<p>Studies show that the interest and knowledge about science among teenagers is decreasing. They also reveal the difficulties to explain the ecological processes and that the ideas about the nature are collected from everyday life and early school years.</p><p>The intention of this investigation was to find out more about children’s ideas and knowledge about the ecological processes and to compare these results with the curriculum.</p><p>The method was a questionnaire and interviews with children in school year 1 – 6. The aim of the studies was also to find out if any progress connected to age could be found, concerning understanding of the ecological processes.</p><p>The results showed difficulties in achieving the predestined goals for biology and chemistry concerning ecology cycles and they differed a lot between the children. Often the learning process showed very little progress. No matter the age there was a huge difference individually in their knowledge and understanding of the nature. Many of the children in this research had the idea about the soil to be a final destination for decomposition rather than a part of an ecology cycle. Also the idea about plants getting their food from the soil showed to be common.</p><p>Keywords: ecological processes, early school years, biology, children’s ideas, circulation</p>

Bakgrund: Det skapas betydligt fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn än industrisektorn. Traditionellt har de knappa resurserna inom produktionsindustrin utgjorts av kapital samtidigt som det ej varit något större problem att hitta kompetens och personal. Detta har dock förändrats och i de nya konsultföretagen har kompetensen blivit företagets knappa resurs. I och med att förmågan att ta till vara på personalens kompetens blir allt viktigare får rekrytering och anpassning av den nya personalen ökad betydelse. Kan de nyanställdas introduktion göras på ett bra sätt minskar risken för dåligt resursutnyttjande. Syfte: Att utveckla en modell över introduktionsprocessen för nyanställd personal i syfte att visa hur en organisation skall uppnå inre effektivitet. Genomförande: Vi har använt oss av ett fallföretag, ActionBase, som är verksamma inom CRM-konsultbranschen. Där har vi gjort en intervjuundersökning. Resultat: Att implementera en form av processtänkande i ett företag kan vara komplicerat. Det krävs ett nytt tänkande och ett nytt sätt att se på det som sker inom företaget. Vi tror dock det är viktigt att initiativet till ett sådant tänkande måste komma från ledningen för att på så sätt även förankras hos de anställda. Personalen på ActionBase är i behov av struktur och fasta riktlinjer för hur de skall handha ny personal och de upplever det ansträngande att det inte fanns några klara riktlinjer för hur introduktionen skall gå till. Ur ledningens perspektiv innebär också detta att företagets viktigaste resurs, personalen inte används effektivt vilket i sin tur skapar onödiga extra kostnader.

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes. Vid diskussionen kring berättelserna användes en psykoanalytisk teoribildning kring omedvetna processer. Resultaten visar att varje individ berättar om en upplevd kvalitativ förändring utifrån de subjektiva förväntningar och behov de hade före kursens början. Det är svårt att avgöra om den kvalitativa förändringen består i att omedvetna processer blivit medvetandegjorda. Frågan är om de erhållit en kvalitativ förändring genom erfarenhetsbaserat lärande och fått insikter som internaliserats, eller om de har lärt in kunskap enligt ett traditionellt, och diskursivt, kognitivt förhållningssätt.

Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ”kreativitetskonsulters” arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån. Frågeställningarna rör helt och hållet ”kreativitetskonsulternas” verktyg och metoder. Vilka de använder sig av och hur de bestämmer sig för vilka de ska nyttja. Deras upplevelse av arbetet med dessa, samt för- respektive nackdelar. Vidare en frågeställning som rör agerandet när processen inte går som det är tänkt. Tre stycken kvalitativa intervjuer har genomförts. Emedan respondenterna inte är anonyma presenteras dessa under rubriken introduktion. Den teoretiska referensramen förklarar begreppet kreativitet och innovation samt dess skillnader. Den kreativa processen, ”kreativitetskonsultens” roll samt idégenereringens utgångspunkt tas även upp. Slutligen presenteras lärandet samt de faktorer som påverkar den kreativa processen. Resultatet visar, att basen i ”kreativitetskonsulternas” verktygslåda var brainstorming och varianten brainwriting, ”tyst brainstorming”. Utöver dessa var de individuella skillnaderna stora. De flesta redskapen var till för att bryta det rotade och vanemässiga, genom en viss typ av provokation. Valet av verktyg och metod hade bland annat att göra med valet av frågeställningen i sessionen. Fem olika tillvägagångssätt användes när det blev problem under sessionen och det inte fungerade som respondenterna hade tänkt sig. Exempel på dessa är; nytt verktyg och metod, paus och två facilitatorer. Jag uppfattar, att kärnan i den kreativa processen bland annat handlar om, att få individen att våga vara kreativ, för att hitta nya och annorlunda idéer. För att kunna åstadkomma detta, har ”kreativitetskonsulterna” sina verktyg och metoder.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lärande i utomhusmiljön och hur pedagogerna använder utomhusmiljön för barns lärande på en förskola. Som metod har använts observationer och samtal med sex pedagoger och åtta barn. Observationerna av två olika förskolegårdar har skett under vintern och våren. Tidigare genomförd forskning visar på att utevistelse för barn är viktig, då alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger användes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill säga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö på förskolan. Enligt Lpfö 98 (Läroplanen för förskolan, 1998) när det gäller pedagogiskt arbete i utemiljö står det att verksamheten ska lämna utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande både inomhus och utomhus. En slutsats av undersökningen är att barnens fantasi sätter igång processer i deras lärande. Undersökningen visar också att lärandet i utemiljön är lika viktigt som lärandet i innemiljön. Barns lärande fortgår hela tiden oavsett om vi är ute eller inne. Samtalen med pedagogerna visade att intresse finns för att använda utemiljön för barns lärande. Utemiljön är en plats för lek och lärande som kan fortgå i det oändliga. Undersökningen har också visat att barns möjligheter till spontanitet, kreativitet, utveckling av språket och nya utmaningar växer och får näring även när barnen vistas i utemiljön på förskolan

Uppsatsen undersöker faktorer som påverkar kreativitet i konstnärliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som är föränderliga över tid, medan strukturfaktorer är stabila över tid. Syftet med uppsatsen är bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnärliga organisationer. Uppsatsen utgår från en Grounded Theory-metod och baseras på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus. Uppsatsen visar att både faktorer som är föränderliga över tid och faktorer som är stabila påverkar intervjupersonernas kreativitet. Analysen behandlar tio av de faktorer som visat sig i empirin. Fem av dem identifieras som processfaktorer. Dessa är: samarbete, inspiration, idéer, tanken om processen och motivation. De fem strukturfaktorer som behandlas är: arbetsgången i produktionen, rätten och ansvaret att fatta beslut, tid, ekonomi och visionen som ram. I undersökningen framkommer att de behandlade faktorerna har många aspekter och kan ha både positiv och negativ påverkan på kreativiteten. Vissa har också visat sig ha effekter som varken kan sägas vara positiva eller negativa. Uppsatsen visar också att faktorerna ibland är svåra att skilja åt och att de interagerar med andra faktorer i sin påverkan på kreativiteten.

Studies show that the interest and knowledge about science among teenagers is decreasing. They also reveal the difficulties to explain the ecological processes and that the ideas about the nature are collected from everyday life and early school years. The intention of this investigation was to find out more about children’s ideas and knowledge about the ecological processes and to compare these results with the curriculum. The method was a questionnaire and interviews with children in school year 1 – 6. The aim of the studies was also to find out if any progress connected to age could be found, concerning understanding of the ecological processes. The results showed difficulties in achieving the predestined goals for biology and chemistry concerning ecology cycles and they differed a lot between the children. Often the learning process showed very little progress. No matter the age there was a huge difference individually in their knowledge and understanding of the nature. Many of the children in this research had the idea about the soil to be a final destination for decomposition rather than a part of an ecology cycle. Also the idea about plants getting their food from the soil showed to be common. Keywords: ecological processes, early school years, biology, children’s ideas, circulation

