Problemställning Samtidigt som svenskt entreprenörskap ökar (Bolagsverket, 2016) förefaller det finnas ett tydligt problem för nystartade företag att hitta finansiering till sin verksamhet (Svensson, 2011). Affärsänglar är individer som investerar pengar, och ibland tid i nystartade företag. Medan den formella riskkapitalmarknaden, som består av institutionella aktörer, är restriktiva när det kommer till investeringar i nystartade företag (Svensson, 2011) är affärsänglar mer benägna att investera i nystartade företag (Silver, 2008). Således argumenterar vi för att affärsänglar är en viktig stöttepelare för Sveriges entreprenörer som i sin tur är viktiga för den ekonomiska utvecklingen. Det saknas dock tidigare forskning som undersöker affärsänglarnas professionalisering. Professionalisering innebär att ett yrke utvecklas mot en profession. En professionalisering kan leda till ett mer effektivt yrkesutövande, varpå det är relevant att undersöka. Syfte Studiens syfte är att undersöka professionaliseringen av affärsänglar i Sverige. Detta görs mot bakgrund av flertalet faktorer som talar för att en professionalisering i viss mån har skett. Forskningsfråga Studien presenterar två stycken forskningsfrågor: Har affärsänglar professionaliserats i Sverige? Om så är fallet, hur har affärsänglar i Sverige professionaliserats? Resultat Studien tar en kvalitativ ansats där intervjuer, dokument och deltagande observationer ligger till grund för den empiriska studien. Resultatet av studien pekar på att det finns fyra olika grupper av affärsänglar, som alla har professionaliserats olika mycket. Resultatet uppnåddes genom att identifiera 14 stycken professionaliseringskrav som respektive grupp jämfördes mot. Kunskapsbidrag Studiens resultat bör sättas i relation till forskning från två områden; professionalisering samt affärsänglar. För det förstnämnda forskningsområdet bidrar studiens resultat med ett teoretiskt bidrag i form av en teoretisk modell som öppnar upp för möjligheten att undersöka professionalisering av yrken som inte än klassas som renodlade yrken i en traditionell bemärkelse. För det sistnämnda bidrar studien med ny empirisk kunskap om en annars relativt outforskad grupp individer. / Problematization At the same time as Swedish entrepreneurship increases (Bolagsverket, 2016), there appears to be a clear issue for newly started companies to find funding for their business (Svensson, 2011). Business angels are individuals who invest money, and sometimes their time in new businesses. While the formal venture capital market, which consists of institutional players, is restrictive when it comes to investments in start-ups (Svensson, 2011), business angels are more likely to invest in start-up companies (Silver, 2008). Thus, we argue that business angels are an important player for Swedish entrepreneurs, which in turn are important for the economic development. However, there is no prior research investigating the professionalization of business angels, which comprises the journey of becoming a profession. A professionalization process can lead to a more efficient profession, and it is therefore relevant to further investigate. Purpose The purpose of the study is to investigate the professionalization of business angels in Sweden. This is done considering several factors that indicate that a professionalization process has to some extent taken place. Research questions The study presents two research questions: Have business angels in Sweden been professionalized? If that is case, how have they professionalized? Results The study takes a qualitative approach in which interviews, documents and participatory observations form the basis of the empirical data. The result of the study indicates that there are four different groups of business angels, all of which have professionalized to different degrees. The result was achieved by identifying 14 professionalization requirements for which each group was tested against. Knowledge contribution The results of the study should be related to research from two areas; professionalization and business angels. For the former research area, the results of the study contribute with a theoretical contribution in the form of a theoretical model that opens the possibility of studying professionalization of professions not yet classified as pure professions in a traditional sense. For the latter, the study contributes with new empirical knowledge of an otherwise relatively unexplored group of individuals.

