<p>Att ägna sig åt icke arbetsrelaterade sysslor på arbetsplatsen är relativt vanligt. Dessa sysslor är svåra att definiera eftersom det är vardagliga och ofta något den anställde gör av rutin. Ämnet är även relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frågeställning som lyder:</p><p>§ Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid?</p><p>§ Vad har den administrativa chefen för syn på ämnet privata angelägenheter?</p><p>§ Vad har anställda för syn på ämnet privata angelägenheter?</p><p>§ Stämmer den administrativa chefens och de anställdas syn överens?</p><p>Syftet med vår undersökning är att med hjälp av frågeställningen bidra till en utvecklad förståelse för ämnet som är privata angelägenheter. Vidare ämnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhållningssätt till fenomenet. Forskning visar på att den största delen av anställda ägnar sig åt privata angelägenheter, vilket vi menar är intressant eftersom det som sagt finns en svårighet i att definiera vad dessa faktiskt är.</p>

Att ägna sig åt icke arbetsrelaterade sysslor på arbetsplatsen är relativt vanligt. Dessa sysslor är svåra att definiera eftersom det är vardagliga och ofta något den anställde gör av rutin. Ämnet är även relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frågeställning som lyder: § Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid? § Vad har den administrativa chefen för syn på ämnet privata angelägenheter? § Vad har anställda för syn på ämnet privata angelägenheter? § Stämmer den administrativa chefens och de anställdas syn överens? Syftet med vår undersökning är att med hjälp av frågeställningen bidra till en utvecklad förståelse för ämnet som är privata angelägenheter. Vidare ämnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhållningssätt till fenomenet. Forskning visar på att den största delen av anställda ägnar sig åt privata angelägenheter, vilket vi menar är intressant eftersom det som sagt finns en svårighet i att definiera vad dessa faktiskt är.

<p>Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa.</p>

Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Dessutom tog jag del av forskning rörande områden som tillgänglighet och flexibilitet och inte minst kommunikationsteknologi. Själva undersökningen var av en kvalitativ art där jag intervjuade sex respondenter från sex olika organisationer. Samtliga respondenter valdes utifrån uppsatta kriterier där jag ville att respondenten skulle ha personalansvar eller personalinsyn samt ha varit anställd minst ett år på organisationen. Undersökningens resultat visar att samtliga organisationer tycker att work-life balance är en viktig fråga. Dessutom verkar de ta på sig visst ansvar för individernas work-life balance, då de menar att det är en gemensam angelägenhet för organisation och individ. Således ses inte work-life balance som individens ensamma problem. Anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig bland annat beröra rekrytering, där arbetsgivarna menade att det organisatoriska arbetet med work-life balance kan attrahera nya medarbetare. Arbete med work-life balance beskrevs som ett konkurrensmedel som dessutom har ett starkt samband med att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig ha med individens välmående och prestanda att göra. Arbete med work-life balance kunde dessutom enligt arbetsgivarna medföra att de anställda mår bättre och att exempelvis sjukfrånvaro och sjukskrivning kan undvikas. Vad gäller hur organisationerna arbetar med work-life balance handlar det helt klart främst om flexibilitet, där just arbetsarrangemanget flextid visade sig vara klart dominerande. Distansarbete som heltidslösning visade sig vara ovanligt och arbetsgivarnas inställning gentemot detta arbetsarrangemang visade sig vara mycket negativ. Inte heller var deltidsarbete en uppskattad arbetsform då arbetsgivarna menade att deltidsarbete är sämre än heltidsarbete. Vad gäller arbetsdelning visade sig detta arbetsarrangemang endast tillämpas av några organisationer och i princip vara helt okänt hos andra. Vad gäller tillgänglighet visade sig kraven variera mellan och inom organisationerna. Tillgänglighetskraven hänger tätt samman med vilket yrke individen innehar. Organisationer arbetar inte särskilt mycket med begränsningar av användandet av kommunikationsteknologi utanför arbetstid då inte en enda organisation hade några formella bestämmelser avseende detta. Slutligen tyckte arbetsgivarna att en förmån som facilitet för barnomsorg i anslutning till arbetsplatsen kan vara en god idé för såväl arbetstagare som arbetsgivare, men ingen organisation visade sig erbjuda detta för närvarande.

