For over 75 years the process of (un)forgiveness has been anecdotally understood to play an important role in the Twelve-Step Model of addiction and recovery. However, only very recently have scholars begun to examine the empirical evidence in support thereof. Multiple dimensions and aspects of forgivingness (trait), state forgiveness, and problematic substance use are relevant to one another in the context of addiction and recovery. Models of the association between forgiveness and problematic substance use have been developed, including the conceptual identification of the process of (un)forgiveness as inherent to and/or consistent with evidence-based treatment modalities. Relevant empirical evidence is reviewed and of the 21 empirical studies in the published scientific literature, 90 % show a salutary association. Indeed, forgivingness of self may be the most important dimension of forgiveness for recovery. A future research agenda is proposed and implications for individual, public, and societal health are discussed.

The work in primary school, including promoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence is formulated in laws and decrees, the regulatory documents of primary school as well as “policydocuments” on a municipaly level and the individual schools documents in form off action plans and routines. It is a very important work, but what is formulated does not always correspond to what is implemented.The purpose of the study is to analyze how the principal and the Student Health Team in grade 7-9 of primary school works with promoting all students attendence, preventing absence and remedying problematic absence. Two questions have been used.- The first question is about what the principal and the Student Health Team do in the concrete work with promoting all students attendence, preventing absence and remedying problematic absence.- The second question it is about what the principal and the Student Health Team do in the work with promoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence, in accordance with the action documents such as plans and routines of the individual schools and the municipality.Previous research shows that it is mainly absence in relation to individual-related and social-related problems that is highlighted. Research on promoting attendance and what that work looks like in everyday school activities is not made visible to the same extent (Gren Landell, 2018).The theoretical starting point of the study is social constructionism. The social constructionism is also the starting point for the discourse theoretical approach and the discourse analysis. Three predetermined discourses have been used in the study and it ispromoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence. The three predetermined discourses are defined in relation to the school's governing documents. The discourses stand in proportion to the responsibility and authority of the two sub-discourses, responsibility and power and talks and meetings, a collaboration. The theoretical starting point, which includes the three perspectives of special education: the category perspective, the quandary perspective, and the relational perspective has also been used.The chosen method is semistructured qualitative interwievs and anlysis of the schools documents in the form of action plan and routines. The results that are reported are basedon seven interwievs with principals, and seven groupinterwievs with representatives from the Student Health Team, along with eight differently documents.The most important results to emerge is that there is a difference between what the principals and the representatives of the Student Health Teams strives to accomplish, what they claim to be doing and what they actually are doing in the concrete school work. That means that the constructed thoughts, words and deeds do not correspond. The study shows that it is the work with promoting attendence that is desirable and that it visualizes a desirable reality. Meanwhile the study shows that it is the concrete work with preventing absence and remedying problematic absence that is given the most attention in school. The responsibility and authority of the two sub-discourses along with dialogue and meetings and a cooperative work stands in proportion to the overall discourses. It is surprising that what the principals and representatives construct largely corresponds with what the texts in the documents construct. There is a desire to work promotionally from the relational perspective, simultaneously, it is the preventional work in accordance with the categorical perspective that is given the most attention.