Bakgrund: När en entreprenör startar sitt företag är tankarna ofta inte hur stort företaget kommer att bli eller hur hanteringen av management kommer att se ut. Med ett växande företag tillkommer antalet anställda och managementfrågorna bli allt större. Entreprenören är också sällan utbildad inom management och med ett växande företag kan okunskapen och ibland brist på intresse för management väcka frågan om professionalisering. Ur ett organisationsperspektiv anses professionalisering vara gynnsamt för företag, men hur ser entreprenören på processen? Syfte: Detta arbete undersöker förstagångsentreprenörens uppfattning kring professionaliseringsprocessen av management ur ett psykologiskt perspektiv, för att skapa en djupare förståelse för ämnet. Det psykologiska perspektiv som undersöks i arbetet är entreprenörens egenskaper och motivationer. Metod: Studien använder sig av den kvalitativa forskningsmetoden och sex intervjuer har genomförts. Slutsats: Efter att entreprenörerna analyserats utifrån “The Theory of Achievement Motivation” och “The Locus of Control Theory”, resulterade det i att alla entreprenörer anser processen vara nödvändig i ett växande företag. Däremot visar resultaten också att entreprenörer som uppvisar ett kontrollbehov och behov av makt att detta försvårar processens genomgång. Entreprenörer utan kontrollbehov anser det vara skönt att slippa bära på så mycket ansvar själv. Eftersom alla entreprenörer visar ett behov av prestation skulle ändå samtliga entreprenörer genomgå processen för att gynna företag, om entreprenören vill att företaget ska växa.

Patrick Sjöstrand Schatzl: Queens Of Noise: En undersökning av kvinnliga artisters porträttering i svenska populärtidskrifter under 1970- och 1980-talet. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårtermin, 2022. 1970-talet präglades av fler samhälleliga förändringar än vad gemeneman idag förmodligenkänner till. Det är ett årtionde många tar förgivet och ändå skulle framväxten av olikafeministiska rörelser och populärkulturen skapa en social förändring i västvärlden både under1970-talet och framåt. För att konkretisera och påvisa dessa förändringar över tid ser jag idetta arbete till kvinnliga artister och deras porträttering i svenska populärkulturella tidskrifterunder 1970- och 1980-talet. Jag ser till det kvinnliga rockbandet The Runaways för attundersöka det av andra vågens feminism präglade 1970-talet och artisterna Joan Jett och Lita Ford, som tidigare verkat i bandet innan de övergick till solokarriärer, för att undersöka feminismens succesiva kommersialisering och tidskrifternas professionalisering under 1980-talet. Genom både bild- och textanalyser går det att konstatera att andra vågens feminism utmanas inom populärkulturen genom band som The Runaways. Något som tog sig i uttryck iden mansdominerade branschen genom ambivalenta kommentarer och utpekande avskillnader som kön. Feminismen och konceptet av den kvinnliga artisten verkar sedan haanammats under 1980-talet till priset av att de kvinnliga artisterna själva fick framhäva sinfemininitet, då det inte var uttalat men ändå förväntat. En image skulle säljas in, vilket också skulle synas i följande årtionden då kvinnligheten och feminismen inom populärkulturen tydligt redan var kommersialiserad.

