Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är • hur väl storyline står sig som läro- och undervisningsmetod • vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och • om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning. Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel. Arbetet ger följande resultat: Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande. För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer. Bland annat visar sig detta genom att rollspelandets många positiva sidor passar för lärande och undervisning, och att berättande och lek – självklara delar av fenomenet – också har många goda lärande och undervisande kvalitéer. Vad gäller den tredje frågeställningen blir resultatet mer osäkert. Jag hittar inte några övertygande bevis för att rollspel och storyline främjar jämställdhet, även om det finns vissa tecken som pekar i den riktningen. Som det allra sista i uppsatsen lyfter jag fram olika problem och svårigheter med storyline och rollspel. Det finns flera stycken, men inga som inte går att hantera eller åtgärda, konstaterar jag.

Under vfu perioden ht-2021 började vi fundera över vilka metoder lärarna använde sig av i undervisningen för naturvetenskap och teknik. De funderingar vi hade förstärktes efter en gemensam studieresa till Norge där vi fick uppleva nya lärmetoder, bland annat utmaningsbaserat lärande och problembaserat lärande. Vår frågeställning var om lärare använder sig av de här metoderna i grundskolan och om det då i realiteten ökar elevers motivation och intresse. Efter sökningen av relevanta vetenskapliga artiklar på flera olika databaser och webbplatser för ämnet fann vi mestadels forskningsrapporter riktade mot högre utbildning. Artiklarna som riktades mot grundskolan var i de flesta fall inte vetenskapligt granskade men bidrog ändå starkt till vår kunskapsöversikt. Utmaningsbaserat lärande utvecklades av teknikföretaget Apple Inc dels för att ta undervisning in i 2000-talet och självklart utöka användningen av digital teknik i skolorna. Flera av rapporterna visar att utmaningsbaserat lärande ger elever goda möjligheter för ett livslångt lärande och skapar goda ambassadörer för hållbar utveckling. Utmaningsbaserat lärande erbjuder onekligen ett nytt, varierat och engagerande sätt att arbeta tvärvetenskapligt med undervisning i bland annat hållbar utveckling. Dels genom att man får uppleva undervisningen med alla sina sinnen, det vill säga att se, höra och känna. Det blir även engagerande eftersom hållbar utveckling berör oss alla och vår framtid. Utmaningarna eleverna får är samhällsviktiga med ett globalt perspektiv. Det är en aktiv och integrerande lärprocess som innebär ett visst pedagogiskt förhållningssätt.

Programmering tog 2018 ett stort kliv in matematikundervisningen och det är upp till varje enskild lärare att besluta hur programmering ska integreras i matematikundervisningen. Det var med denna bakgrund som Tekniskt basår på KTH Campus önskade utveckla programmeringslaborationer till studenter på Tekniskt basår 2018/2019. Uppdraget formulerades sedan om till att vi, istället, skulle leda ett fristående introduktionsmoment i programmering för nuvarande Tekniskt basårsstudenter (VT2019). Syftet med detta examensarbete var att kartlägga svårigheter som tidigare Tekniskt basårsstudenter haft då de läste sin första programmeringskurs på ett ingenjörsprogram. De funna svårigheterna skulle sedan ligga till grund för ett introduktionsmoment för nuvarande studenter på Tekniskt basår. En enkätundersökning på tidigare studenter utfördes för att samla in data för att identifiera svårigheterna som sedan kategoriserades genom en tematisk analys. Introduktionsmomentet skapades med mindre uppgifter utifrån idéer från problembaserat och induktivt lärande. Resultatet pekar på sju teman av svårigheter, nämligen abstrakt, komplext, teori, arbetssättet, kursen, nytt och övriga svårigheter. Resultaten av svårigheterna liknar det som tidigare kartläggningar av programmeringssvårigheter har funnit. Ett förslag på ett induktivt introduktionsmoment influerat av problembaserat lärande presenteras och analyseras utifrån de funna svårigheterna. Vidare forskning skulle kunna följa upp om studenterna upplevde att svårigheterna blev avdramatiserade genom introduktionsmomentet samt utvärdera hur introduktionsmomentet kan tas vidare på Tekniskt basår. / In 2018, programming became an integral part of mathematics education in Sweden. However, the choice of how to integrate it with the curriculum remains a decision of the teacher. Consequently, teachers at KTH’s Technical Preparatory Year announced a master’s degree project aiming to design programming labs in mathematics for students attending the program during 2018/2019. The degree project was reformulated to focus on introducing programming without the mathematical context. The aim of this master thesis was to pinpoint earlier students’ difficulties during the introductory course in programming of their engineering program at KTH. These difficulties would later be the basis of the programming introduction for the current Technical Preparatory Year students. A review of the research literature on the learning of programming identified a number of common areas of concern. In order to collect data to identify our prior students’ difficulties a survey was designed. The data collected in the survey was then categorized through a thematic analysis. The results indicated seven themes of difficulties: abstract, complex, theory, work procedure, programming courses, new and miscellaneous. The results are similar to those found in prior categorizations of programming difficulties. Taking these themes into consideration, a suggestion of the content for the introduction was presented based on ideas from inductive learning and problem based learning. Future research should focus on determining whether the introduction dealt with the difficulties and what the effects were. Furthermore, future research could develop the material for the introduction, in particular how students are assessed.

