Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande – ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning – an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet. Grupperna har läst samma kurs genom olika arbetssätt, PBL och förmedlingspedagogik. Efter avslutad kurs har provresultaten av de båda grupperna jämförts för att utvärdera om några markanta skillnader kan ses. Dessutom har elever, med olika typer av svårigheter, från grupperna intervjuats om hur de upplevde arbetssätten eftersom jag vill bli bättre på att anpassa min pedagogik till elever med olika svårigheter. Resultaten av studien visar att elever med svårigheter föredrar PBL framför förmedlingspedagogik, eftersom de upplever att de har lättare att lära sig när de aktivt jobbar tillsammans i små grupper. De upplever också att PBL ger dem mer motivation att vilja lära sig och bidrar till att de utvecklar kunskaper som de har nytta av i framtiden. Undersökningen visar dessutom att elever med svårigheter uppnår kursmålen bättre genom PBL än genom förmedlingspedagogik.

Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elevereller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag irelation till mitt kommande profession vill ha svar på. Hur ser religionskunskapslärarenstankar om vald pedagogik och metodik ut?De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande:- Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande?- Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten?- I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess?För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät ochintervju. Jag har under arbetets gång försökt hålla mig konsekvent till Middle Rangemetoden,där jag utifrån vald teori har byggt upp mina frågeställningar ochproblemformuleringar. Det är utifrån denna valda teorigenomgång byggt frågorna i intervjuoch enkäten på.De svar som jag fått genom min empiriska undersökning visar både en bild av hur lärareidag är medvetna om det positiva i att ha ett dialogiskt klassrum. Medan kunskapen kring hurman som lärare ska bemöta de mindre motiverade eleverna i klassen har varit sämre. Minuppsats uppmanar därför till vidare diskussion och öppenhet kring hanteringen vid olikamotiverade elever samt att arbeta utifrån det istället för att enbart ge mindre motiverade eleverenklare undervisning. En undervisning som inte sällan glömmer bort att lärande bygger påförståelse såväl som nyfikenhet.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker och sammanställer tidigare forskningsresultat kring problembaserat lärande i matematik. PBLiM är en metod där eleverna är aktiva deltagare i lektionerna och praktiskt får undersöka olika strategier och lösningsmetoder. Studien syftar till att undersöka PBLiM-undervisningens påverkan på elevernas kunskapsmässiga utveckling samt identifiera framgångsfaktorer för undervisningsmetoden. Resultaten för studien visar att PBLiM har en positiv effekt på såväl elevernas kunskapsmässiga utveckling i matematiken som elevernas uppfattning av, inställning till och motivation för matematiken. Framgångsfaktorer som genom studien har kunnat identifieras är delaktighet, visualisering samt kommunikation.

The main purpose of this thesis is to identify, describe and interpret group processes occurring in tutorials in problem-based leaming. Another aim is to investigate if a combination of Steiner's (1972) theory of group work and Bion's (1961) theory of work and regression in groups may be a fruitful way to interpret and explain group dynamics in problem-based learning. Data have been collected trough a multi-strategy approach. The principal, as we11 as the preliminary, method for data gathering was qualitative. The quantitative method was used as a follow-up study. The data gathering methods used were less-structured observation, structured questionnaire and focused intewiews. The results disclose that it is possible to give a comprehensive and descriptive picture of the group processes that occur in tutorials. The results also show that a combination of Steiner's and Bion's theories may be a fruitfil way to describe, interpret and explain group dynarnics in tutorial groups. By combining the theories a new theoretical mode1 was created. The combination can be considered as a way of developing the theories and at the same time it offers a theoretical too1 for research purposes. The combination represents a new way of categorising group processes and can hopefilly provide a better understanding of interactional dynamics in groups and account for greater explanation value with respect to group processes. From a group research perspective the mode1 can be seen as my contribution to theory development. From a user perspective this knowledge may contribute valuable information. More, or deeper, knowledge of group processes that occurs in tutorials can provide tutors with means for better understanding of dynarnics in groups.

<p><p>I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite. I ett försök att minska kunskapsglappet har denna undersökning syftat till att påvisa hur lärare arbetar och tidigare har arbetat med problembaserat lärande i grundskolans tidigare år.</p><p>Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativt inriktade interjuver vilka resulterade i slutsatserna att det är möjligt att arbeta med PBL som en elevaktiv undervisningsmodell i grundskolan och dess tidigare år samt att eleverna tycks bli mer aktiva och delaktiga. Det är grundat på resultatet av undersökningen där några av personerna som deltog ansåg sig arbeta eller tidigare ha arbetat med problembaserat lärande och gjort detta på ett tillfredsställande sätt. Dessutom tycktes eleverna, enligt undersökningspersonerna, bli mer aktiva och delaktiga än i traditionell undervisning.</p><p> </p></p>

I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite. I ett försök att minska kunskapsglappet har denna undersökning syftat till att påvisa hur lärare arbetar och tidigare har arbetat med problembaserat lärande i grundskolans tidigare år. Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativt inriktade interjuver vilka resulterade i slutsatserna att det är möjligt att arbeta med PBL som en elevaktiv undervisningsmodell i grundskolan och dess tidigare år samt att eleverna tycks bli mer aktiva och delaktiga. Det är grundat på resultatet av undersökningen där några av personerna som deltog ansåg sig arbeta eller tidigare ha arbetat med problembaserat lärande och gjort detta på ett tillfredsställande sätt. Dessutom tycktes eleverna, enligt undersökningspersonerna, bli mer aktiva och delaktiga än i traditionell undervisning.