Professionaliseringen av socialt arbete påbörjades i mitten av 1900-talet och har bland annat medfört en akademisk utbildning och forskning inom området. Professionaliseringen är fortgående och de senaste årtiondena har diskussionen om ett införande av en socionomlegitimation pågått och det är därför av intresse att undersöka socionomstudenters syn på professionalisering och socionomlegitimation. Studien syftar till att undersöka hur socionomstudenter ser på professionaliseringen inom socialt arbete och en yrkeslegitimation för socionomer. Följande forskningsfrågor har legat till grund för studien: Hur skattar socionomstuderande på professionalisering av socialt arbete och socionomlegitimation?  På vilket sätt påverkar kön, ålder, tidigare arbetslivserfarenheter och längd på genomförd utbildning attityden gentemot socionomlegitimation och professionalisering?    Studien har haft en kvantitativ forskningsansats och enkät har använts som datainsamlingsmetod. Enkäten skickades ut till alla socionomstudenter på Hälsohögskolan i Jönköping. Resultatet analyserades i SPSS 28.0 och visade att socionomstudenter är positiva till professionaliseringen inom socialt arbete och en socionomlegitimation. En viktig slutsats som framkommer är att professionaliseringen är obalanserad. Det innebär att områden inom det sociala arbetet är olika professionaliserade, exempelvis har hälso- och sjukvårdskuratorer fått möjligheten till en legitimation medan en allmän socionomlegitimation avslås. Obalansen driver utveckling av socialt arbete framåt genom att professioner konkurrerar med varandra och i den aktuella studien ses obalansen som positiv. En annan slutsats är att socionomstudenternas attityder är viktiga för den fortsatta professionaliseringen av socialt arbete. / At the beginning of the 20th century, the professionalization of social work began and contributed, among other things, to academic education and research in social work. The professionalization is continuous, and a discussion about the imposition of legitimation in social work has lasted for several decades. Thus, it is interesting to learn what students in social work think about professionalization and legitimation in social work. The study aims to examine how students in social work view professionalization and legitimation in social work. The following research questions formed the study's basis: How do social work students view professionalization in social work and legitimation in social work? How do gender, age, previous work experience, and length of completed education affect the attitudes towards legitimation in social work and professionalization?   The study used a quantitative research approach, and a survey was used to collect data. The survey was sent out to all students in social work at the School of Health and Welfare in Jönköping. The results were analyzed using SPSS 28.0 and showed that the students in social work are positive towards professionalization and legitimation in social work. An important conclusion is that professionalization is unbalanced. This means that areas within social work are not evenly professionalized. For example, counselors in health care have a legitimation, while the proposal for legitimation in social work is denied. The imbalance drives the development of social work through competition between professions, and in this study, we view the imbalance as positive. Another conclusion is that students' attitudes in social work are essential for continuing professionalization in social work.

Företagsintäkter och långvariga relationer är idag en viktig del för elitföreningar inom svensk ishockey. Svenska ishockeyföreningar ligger i framkant med hur det kommersiella arbetet hanteras och dess vikt av att ständigt stärka och utveckla sina varumärke.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Växjö Lakers, Rögle BK och Örebro HK arbetar med partnerskap, relationer och företagsintäkter. För att precisera arbetet, har vi valt att avgränsa oss mot att undersöka varje förenings marknadsavdelning och se de likheter och skillnader som finns, samt vilka arbetssätt som leder till sportsliga-och ekonomiska framgångar. Vi har även involverat vår B-uppsats som berörde fotbollsklubbarna BK Häcken, Malmö FF och Djurgårdens IF. Vi har besvarat en frågeställning som jämför elitklubbarna i ishockey respektive fotboll. För att besvara studiens frågeställningar, har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi som forskare intervjuat respondenter från varje förening via semistrukturerade telefonintervjuer.Resultatet av undersökningen har visat hur viktigt det är att professionalisera sina marknadsavdelningar med en personalomsättning som innehar en hög kompetens, som vidare kan hantera det kommersiella arbetet för att utveckla och uppnå nya mål. Att varje förening anpassar sina företagspaket och affärsnätverk utefter företagens behov, är en viktig del för ett långvarigt partnerskap som på sikt ska öka företagsintäkter.

This study examines preschool teachers' perceptions and experiences of systematic quality work in preschool. The purpose of making preschool teachers' perceptions and experiences visible is that they will provide new knowledge about the perceived reality of systematic quality work and what significance it has in preschool teachers' daily work. The questions in which the study seeks to answer are how preschool teachers perceive the systematic quality work? How preschool teachers perceive the work with documentation as part of the systematic quality work? And in what way preschool teachers feel that the systematic quality work helps them to develop the early childhood education? This is a qualitative study where preschool teachers have been interviewed in which a total of four interviews have been treated in the study. The interviews have been semi-structured with a low degree of structuring. The interviews were then transcribed where a qualitative analysis of the material was made. The theoretical concepts that permeate the analysis are the motives for evaluation, which consist of the control motive, the development motive and the knowledge motive. The results show that there are two themes in which the systematic quality work is understood. Systematic quality work in an overall perspective and systematic quality work from an operational perspective where the motives for evaluation are varied.

