessa spänningar kan hindra eleverna att utveckla en djupare och grundläggande förståelse i matematik, vilket stödjer ett vetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Studiens slutsats är att eleverna, liksom deras matematiklärare, har en praktisk uppfattning av matematik i förhållande till deras närsamhälle och vardag. Lärarna uppfattar sin matematikundervisning som undersökande med problemlösning. Å andra sidan, uppfattar eleverna att deras matematikundervisning mestadels består av lärarledda genomgångar och enskilt arbete i matteboken. Om lärare blir varse de spänningar som existerar mellan deras egen och elevernas uppfattningar, kan det bidra till att utveckla matematikundervisningen till att bli mer elevcentrerad.

Solvallastaden är en ny stadsdel som planeras i Stockholms västra förorter, i närheten av Bromma flygplats. Idag ligger Sveriges största arena för travsport i området. Framöver kommer området prioritera grönska, möjligheter till idrott, framkomlighet till fots och bostäder.   I den nya stadsdelen planerar vi en kombinerad lågstadie- och förskola, planerad för 240 barn i åldrarna 1 - 10 år. Tomten ligger i direkt anslutning till en lummig skog och ett planerat parkstråk. Den omgivande bebyggelsen består av bostadskvarter i olika höjd. Bebyggelsen närmast skogen är 5 våningar för att sedan etappvis bli högre mot vägen.   Jag ville frigöra så mycket gårdsyta som möjligt, och har arbetat med en byggnad som omgärdar skolgården. Tillgången till skogen och möjligheten att utnyttja den som en förlängning av skolgården gjorde att jag har valt att öppna upp   Den smala byggnaden sluter sig runt en gemensam, skyddad gårdsmiljö. Två portiker leder in besökaren utifrån, och kan också öppnas och bli helt genomgående in till gården. Från gatan skymtar innergården genom den dubbelglasade dörren.   Byggnaden stiger i höjd i en spiralliknande sekvens. Den lägre delen är för förskolan, den högre för de äldre barnen. De varierande takhöjderna skapar olika rumsliga upplevelser interiört.   Fasaden består av olika nyanser av rosa klinkerplattor i fiskbensformationer. Fönsersättningen är anpassad efter barnen i olika åldrar; på vissa ställen går fönstren från golvnivå till 100 cm, så att bara de små barnen ser ut.   Taket är väldigt synligt och en central del av gestaltningen. Vattnet blir ett pedagogiskt element, som samlas in i en grund damm i ett hörn på gården.   Jag har delat upp förskolan och F-3-klasserna i olika längor. Som sammankopplande länk ligger gemensamma funktioner som mat- och gympasal, förråd, lärarrum, kök och så vidare. Den lägre delen där förskolan huserar, mot sydost, möjliggör en ljus gårdsmiljö.   Alla bas-, grupp- och lekrum är placerade i ett band mot den omhuldande ytterväggen. Kommunikations och vistelseytor ligger som ett skikt mellan innergården och rummen, där gården hela tiden är närvarande. Lärandemiljöerna har ett genomgående ljusflöde, med glaspartier som öppnar upp mot korridorerna och gården.   Korridorerna som binder samman gården och undervisningsrummen skapar utrymme för umgänge. I skolan finns en böljande bänk med förvaring längs hela korridoren. På utvalda ställen vidgas korridoren, så att små fickor med väggyta för utställningar skapas. / A new urban district, Solvalla city, is planned in the western suburbs of Stockholm. The task given was to plan a pre- and elementary school, for children aged one to ten years old. The school is planned to teach around 240 children.   The plot, where the school building is to be situated, is linked to both to a forest and a park. I wanted my schoolyard to integrate with the forest, letting the forest flow into the playground and simultaneously maximize the use of the garden.   I decided to separate the younger children, aged 1 to 5, and the older ones, due to different pedagogical needs. The younger ones will be using the lower, southeast wing, and the older children the opposite. I wanted there to be a connecting link, therefore I placed the common function, such as kitchen, the teacher’s room, school cantine, the sports hall and a grand main entrance in a wing in between the two.   My aim was to create a building that in an embracing gesture envelops the garden, creating a safe space inside. I decided to let the outer wall be solid and closed, and the walls facing the courtyard transparent and light. The fluorescent glass walls lets the light and nature into the building.   The corridors, surrounding the garden, become a layer between in and out. Placed along the solid wall are all teaching rooms; the classrooms, group rooms, play rooms and so forth. The corridor is more than a corridor, a space that effetively moves you from place A to B - it evolves into playful spaces and can be used for exhibitions, hanging around or playing. This is also the link between the garden and the rooms.   The metallic roof gradually rises, in an almost circling motion, from low to high. This creates a playfulness and allows the water to be a pedagogical element, as well as symbolizing the growth of the children, from small to bigger.   The facade is made of shiny, differently shaded, pink tiles in a herringbone formation. With the facade I strived for a bold appearance, creating identity and making the building stand out in the neighborhood.

Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers förståelse av formellt matematiskt språk och deras prestationer inom ämnet matematik. Syftet är också att förklara skillnaden mellan matematikens formella språk och det informella språket för att tydliggöra det matematiska språkets betydelse och reflektera över prestationer i matematik. Studien fokuserar på matematiklärare i årskurs f-3 och deras integration av matematiskt språk, samt hur de explicit förklarar detta formella språk för eleverna.

The present study adopted a quantitative method to explore Luxembourgish primary school teachers' practices of Outdoor Education, as well as their knowledge and opinions on this pedagogical concept. Additionally, the influence of diverse environmental and personal factors on the teachers' implementation of Outdoor Education was investigated. In this regard, an online questionnaire with 19 questions related to Outdoor Education was administrated and published. 238 primary school teachers from Luxembourg took part in this online survey and answered questions about Outdoor Education practices, previous experiences in this field, nature relatedness, attitudes towards Outdoor Education, resources to teach outside, willingness as well as self-perceived competence to practice Outdoor Education and possible measures to foster Outdoor Education practices in Luxembourg. Findings revealed that, even though Luxembourgish primary school teachers seem to acknowledge the numerous benefits related to Outdoor Education, their Outdoor Education practices are relatively limited. In Luxembourg, Outdoor Education mostly takes place in schoolyards or nearby forests and is usually oriented towards natural sciences or physical education. Regarding the influence of personal and environmental factors, the teachers' previous experiences in the field of Outdoor Education, their attitude towards this pedagogical method and the available resources to teach outside seem to influence the frequency of Outdoor Education practices. Consequently, teachers with positive attitudes towards Outdoor Education, previous experiences in this field and material and infrastructures suitable for this purpose show tendencies to resort to teaching in an outdoor environment more frequently. The findings from the present study might be of advantage in order to prepare teachers more effectively to teach in outdoor environments and consequently foster the implementation of Outdoor Education in Luxembourg. / /

The aim with this research is to investigate how Primary school textbooks present and describe the Holocaust. The purpose of looking at how the Holocaust is portrayed in Swedish school textbooks gives us a perspective and knowledge that can be useful in our own profession as teachers. The method we have used is a text analysis created by Niklas Ammerts, called the four representations models. These are ascertaining, explainable, analytic/reflective, and normative. We analyzed six textbooks from three different publishers, spanning from the year 2003 to 2021, to see if any changes had happened in the portrayal of the Holocaust in Swedish schoolbooks.   The textbooks we analyzed were mainly based on just explaining basic facts with little to no explanation to why things happened. The newer books have more explanation in them than the older ones, however just barely.