<p>Ämnesdidaktiken kräver kunnande i både ämne och pedagogik och en god förankring i praktisk verklighet. Varför, hur och vad brukar betecknas som de grundläggande didaktiska frågorna. Varför skall man lära sig filosofi? Hur - Vilka alternativa undervisningsstrategier finns? Vilka viktiga vägval ställs filosofiläraren inför? Hur stimulerar man elevernas intresse för ämnet filosofi? Hur väljer man ut ur filosofins stora skattkammare, ett stoff för undervisning i ämnet?</p><p><strong>Syftet </strong>med denna uppsats är</p><ul><li>diskutera de didaktiska frågorna i filosofiämnet utifrån ”Hur-frågan”.</li><li>genomföra arbetsformer inom det problembaserade lärandet under ämnesblocket ”Etiska frågor”.</li><li>analysera hur elevernas intresse för filosofi stimuleras och eventuella negativa attityder till ämnet förändras inom det problembaserade lärandet.</li></ul> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn först till "Nilel" och sedan till "Högman".

<p>Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är</p><p>• hur väl storyline står sig som läro- och undervisningsmetod</p><p>• vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och</p><p>• om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.</p><p>Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel.</p><p>Arbetet ger följande resultat:</p><p>Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande.</p><p>För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer. Bland annat visar sig detta genom att rollspelandets många positiva sidor passar för lärande och undervisning, och att berättande och lek – självklara delar av fenomenet – också har många goda lärande och undervisande kvalitéer.</p><p>Vad gäller den tredje frågeställningen blir resultatet mer osäkert. Jag hittar inte några övertygande bevis för att rollspel och storyline främjar jämställdhet, även om det finns vissa tecken som pekar i den riktningen.</p><p>Som det allra sista i uppsatsen lyfter jag fram olika problem och svårigheter med storyline och rollspel. Det finns flera stycken, men inga som inte går att hantera eller åtgärda, konstaterar jag.</p>

Medical education aims at forming students’ professional identity. This includes skills and attitudes such as communication and teamwork skills. One of the thesis’ aims is to identify students’ typical difficulties with learning communication skills, and to understand how these affect their identity development. Group discussions of student-patient interviews were video-taped, and selected discussions were transcribed and analyzed. Students had difficulties in establishing trustful relationships with their patients, asking about sensitive topics, responding empathetically, and with applying formal structures to the consultation. Students’ professional identity was supported by peer students’ and teachers’ comments, which created a common language and fostered selfmonitoring abilities. Another aim was to study the relationship between students* attitude towards communication training, group learning, and their self-regulatory skills. In a survey study, established instruments were combined with a new questionnaire. Four medical schools participated – two with traditional and two with problem-based curricula – in Sweden and Germany. Statistical analyses revealed that female students were more positive towards learning communication skills than male students were. Good self-regulatory skills were related to a positive attitude towards group learning and clinical experience before academic studies. It was concluded that early clinical experience benefits students’ selfregulated learning, and promotes a positive attitude towards communication training. Awareness of typical difficulties can facilitate the acquisition of coping strategies. / Medicinsk undervisning syftar till att forma studenternas professionella identitet. Den omfattar färdigheter och inställningar, t.ex. kommunikationsfärdigheter och förmågan att arbeta i grupp. Ett av avhandlingens syften är att identifiera studenternas typiska svårigheter med att lära sig färdighet i läkar-patient kommunikation samt att förstå hur den påverkar identitetsutvecklingen. Gruppdiskussioner av student-patient intervjuer videofilmades, utvalda diskussioner transkriberades och analyserades. Studenterna berättade om svårigheter med att etablera förtroliga relationer med patienterna, att prata om känsliga ämnen, att visa empati och att använda intervjumallen. Den professionella identiten stöttas av studenternas och lärarnas kommentarer, vilka bidrar till ett gemensamt språk och förmågan till själviakttagelse. Andra syftet är att undersöka sambandet mellan studenternas inställningar till kommunikationsfärdigheter och grupparbete, samt deras förmåga till självreglerat lärande. I en enkätundersökning kombinerades befintliga instrument med ett nytt frågeformulär. Fyra medicinska fakulteter deltog: två med traditionella och två med problembaserade undervisningsmetoder, en av varje i Sverige och i Tyskland. Statistiska analyser visade att kvinnliga studenter är, jämfört med manliga, mer positiva till att träna upp kommunikativa färdigheter. Förmågan till självreglerat lärande var relaterad till en positiv inställning till gruppinlärande och till klinisk erfarenhet innan studierna påbörjas. Slutsatsen är att tidig klinisk erfarenhet fostrar självstyrt lärande och en positiv inställning till kommunikationsträning. Medvetenhet om typiska svårigheter kan underlätta för studenter att anamma strategier att hantera dessa.

Ämnesdidaktiken kräver kunnande i både ämne och pedagogik och en god förankring i praktisk verklighet. Varför, hur och vad brukar betecknas som de grundläggande didaktiska frågorna. Varför skall man lära sig filosofi? Hur - Vilka alternativa undervisningsstrategier finns? Vilka viktiga vägval ställs filosofiläraren inför? Hur stimulerar man elevernas intresse för ämnet filosofi? Hur väljer man ut ur filosofins stora skattkammare, ett stoff för undervisning i ämnet? Syftet med denna uppsats är diskutera de didaktiska frågorna i filosofiämnet utifrån ”Hur-frågan”. genomföra arbetsformer inom det problembaserade lärandet under ämnesblocket ”Etiska frågor”. analysera hur elevernas intresse för filosofi stimuleras och eventuella negativa attityder till ämnet förändras inom det problembaserade lärandet. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn först till "Nilel" och sedan till "Högman".