De senare åren har det gått mode i tal om att sätta individen i centrum inom socialtjänsten. Självbestämmande och delaktighet är hörnstenar i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Men är brukarens behov styrande i praktiken? I uppsatsen studeras LSS-processen utifrån ett slags organisatoriska ideologier, s.k. professionella logiker, och hur de tar sig uttryck i praktiken. Sedan tidigare är det känt att professionella logiker som domineras av hierarkier respektive av klassisk kompetens konkurrerar med varandra. I det teoretiska ramverket deltar även en brukarmandatslogik.I denna etnografiska kvalitativa fallstudie studeras tre kommuner som i huvudsak har en välskött LSS-verksamhet. Huvudaktörer som studeras är biståndshandläggare på beställarenheter och baspersonal på utförarens boenden men också andra aktörer som filtrerar logikerna studeras. Logikernas principer och praktisk applicering av dessa analyseras utifrån kunskapsbas, kontroll, auktoritet och handlingsutrymme samt dokumentation. I analysen har jag kommit fram till att olika logiker visar sig olika starka i processens olika faser. Ett tydligt exempel på nyinstitutionell särkoppling är den formella uppföljningen handläggare ska göra av hur arbetet faktiskt genomförts i den boendes närmiljö. Här ser vi att den röda tråden som är tänkt att gå från beställare via utförare och tillbaka ibland tar en annan väg eller klipps av någonstans på vägen. Den informella samverkan pekar på större dynamik än den formella i samspelet mellan logikerna. / In the last few years, the idea of person-centered care within social services has grown in popularity, seen from a public discourse driven by the National Board of Health and Welfare. Inclusion and empowerment are cornerstones in the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS). But is the individual’s mandate the ruling principle also in practice? In this essay, the municipal LSS process is studied from the viewpoint of professional logics and how they manifest in practice. Previous research has been carried out in the fields of classical professional logic and the competing organizational professional logic. Together with these, I examine a user-mandate professional logic. By using the qualitative methods of ethnography and case study, I study agents from three municipalities with an overall well-managed care for the target group. Principal agents are care managers and care givers’ staff working close to the residents. These functions are organizationally separated into different units where the manager investigate the individuals’ needs, forward investigations, and decisions to care givers and then review the given social services. Also studied are other agents that have a filtering function of the logics. The principles and practical application of the logics are analyzed from knowledge base, control, authority, discretion, and authority. In the analysis, I have concluded that the occurrence of the different logics varies in strength in the different phases of the process. One distinct example of an organizational decoupling is the formal review where the thought order of the process could be viewed as a “red thread”, running from manager to care giver and back. The empirics show that the read thread takes another route or is cut off somewhere along the route. The informal cooperation, rather than the formal, indicates greater dynamics in the interplay between the logics.