Problematisk frånvaro har de senaste åren lyfts fram och aktualiserats både i media och i olika rapporter och utredningar. Det finns mycket kunskap både nationellt och internationellt om riskfaktorer för problematisk frånvaro men relativt lite om hur man kan främja närvaro och förebygga frånvaro. Skolverket (2010) belyser exempelvis hög frånvaro och stora brister i skolors arbete med att förebygga och åtgärda problematisk frånvaro. Detta bekräftas av Skolinspektionen (2016a; 2016b). Med utgångspunkt i ovanstående blev vi intresserade av att undersöka hur skolor kan arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro och hur detta arbete kan göras till en del av det systematiska kvalitetsarbetet.Syftet med den här studien är att undersöka hur tre gymnasieskolor som säger sig arbeta närvarofrämjande har lagt upp och systematiserat sitt arbete. Syftet besvaras genom följande frågeställningar:• Hur arbetar skolorna för att utreda orsaker till elevernas frånvaro?• Hur arbetar skolorna för att främja elevernas närvaro?• Vilka möjligheter och hinder med det närvarofrämjande arbetet uttrycker skolorna?• Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet kring närvaro ut på skolorna?Vi valde att rikta vår undersökning mot gymnasieskolan då den mesta forskningen vi har hittat är riktad mot grundskolan. På så sätt kunde vår studie ge ett kunskapsbidrag inom området och därmed ha ett vetenskapligt värde.Studien omfattade tre mindre gymnasieskolor och är kvalitativ utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Studien utgår från ett relationellt perspektiv där utgångspunkten är att elevers svårigheter uppstår i mötet med lärmiljön och ett salutogent förhållningssätt där känsla av sammanhang och meningsfullhet utgör grunden. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med skolornas rektorer.Studiens resultat visade att rektorernas uppfattningar är att orsakerna till elevers frånvaro är flera, varierande och komplexa, vilket även bekräftas av Gren Landell (2018), och då behöver även lösningarna vara det. Resultatet visade också att rektorernas uppfattningar är att genom att göra det närvarofrämjande arbetet till en del av det systematiska kvalitetsarbetet ökar möjligheterna att nå högre närvaro för alla elever. Vårt resultat bekräftas av Skolverket (2012) och innebär för skolorna en tydlig förskjutning från att arbeta åtgärdande för några få elever till att arbeta främjande och förebyggande för alla elever, vilket är specialpedagogens och elevhälsoteamets huvudsakliga uppdrag enligt Skollagen (SFS 2010:800 2 kap. 25§). Resultatet visade även att närvarofrämjande arbete till stor del handlar om att arbeta med och utveckla organisation, pedagogik, lärmiljöer och relationer för att kunna möta alla elevers behov.En slutsats vi drar utifrån vår studie är att specialpedagogens uppdrag i så stor utsträckning som möjligt bör inriktas mot förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har här ett viktigt uppdrag i att leda och systematisera det närvarofrämjande arbetet som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och har i detta arbete stor nytta av sin breda kompetens.

The purpose of the study was to investigate the relationship betweensocial anxiety disorder and problematic internet use. Individuals withsocial anxiety disorder might prefer online interaction compared toface-to-face interaction. This could develop into problematic internetuse (PIU). PIU is when an individual uses the internet to the degreethat it negatively affects the individual’s life, based on Davis’ (2001)model of problematic internet use. The data was collected using anonline survey. There was a total of 484 participants in the finalanalyses, with 26.1% males, 71.5% females (Mage=27.99, SD= 10.1).First, a correlation analysis was done between social anxiety and PIU.The results showed that there was a positive correlation between socialanxiety and problematic internet use (r=.53). We then used age as amoderator to investigate if age had a moderating effect on socialanxiety and problematic internet use, using a moderation analysis. Theanalysis revealed a significant moderation effect of age, but a low leveloverall of PIU in the sample. This meant that even at high levels ofsocial anxiety, the sample did not display PIU-behaviors. Furtherresearch is needed to investigate the relationship between socialanxiety, PIU and what it looks like for different age groups. / Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan social fobioch problematisk internetanvändning och hur detta modererar medålder. Individer med social fobi kan uppleva det mer bekvämt attinteragera genom internet i jämförelse med i verkligheten. Detta kanleda till att individen utvecklar problematiskt internetanvändande(PIU). PIU innebär att en individ använder internet på ett sätt somnegativt påverkar individens liv, utifrån Davis (2001) modell förproblematiskt internetanvändande. Datainsamlingen skedde genom enwebbenkät. Totalt var det 484 deltagare i studien (Målder=27.99,SD=10.1), med 26.1% män och 71.5% kvinnor. Först genomfördes enkorrelationsanalys mellan social fobi och PIU. Resultaten visar att detfinns en positiv korrelation mellan social fobi och problematisktinternetanvändande (r=.53). Vi använde ålder som en variabel i vårforskning för att undersöka om ålder har en moderationseffekt påsocial fobi och problematiskt internetanvändande. För att undersökadetta genomförde vi en moderationsanalys. Resultaten visade att ålderhar en signifikant effekt på social fobi och PIU, men att det inte fannsen särskilt hög nivå av PIU hos deltagarna. Detta innebar att även vidhöga nivåer av social fobi uppvisade inte deltagarna PIU-beteenden.Framtida forskning är nödvändigt för att etablera hur förhållandetmellan social fobi och problematiskt internetanvändande ser ut mellanolika åldrar.

