Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och skolträdgården som lärmiljö. Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet. Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med att utvecklabarns förståelse för naturvetenskap, särskilt kemiska processer och fysikaliska fenomen. För attnå syftet används följande frågeställningar: På vilket sätt ingår kemiska processer och fysikaliskafenomen i förskolans naturvetenskap?, samt Hur upplever pedagogerna arbetet med kemiskaprocesser och fysikaliska fenomen?. Utgångspunkt för studien är den reviderade läroplanen förförskolan med större krav på pedagogers ansvar för barns lärande i naturvetenskap, inklusivebarns lärande om fysikaliska fenomen och kemiska processer. Studien har genomförts genomintervjuer med 12 pedagoger på en förskola i Mellansverige. Av studiens resultat framgår attpedagogerna arbetar med fysikaliska fenomen och kemiska processer på ett varierat sätt.Konkreta exempel på fysikaliska fenomen är väderfenomen och årstider, elektricitet ochbalans/kraft/rörelse. Exempel på kemiska processer är växter/frön och kompost/sortering. Avintervjuerna framkommer att pedagogerna önskar mer kunskaper om vad fysikaliska fenomenoch kemiska processer kan innebära.

I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbättring genom attvisa på att vid organisering av en verksamhet strävar organisationer efter att uppnå flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmågan att vara lättföränderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebär förmågan att kunna undvika osäkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. Affärssystem är en del av organisering och viljan att uppnå stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strävan till processförbättring som är ett viktigt inslag för organisationer. Då affärssystemet är starkt kopplat till processerna finns det ett värde att hämta genom att analysera relationen process och affärssystem. Därför skapar vi i denna uppsats ett ramverk som analyserar kopplingen mellan affärssystem och processer. Ett ramverk som förhoppningsvis kan vara till nytta för organisationer vid arbetet med processförbättring, men även resultera i ett bidrag till informatikämnet. För att kunna skapa ett ramverk har vi använt oss av modeller från andra områden främstinom marknadsföring. Vi identifierar olika teman från dessa modeller som vi ser som viktiga vid skapandet av ett ramverk. Vi gör samtidigt en särskiljning mellan ramverk och metodologi. Detta leder till framtagandet och byggandet av vårt egna ramverk. Ramverkets hållbarhet och validitet testas empiriskt hos Landstinget i Östergötland. Resultatet av studien visar på att det i organisationer kan finnas ett behov av ett ramverk för analys inför processförbättring och verksamhetsförbättring. Vi visar därför på hur vårt ramverk kan uppfylla behovet genom att fokusera på processerna och systemet vid effektivisering av verksamheten. Således visar vårt ramverk goda tendenser för att ligga till grund vid processförbättring och effektivisering.

<p>Det viktiga, själva kärnan i att vara kundorienterad, är att först lyssna på kunden, vara lyhörd, vilja förstå och därefter hjälpa kunden att få sina behov tillfredställda på bästa sätt. Kraven som ställs på företagen idag är inte enbart relaterade till varans eller tjänstens kvalité, pris eller leveransförmåga. De ökade kraven innebär också att kunden vill få en bättre insyn i företagens processer, t ex göra riskanalyser för att se hur företagen säkerställer leveranserna till dem. Eller som en kund till vårt fallföretag uttrycker sig; ”Vi ser inte fallföretaget som en leverantör, utan som en del av våra processer.” För att utveckla och säkerhetsställa processerna efter kundens behov, måste man identifiera dem och skapa en bred förståelse för hur de ska se ut. Det vill säga, både interna och externa leverantörer ska ha insikt om kundens behov och krav. För att kunna möta dessa krav är det viktigt att det interna processarbetet är i fokus, att förbättringar både i och mellan processerna genomförs. Enligt Gummesson (1991), är det i gränssnitten, där processerna skär igenom de traditionella gränserna som riskerna finns. Vårt tillvägagångssätt och metodval var att intervjua personer som i sitt dagliga arbete aktivt arbetar som huvudprocessägare, delprocessägare och aktör. Syftet var att få ett perspektiv på riskfaktorer, kvalitetsarbete och processarbete. Respondenterna representerar olika processer i vårt fallföretag. Med beaktning av ovanstående har vi formulerat vårt problem som är; Hur utvecklar och säkerställer ett företag informationsöverföringen mellan sina verksamhetsprocesser, för att på bästa sätt tillgodose kundens behov? I vår slutsats redovisar vi ett förslag till lösning av vårt problem. Förslaget är en rekommendation som kan användas för att även fortsättningsvis, kunna uppfylla kundernas önskemål.</p>