The present study among Dutch primary school teachers investigated the difference in teachers' subjective well-being (SWB) between teachers that used outdoor education (OE) and their peers. The influence of the duration and frequency of outdoor lessons has also been explored. A similar study showed that outdoor educators had a higher SWB. In contrast, other studies mentioned that outdoor educators experienced a high workload or curriculum pressure, which indicated a lower SWB. In this study, SWB consisted of life evaluation, affect, and eudaimonia, and was measured with a questionnaire. A total of 86 respondents have been included in this study, of whom twenty were considered outdoor educators. The respondents were selected through cluster and volunteer sampling. The results showed that using OE was positively correlated with teachers’ overall SWB. This relation remained after controlling for the influence of nature relatedness, and personal characteristics. There was also a positive correlation with all subscales of life evaluation, and most subscales of affect. Anxiety, teacher efficacy, and overall eudaimonia were not correlated with the use of OE. Teachers’ SWB did not vary based on the duration of outdoor lessons and the total amount of time spent annually on OE. However, the frequency of OE was positively correlated with teachers’ SWB. More research is needed to explore the direction of these relations. This would show whether OE leads to a higher SWB or vice versa. Additionally, future research could examine if there is a difference in SWB between the various roles of place in OE.

I Lgr22 står det formulerat att eleven ska få skapa texter enskilt och gemensamt där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Då digitala verktyg används nästan dagligen i skolverksamheten samt att dessa ofta är uppbyggda på att användaren ska navigera i applikationer så är det viktigt att synliggöra pedagogernas perspektiv och didaktiska val. Detta för att få fram intentionen och på vilket sätt som pedagogernas valda applikationer verkligen ger en progression hos eleven. Tidigare forskning inom området har visat att de digitala verktygens effekter på elevernas läs- och skrivutveckling är främjande för eleven, men samtidigt hävdar forskningen att det behövs vidare studier av pedagogers perspektiv kring valda applikationer som skapar en inkluderande undervisning utifrån pedagogernas motiveringar. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur lågstadiepedagoger motiverar sina valda applikationer för att stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Syftet besvaras genom frågeställningen “Vilka applikationer använder lågstadiepedagoger och hur motiverar de sina val för att främja elevernas läs- och skrivutveckling?”. Genom intervjuer har empiri samlats in som analyserats utifrån Bernsteins teori om synlig och osynlig pedagogik samt begreppen mediering och kulturella redskap vilka är hämtade ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att digitala verktyg utgör ett komplement och ett hjälpmedel som stärker elevernas förmågor och kunskaper genom individualisering. Resultatet visar även att lustfyllda, motiverande och varierande arbetsformer tillhandahålls där eleven kan arbeta med stöd i applikationer. Slutligen visar resultat på att nivåbaserade och repetitiva övningar tillhandahåller en synlig och osynlig pedagogik som stärker elevens lärande och måluppfyllelse. / The curriculum states that the pupil should be able to create texts individually and commonly where words and images interact, both with and without digital tools. Digital tools are almost used daily in school activities and are often based on the user being the navigator in the application, therefore it is important to make the teachers’ perspectives and didactical choices visible. Therefore, it is important to bring out the teachers’ intention and in what way the chosen applications provide progression for the student. Previous research has shown that the effects of digital tools on pupils’ reading and writing development are beneficial for the student, but at the same time research shows that further studies of teachers’ perspective on selected applications are needed that can create inclusive education based on the teachers’ motivations. Therefore, the purpose of this study is to examine how teachers motivate their chosen applications in order to support the pupils’ reading and writing development. The purpose is answered by the research question “Which applications do primary school teachers use and how do they justify their choices in order to support the pupils’ reading and writing development?”. Through interviews, empirical evidence has been collected and analyzed based on Bernstein’s theory of visible and invisible pedagogy as well as theories of mediation and cultural tools which are borrowed from the sociocultural theory. The results show that digital tools compose as a complement and as a tool to support pupils’ abilities and knowledge through individualization. Results also show that when joyful, motivating and variated forms of work are offered the student can develop with the support of applications. Finally, results show that level-based and repetitive exercises provide both a visible and invisible pedagogy that strengthens pupils’ learning and goal achievement.