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka huruvida det är samma ungdomar som blir utsatta för aggressiva beteenden i sina hem, i skolan och på fritiden, som samtidigt utsätter andra för aggressiva beteenden i dessa miljöer. Uppsatsen gjorde en ansats till att skifta fokus från att tillskriva orsaker till problembeteenden på inneboende egenskaper hos ungdomarna till en transaktionell process där den enskilda individen är en del i ett samspel med andra. Vi undersökte om det är detta samspel i hemmet som ungdomarna tar med sig till skolmiljön och fritidsmiljöer. Undersökningsgruppen bestod av 1485 personer i årskurserna 7 till 9 i grundskolan, varav 756 pojkar och 729 flickor. Data var hämtad från en longitudinell enkätundersökning utförd inom ramen för det Örebrobaserade projektet "7-skolor". De statistiska metoderna som användes var hierarkisk klusteranalys, korstabeller i Exacon samt envägs-Anova med post-hoc test. Resultaten visade att det fanns en distinkt grupp ungdomar som både utsätter andra för aggressiva beteenden och samtidigt blir utsatta av andra för aggressiva beteenden inom de olika miljöerna hemmet, skola och fritiden. Vi fann stöd för att de ungdomar som hade ömsesidigt aggressiva interaktioner med sina föräldrar tenderade vara samma ungdomar som hade ömsesidigt aggressiva interaktioner med kamrater, lärare och människor i fritidsmiljön. En orsakshypotes för ovanstående resultat var att gruppen hade en bristande förmåga till emotionell reglering. Detta undersöktes och blev belyst i uppsatsen.

Active work to increase the efficiency of energy use is taking place in Sweden and throughout all of Europe. Electricity is an important part in our society’s energy system which means that the electrical grid operators and associated therewith has a central role in this work. Monitoring and controlling the electrical grids are managed from the distribution system operator’s DC, dispatch center. The aim of this report is to examine how the operations in a typical DC on the Swedish electricity distribution network will look like in five to ten years. The report focuses on DC’s that operate electrical grids at low- and medium voltage level. For a concrete way to determine how the DC will change over time the different operational processes that constitute the ope- ration of a DC were defined. Subsequently the changes that will affect the Swedish electrical grids within five to ten years were investigated and also in which way these changes will implicate the operational processes in a DC. The analysis shows that the DC’s will undergo a series of transformations in five to ten years. By integrating the various IT-systems in the dispatch center the main operation will be manageable from a single HMI, such as a DMS-system. This means that business processes such as monitoring, ope- rational order processing and error handling will be possible from a single system in the future. But the increasing communication between IT systems will also lead to increased demands for security because any intrusion in one of the systems could result in major damage.

Uppsatsens syfte är att presentera ett synsätt över hur ledaren kan främja kreativa processer på reklambyråer. För att skapa detta synsätt behöver förståelsen om kreativa processer i en reklambyrå ökas. Studien utgår från att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi både har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Metoden är en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling består av cirka 100 timmar observationer på en reklambyrå följt av fem kvalitativa djupintervjuer på samma byrå. Vi har dessutom genomfört en djupintervju med en delägare i en annan reklambyrå för att tillföra en utomstående röst från branschen. Utöver detta har en spaning i branschtidningarna Dagens Media och Resumés arkiv gjorts för att kunna jämföra vår empiri med vad som skrivs om branschen. Uppsatsen har en deduktiv ansats. Den kreativa processen tar inte vid när du som ledare startar igång uppstartsmötet. Det startar redan vid första säljmötet – planera för det! Bygg upp ett klimat som stödjer oliktänkande och diskussioner. Försök att få till ett klimat där de anställda delar med sig av tankar och spaningar. Flow och flexibilitet är viktiga begrepp i synsättet som en ledare ska ha för att främja kreativa processer i en reklambyrå. Skapa en kreativ plats för möten och diskussioner och utveckla den till att bli navet i reklambyrån. Att absorbera och utveckla tankar och idéer blir så mycket enklare då. Det är dock viktigt att du som ledare förstår att riktig kreativitet inte är en dans på rosor – det är jobbigt. Var beredd på det. Sist, men inte minst är ditt, din reklambyrås och kunden mod avgörande för hur långt och vilken kreativ höjd ni kommer att nå. Fegisar har svårt att bryta normer!