The aim of this study was to investigate preschool teacher’s perceptions about the curriculum goal concerning simple chemical processes. The result was based on narratives received by a qualitative study and semi-structured interviews of six preschool teachers.   The results of the study showed that preschool teachers perceive that they actually are working in a relatively small scale with simple chemical processes and they do not really know what simple chemical processes are, and do not feel very familiar with the subject. Water, dough, mud, paint and baking were the most common activities that were used when working towards the curricular goal. However, it was never explained to the children that it was simple chemical processes they were working with during the activities, neither was it discussed among colleagues because of the uncertainty about the concept. Additionally, the results showed that the preschool teachers saw the science as a totality and not as different concepts (physics, chemistry, engineering and biology). More knowledge, ideas and to discuss about what a simple chemical process is, are considered important conditions for creating interest among preschool teachers which was also an important condition in the work towards the goal. / Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar och tankar om läroplansmålet enkla kemiska processer. Studiens resultat baseras på material som samlats in, genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet av studien visade att förskollärarna uppfattar att de arbetar i relativt liten omfattning med enkla kemiska processer och anledningen till det är att de inte riktigt vet vad enkla kemiska processer är samt att de inte känner sig så förtrogna med ämnet. Vatten, deg/lera, bakning och färg var de vanligaste aktiviteterna som användes när de arbetade mot läroplansmålet. Dock förklarades inte för barnen att det var enkla kemiska processer de arbetade med i aktiviteterna och det var heller inget som diskuterades bland kollegorna på grund av osäkerheten kring begreppet. Resultatet visade också att förskollärarna såg naturvetenskapen som helhet och inte de olika begreppen (fysik, kemi, teknik och biologi). Mer kunskap med tips och idéer och att få diskutera om vad en enkel kemisk process är, ansågs vara viktiga förutsättningar för att skapa intresse hos förskollärarna, som också var en viktig förutsättning i arbetet mot målet.

Title: Using the Balanced Scorecard in support departments in a public organisation from the employees point of view   Keywords: Organization, Leadership, Balanced Scorecard [BSC], Processes, Support Department Background: The society requires that organizations which are financed with taxes should use their resources efficiently. It requires that organizations should be driven under constant improvement. One way might be to use the Balance Scorecard [BSC] which is an instrument to lead an organization toward its goals. Problem: What is the experience of the staff of two support departments in a public organization of using of BSC in their departments? What advantages and disadvantages of using of BSC are experienced by the staff of two support departments in a public organization in their departments? How can leaders affect the staff’s experience so the job in these departments becomes more effective? Can we affect staffs motivation to use BSC with the help of the institutional theory? Purpose: The purpose of this work is to study the question if the BSC is a well-functioning control instrument in some departments of one public organization. We will increase the knowledge of how the staff of two support departments experiences the BSC in their departments. Our study can be used as a pilot study for a larger study of the practical use and development of control instruments in support departments in public organizations. Method: This study is descriptive because the purpose is to study the staff’s experience. The analysis has been done deductively. This is a case study with two cases. The method used in the study is qualitative. We take advantage of semi-structured interviews in this study. Conclusion: Our result shows that the staff from these two departments of the public organization does not engage themselves in this activity so much. It can be explained by the fact that their main work tasks which takes most of the time are to support producing departments. That is why the controlling with the help of BSC in these departments is not prioritized from the personals point of view. The staff’s experience coincide with the institutional theory which points out the difference between that what should be achieved and what really has been accomplished. The leaders can affect the staff’s motivation by communicating the BSC so these departments can work more effectively.