Många studier har genom åren visat på effektiviteten av aktiva lärmetoder hos studenter på universitet och senare även i undervisning av små barn. Effekten av dessa metoder på högstadieungdomar är däremot inte väl kända. Genom nyckelordssökningar fanns tio studier som mötte kriterierna a) en experimentbaserad studie, b) inom naturvetenskapsundervisning, c) för högstadieåldern eller motsvarande och d) en av metoderna; Problembaserat lärande, Peer Instruction, Just-in-time Teaching eller Flippat klassrum. Studiernas resultat undersöktes för att identifiera metodernas effekter och dessa analyserades sedan med bakgrund i sociokulturell utvecklingsteori. Tre huvudsakliga effekter av aktiva lärmetoder identifierades: förbättrade akademiska resultat, utveckling av kognitiva förmågor och ökat engagemang. Dessa effekters implikationer för svensk skola diskuterades, och förslag har getts på fortsatta forskningsmöjligheter.

Programmering tog 2018 ett stort kliv in matematikundervisningen och det är upp till varjeenskild lärare att besluta hur programmering ska integreras i matematikundervisningen. Detvar med denna bakgrund som Tekniskt basår på KTH Campus önskade utvecklaprogrammeringslaborationer till studenter på Tekniskt basår 2018/2019. Uppdragetformulerades sedan om till att vi, istället, skulle leda ett fristående introduktionsmoment iprogrammering för nuvarande Tekniskt basårsstudenter (VT2019).Syftet med detta examensarbete var att kartlägga svårigheter som tidigare Teknisktbasårsstudenter haft då de läste sin första programmeringskurs på ett ingenjörsprogram. Defunna svårigheterna skulle sedan ligga till grund för ett introduktionsmoment för nuvarandestudenter på Tekniskt basår. En enkätundersökning på tidigare studenter utfördes för attsamla in data för att identifiera svårigheterna som sedan kategoriserades genom en tematiskanalys. Introduktionsmomentet skapades med mindre uppgifter utifrån idéer frånproblembaserat och induktivt lärande.Resultatet pekar på sju teman av svårigheter, nämligen abstrakt, komplext, teori,arbetssättet, kursen, nytt och övriga svårigheter. Resultaten av svårigheterna liknar det somtidigare kartläggningar av programmeringssvårigheter har funnit. Ett förslag på ett induktivtintroduktionsmoment influerat av problembaserat lärande presenteras och analyseras utifrånde funna svårigheterna.Vidare forskning skulle kunna följa upp om studenterna upplevde att svårigheterna blevavdramatiserade genom introduktionsmomentet samt utvärdera hur introduktionsmomentetkan tas vidare på Tekniskt basår. / In 2018, programming became an integral part of mathematics education in Sweden. However, the choice of how to integrate it with the curriculum remains a decision of the teacher. Consequently, teachers at KTH’s Technical Preparatory Year announced a master’s degree project aiming to design programming labs in mathematics for students attending the program during 2018/2019. The degree project was reformulated to focus on introducing programming without the mathematical context. The aim of this master thesis was to pinpoint earlier students’ difficulties during theintroductory course in programming of their engineering program at KTH. These difficulties would later be the basis of the programming introduction for the current Technical Preparatory Year students. A review of the research literature on the learning of programming identified a number of common areas of concern. In order to collect data to identify our prior students’ difficulties a survey was designed. The data collected in the survey was then categorized through a thematic analysis.The results indicated seven themes of difficulties: abstract, complex, theory, work procedure, programming courses, new and miscellaneous. The results are similar to those found in prior categorizations of programming difficulties. Taking these themes into consideration, a suggestion of the content for the introduction was presented based on ideas from inductive learning and problem based learning. Future research should focus on determining whether the introduction dealt with the difficulties and what the effects were. Furthermore, future research could develop the material for the introduction, in particular how students are assessed.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.