Allt fler fotbollsklubbar har börjat genomgå en professionaliseringsprocess, där dessa i större utsträckning börjar efterlikna vanliga företag. Detta har resulterat i ett ökat fokus på kommersialisering, och en ökad betydelse av ekonomi inom fotbollsklubbar. Av den anledningen arbetar fotbollsklubbar med både ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Tidigare forskning har huvudsakligen visat hur fotbollsklubbar med stora ekonomiska förutsättningar bedriver sina verksamheter utifrån dessa två perspektiv. Få har tagit hänsyn till hur detta arbete ser ut inom elitfotbollsklubbar med begränsade resurser. Dessa klubbar, vilka studien definierat som semi-kommersiella, antas inte ha kommit lika långt i sin professionaliseringsprocess, och bedrivs således sannolikt annorlunda. Syftet med studien är därför att öka förståelsen för hur semi-kommersiella fotbollsklubbar bedrivs ur ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Syftet bygger på en kvalitativ forskningsstrategi, där representanter från åtta fotbollsklubbar som spelar i Superettan eller OBOS Damallsvenskan deltagit genom semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i hur företag bedrivs har studien tagit fram centrala element och verktyg för att besvara syftet. Elementen är vision, mål och strategi, vilka studien antar är centrala i bedrivandet av semi-kommersiella fotbollsklubbar. Verktygen som studien presenterar är affärsmodell, budget, prestationsmätning, benchmarking och intressenter, vilka antas användas av semi-kommersiella fotbollsklubbar för att dessa ska kunna bedrivas på ett välfungerande sätt. Studien har utvecklat en modell som ger en ökad förståelse för hur semi-kommersiella fotbollsklubbar bedrivs ur ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Gällande de centrala elementen kommer studien fram till att dessa används av semi-kommersiella fotbollsklubbar på ett likartat sätt inom det sportsliga och ekonomiska. Klubbarna uttrycker en stark önskan att jobba långsiktigt, och det finns en vilja att både sportsligt och ekonomiskt fokusera lokalt. Ett undantag från klubbarnas centrala element är hur de jobbar med vision, inom vilket enbart det sportsliga perspektivet framgår. Studien visar vidare hur semi-kommersiella fotbollsklubbar använder sig av de identifierade verktygen i syfte att bedrivas på ett framgångsrikt sätt och på sikt uppnå sina visioner. / An increasing number of football clubs have begun to undergo a professionalization process, in which they are starting to resemble ordinary businesses. This has resulted in an increased focus on commercialization, and the importance of the economy within football clubs. For that reason, football clubs need to consider both a sports and an economic perspective in the way they operate. Previous research has mainly shown how football clubs with great financial resources work with these two perspectives. A limited number of studies have considered how this work looks like within elite clubs with limited resources. These clubs, which the study has defined as semi-commercial, are assumed not to have progressed as far in their professionalization process and are thus probably run differently. The purpose of the study is therefore to increase the understanding of how semi-commercial football clubs are run from a sports and economic perspective. The purpose of this study was answered by using a qualitative research strategy, in which representatives from eight football clubs that play in Superettan or OBOS Damallsvenskan participated through semi-structured interviews. Based on how companies operate, the study presents central elements and tools to answer the purpose. The elements are vision, objectives, and strategy, which the study assumes to be central in how semi-commercial football clubs run their businesses. The study further presents the tools business model, budget, performance measurement, benchmarking, and stakeholders, which are assumed to be used by semi-commercial football clubs in order to be conducted in a well-functioning way. The study has developed a model that increases the understanding of how semi-commercial football clubs are run from a sports and financial perspective. Regarding the central elements the study concludes that these are used by semi-commercial football clubs in a similar way in the sports and economic perspective. The clubs express a strong desire to work long-term, and there is a desire to focus locally, both in the sports and economic perspective. An exception to the clubs’ central elements is how they work with vision, within which only the sports perspective is apparent. The study further shows how semi-commercial football clubs use the identified tools in order to be conducted in a successful manner, and in the long term achieve their visions.