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra. Studien påvisar vikten av att man som lärare visar lyhördhet och finns tillhands för att utveckla elevernas demokratiska förhållningssätt. Studien visar vidare att fritidshemmets verksamhet är en arena, där eleverna erbjuds möjligheter att påverka och delta i demokratiska processer. Rörande ledarskapet i det demokratiska uppdraget skapar man trygga barn genom att ge en trygg och öppen atmosfär där alla kan känna att deras röst blir hörd. På grund av besparing, personal och lokalbrist, kan det vara svårt att genomföra de visioner som finns i fritidshemmets verksamhet.

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes. Howard S. Beckers teori om konst som social process och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv används i uppsatsen för att analysera resultaten och identifiera den sociala processen i debatten och de roller som ingick i den. Resultaten i uppsatsen visar på att de olika sociala rollerna som ingick i debatten i stor grad påverkade porträtteringen av Anna Odell som konstnär och konstnärsrollen överlag, beroende på debattörernas egna yrkesroller och respektive kompetensområden. Det stora medieintresset för händelsen, och innehållet i debatten, ledde även till konsekvenser för Konstfack som institution och det spekulerades i huruvida domen mot Anna Odell kunde leda till konsekvenser även för den fria konsten och yttrandefriheten. Uppsatsen exemplifierar hur olika sociala roller i interaktion bildar sociala processer, som i media bidrar till allmänhetens uppfattning om specifika yrkesgrupper, i det här fallet konstnären som yrkesperson.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur textillärare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan påverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i så fall kan utformas. Studien bygger på intervjuer med fem textillärare som är eller har varit verksamma inom grundskolan i ämnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgår ifrån i huvudsak är den sociokulturella teorin som bygger på Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv från ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillärarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill säga både golvytor, väggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillräckligt stora för att de ska kunna rymma de innehållsmässiga beståndsdelar som textillärarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. Textillärarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor när de arbetar och att elevernas pågående arbeten ska kunna förvaras i tillräckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen. En övervägande andel av textillärarna anser att det är det insprationsmaterial som hör samman med detarbetsområde eleverna för tillfället arbetar med som är mest kreativitetsbefrämjande. Två av textillärarna anser att textil/trä och metallslöjdsalarna ska ligga nära eller i anslutning till varandra för att samarbetet i slöjdämnet ska fungera bra. De menar även att bildsalen i nära anslutning till textilslöjdsalen skulle underlätta ämnesövergripande samarbete med bildämnet. Sammantaget finns det hos textillärarna många tankar och kreativa idéer som skulle kunna leda till att textilslöjdsalarna skulle kunna bli mer kreativitetsbefrämjande för elever. Studien visar vidare på att det är arbetsmiljölagstiftningen och miljöbalken som styr hur arbetsmiljön i textilslöjdsalen ska utformas utifrån nationella arbetsmiljö- och säkerhetskrav. Utrustning och utformning i övrigt är däremot en lokal angelägenhet. Enligt styrdokumenten ligger ett särskilt ansvar på rektor att tillsammans med lärare samarbeta för att de nationella målen ska nås av eleverna. Eleverna ska ges möjlighet till ett aktivt medinflytande i skolan. Här skulle textillärare tillsammans med rektor, som har det särskilda ansvaret, kunna arbeta för att den yttre miljön i textilslöjdsalen blir mer kreativitetsbefrämjande. Eleverna ska också enligt styrdokumenten vara medskapande och vara med i och komma med synpunkter på utformningen. Undersökningar om hur den fysiska miljön i textilslöjdsalen och dess utformning påverkar kreativitet hos elever, detta utifrån ett elevperspektiv tycker jag skulle vara en intressant ingång för fortsatta studier. Vidare studier om hur arbetsmiljöfaktorer, både fysiska och psykiska, påverkar textillärare och elever i textilslöjden vore intressant att undersöka. Den fysiska miljöns betydelse i skolan och i synnerhet i textilslöjden för elevers möjlighet till lärande tycker jag har varit eftersatt och inte uppmärksammats i den utsträckning som den borde. Mer forskning inom detta området är något som jag anser är nödvändigt för att föra utvecklingen framåt i den svenska grundskolan.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.