The topic of this thesis concerns with working with parents of children in educational care center. Of children who absolved eight weeks long boarding stay at boarding ward of an educational care center. The children were accepted to the boarding stay based on their parents' request due to the children's problematic behavior. Qualitative research method was applied, and the chosen method of data collection was a semi-structured analysis, which was then split into two parts. The first part took place with a parent, when his or her child was starting his or her stay at the boarding educational care center. The second part, when the child's stay was over. Goal of the research was, based on parents' statements, to find out answers to the following questions: 1. What were the reasons for child's stay at educational boarding care center and what were the parents' expectations of this stay. 2. Possible factors influencing onset of problematic behavior. 3. Impact of parental groups. 4. Effect on parents' way of raising children after their absolving of parental groups sessions. 5. Potentials and limits of parental groups. The research shows that the most frequent reason for children staying at boarding educational care center was disrespect towards authorities and rules in general. Of their children the...

No description available.

No description available.

The aim for this study was to investigate how young adults describe their emerging adulthood, when coming from problematic teenage years. Three people around the age of 25 were interviewed. They had experience of non-institutional community care during their teenage years. To capture the narrative the informants gave of their youth, a life course perspective and resilience theory was used to understand if and how they have managed stress and adversity in their life. The study shows similarities to earlier studies on youth leaving institutional care or foster care, with heightened risk of school failings, shortened transition between youth and adulthood and a continued problematic life situation. The study shows the importance of meaningful relations outside of the family context. Transition periods and other turning points offers the possibility to explore new roles and with time incorporate the interventions of the non-institutional community care which can lead to personal growth.

Sammanfattning Introduktion: Problematisk skolfrånvaro kännetecknas av att eleven inte mår bra och inte har fått rätt stöd och hjälp. Skolfrånvaro skapar stora samhällskostnader och kan få betydande konsekvenser på individnivå. Arbetsterapeuter samverkar med elever och andra aktörer för att skapa förutsättningar för aktivitet och delaktighet i vardags- och samhällsliv. Genomförd skolgång är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med erfarenhet av problematisk skolfrånvaro. Metod: En metasyntes av kvalitativ forskning, 15 inkluderade artiklar, genomfördes med guidning av The PRISMA 2020 statement samt Joanna Briggs Institute. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade ett övergripande tema; Erfarenheter påverkar framtidsvisionen. Tre huvudkategorier; Flera faktorer samverkar över tid, Att förhålla sig till och hantera skolans psykosociala miljö samt Känsla av egenmakt - den egna rösten, belyser erfarenheter av deltagarnas skolgång och skolfrånvaro. Flera orsaker till skolfrånvaro samexisterade på olika nivåer över tid och eleverna utmanades i sökandet efter att passa in och känna trygghet i skolan. Att som elev bli sedd och lyssnad på främjade skolnärvaro. Att involveras i sin skolgång skapade engagemang, motivation, aktivitetsrättvisa och en känsla av empowerment hos eleven. Slutsats: Psykisk ohälsa är en vanlig anledning till att inte ha avslutat sin skolgång samtidigt som avslutad skolgång är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Genom relationsbygge, samverkan och elevengagemang kan framgång nås i arbetet att få tillbaka eleven till skolan. Arbetsterapeuter kan med ett empowermentinriktat arbetssätt stödja eleven att nå sina livs- och framtidsmål. Elever beskrev fungerande stöd som livsomvälvande. / Abstract Introduction: Persistent absence from school is a sign that the student is not feeling well and has not received proper support. Absence from school leads to substantial societal costs and brings significant consequences on an individual level. Occupational therapists collaborate with students and others involved to enable activity and participation in everyday and community life. Completed schooling is a crucial protective factor against mental illness. Aim: The purpose of this study was to shed light on lived experiences among students with experience of problematic school absenteeism. Method: A metasynthesis of qualitative research, 15 included articles, guided by The PRISMA 2020 statement and the Joanna Briggs Institute was conducted. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis generated an overall theme; Experiences influence future aspirations. Three main categories: Several factors affect school absenteeism over time; Relating to and managing the school's psychosocial environment; and A sense of empowerment - the student´s own voice, highlighting experiences of the participants' schooling and school absence. Several explanatory reasons for school absenteeism coexisted at different levels over time and the students were challenged in their attempts to fit in and feel safe in school. School attendance is promoted by feeling seen and listened to as a student. Being involved in their own schooling created student commitment and motivation, occupational justice and a sense of empowerment. Conclusion: Mental illness is a common reason for failing to complete schooling, while finishing school is a protective factor against mental illness. Relationship building, promoting collaboration and student involvement are successful tools in achieving a return to school. Using an empowerment-oriented approach, occupational therapists can support the student to achieve their future goals in life. Students described effective support as life-changing.

Данная дипломная работа ставит своей целью изучение гендерного неравноправия в профессиональной сфере. / The purpose of this thesis is to study gender inequality in the professional sphere.