Bakgrund: Revisorsprofessionen har under senare år präglats av ökade kompetenskrav, där Revisorsinspektionen har försökt att framkalla en bredare kompetensbas genom att lätta på revisorernas utbildningskrav. En profession som utsätts för förändringar kan riskera att deprofessionaliseras genom att förlora utmärkande kännetecken, förtroende, auktoritet, kompetens och status. Det väcker ett intresse av att studera vilket avtryck som förändrade utbildnings- och kompetenskrav har lämnat på revisorsprofessionen. Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till en djupare förståelse för hur förändrade utbildningsoch kompetenskrav påverkar revisorer ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Som en del av detta ingår att synliggöra hur revisorer upplever professionsidentiteten och har anpassat sig efter förändringen av professionen. Metod: Arbetet tillämpar en deduktiv forskningsansats med teoretisk utgångspunkt i professionsteori och professionsidentitet. Genom den teoretiska referensramen konstrueras en teoretisk modell som ligger till grund för utformandet av arbetets kvalitativa intervjustudie med auktoriserade och godkända revisorer. Slutsats: Studien visar att de nya utbildnings- och kompetenskrav på olika sätt har förändrat revisorsprofessionen. Revisorsprofessionen uppfyller fortfarande samtliga krav för att definieras som en profession. Kännetecknet specialiserad kunskap har däremot blivit mindre exklusivt, vilket kan liknas med en deprofessionalisering och statusförskjutning av dessa delar. Digitaliseringen och ökat kunskapsfokus upplevs å andra sidan skapa större förtroende för revisorn, samtidigt som arbetssättet beskrivs som mer homogent. De nya utbildningskraven upplevdes ännu inte ha haft inflytande på professionsidentiteten. Förändringarna har medfört att revisorsprofessionen snarare går från att utmärkas som en klassisk profession till att mer efterlikna en välfärdsprofession. Som följd föreligger uppfattningen om att revisorsprofessionen är under omdefiniering / Background: In recent years, the auditing profession has been characterized by increased competence requirements, where the Swedish Inspectorate of Auditors has attempted to create a broader knowledge base by easing the educational requirements for auditors. A profession that is subject to educational and competence requirement changes can risk deprofessionalization by losing distinctive characteristics, trust, authority, competence, and status. This raises an interest in studying the impact that changed education and competence requirements have had on the auditing profession. Purpose: The purpose of the essay is to contribute to a deeper understanding of how changing educational and competency requirements affect auditors from a professional theoretical perspective. As part of this, it involves highlighting how auditors experience professional identity and have adapted to the changes in the profession. Method: The essay applies a deductive research approach with a theoretical basis in professional theory and professional identity. Through the theoretical framework, a theoretical model is constructed that forms the basis for the design of the work's qualitative interview study with authorized and approved auditors. Conclusion: The results from the study shows that the new educational and competency requirements have changed the auditing profession. The profession still meets all the criteria to be defined as a profession. However, the characteristic of specialized knowledge has become less exclusive, which can be compared to a process of deprofessionalization and a shift in status. On the other hand, digitalization and increased focus on knowledge are perceived to create greater trust in auditors, while the work process is described as more homogeneous. The new educational requirements were not yet perceived to have influenced professional identity. The changes have led the auditing profession to move from being characterized as a classical profession to resembling more of a welfare profession. As a result, there is a perception that the auditing profession is undergoing a redefinition

Syftet med studien är att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och åsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spärren. Vi har två övergripande frågeställningar i vår undersökning som lyder: Varför har så få allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphävande av 51–49-spärren kunna påverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vår analys är idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter från de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett på plats, medan ett fåtal intervjuer skett via telefon. I resultatdelen redovisas de svar vi erhållit på våra intervjuer. De är indelade i tre olika block där vi valt att redovisa var fråga för sig. Därefter binder vi i analysen samman svaren vi fått i intervjuerna med Tomas Petersons teorier och svarar samtidigt på våra frågeställningar. Det finns flera huvudsakliga anledningar att så få klubbar valt att bilda IdrottsAB. Dessa är att den ideella traditionen inom svensk fotboll är stark, det skattemässiga fördelarna med att driva verksamheten som ideell förening och att de klubbar som bildat IdrottsAB inte uppvisat någon märkbar förbättring. När det gäller hur 51-49-spärren skulle påverka svensk klubbfotboll så är det många olika tankar från de allsvenska klubbarna. Möjligheten till externt kapital blir större, men klubbarna är också överens om att det kan medföra risker. Att klubbarna kan locka till sig olika mycket investerare kan göra att allsvenskan blir polariserad, vilket klubbarna finner både ger för- och nackdelar för svensk fotboll.