Studien syftar till att se chefers förhållningssätt till privata angelägenheter på jobbet samt se om det finns en skillnad i synsättet hos cheferna inom tjänstemanna- och arbetarsektorn. Hur cheferna förhåller sig till de privata angelägenheterna är en viktig aspekt när det kommer till att få en inblick i dagens arbetsliv. Studien grundar sig i de båda sektorernas chefers perspektiv genom åtta kvalitativa intervjuer, intervjuerna har sedan tolkas med hjälp av vår teoretiska referensram där vi har kopplat samman intervjusvaren med teori. För att ta reda på chefernas förhållningssätt och dess skillnader så har vi använt oss av teorier inom ledarskap, personlighetsteorier, samt teorier kring tillit och kontroll vilket har genererat en inblick i hur cheferna förhåller sig.   Resultatet visar på att det finns vissa skillnader mellan de olika sektorernas förhållningssätt till privata angelägenheter där frihet under ansvar är en central faktor framförallt inom tjänstemannasektorn. Studien visar på att det är mer accepterat med privata angelägenheter på tjänstemannasidan, framförallt om det rör sig om en högpresterande medarbetare. Arbetarsektorn präglas däremot av mindre autonomi och acceptansen för privata angelägenheter likaså. Vidare kunde vi inte se en alltför tydlig likhet mellan en chefs ledarskap och dess syn på privata angelägenheter. Istället kunde vi se att saker som arbetsflöde och hur arbetsuppgifterna är strukturerat spelade en större roll i både synen på privata angelägenheter och möjligheten att utföra dessa.

Vår studie handlar om utförandet av privata angelägenheter under arbetstid. Syftet med studien är att skapa en förståelse för utförandet av privata angelägenheter under arbetstid inom restaurangbranschen. Frågor som vad de anställda sysslar med på arbetstid och hur de hanterar privata angelägenheter framför gäster kommer besvaras. Även varför respondenterna utför privata angelägenheter kommer att undersökas. Restaurangbranschen är speciellt intressant att undersöka då ständig kundkontakt förekommer. Servitriser och servitörer deltar i undersökningen då dessa har daglig kontakt med kunder och vi vill undersöka vilka och varför de utför privata angelägenheter dels framför gäster. Tidigare forskning har undersökt utförandet av privata angelägenheter i andra miljöer som kontor men vi anser att vidare studier om serviceyrken behövs.I teoriavsnittet finns relevanta teorier kopplade till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid. Teorier om work-life balance, digitalisering, organisationskultur och neutraliseringstekniker etc.   Sex respondenter, blandat servitriser och servitörer från olika företag deltar i undersökningen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer som insamlingsmetod. Svar från intervjuer jämfördes med teorier och en analys växte fram. Analysen mynnade ut i svar till våra frågeställningar och det framkom att det vanligaste våra respondenter ägnar sig åt när det gäller privata angelägenheter under arbetstid är mobilen, dator och olovliga pauser. Det kan handla om sms, telefonsamtal, spel på mobilen, surfa och ägna sig åt sociala medier.   Varför våra respondenter utför privata angelägenheter är dels för att få ihop arbete och fritid, alltså att ha ett fungerade work life-balance, för att det är okej inom organisationen och för att de behöver en paus i arbetet. Vidare visar det sig att respondenterna använder sig av olika tekniker för att rättfärdiga sitt beteende kring utförandet av privata angelägenheter. Vissa respondenter tycker att de förtjänar att ägna sig åt annat än arbete för de jobbar så hårt, andra förhåller sig till hur mycket kollegorna arbetar och gör inte mer eller mindre och då kan utrymme för privata angelägenheter finnas.   Respondenterna berättar även att de utför privata angelägenheter framför gäster. De använder mobil och dator framför gäster men i kontrast till det beteendet vill respondenterna även agera professionellt i yrkesrollen och framför gästen.   Slutsatserna som kunde dras var bland annat att mobilen är den absolut största faktorn till att privata angelägenheter utförs. Vanligt förekommande var att datorer och annan elektronisk utrustning användes för att svara på privata samtal, spela spel eller skicka e-mail. Det framkom att organisationskultur, sättet att leda personalen samt work life balance var faktorer som svarade på varför privata angelägenheter utförs. Det framkom även att medarbetarna rättfärdiga sitt beteende genom att förminska, normalisera eller jämföra arbetsprestationer sinsemellan.

Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy. Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet. Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.