The purpose of this study is to examine and compare librarian profession with different professional theories. The intention is to describe how the librarian profession meets the different professional criteria and to what extent the librarian profession can be said to be professional in expertise, service and autonomy. Nolin’s modern theory provides an opportunity to analyze occupational groups based on professionalized basic concepts. The analysis of relevant material showed that the librarian is a service profession with high skills, but does not hold a high degree of autonomy. Librarian profession has been regarded as a semiprofession by previous profession theories, but Nolin’s broadened profession definition invites the librarian to the profession concept.

Diss. Göteborg : Univ. , 2007. / S. 184-202: Bibliografi.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i läraryrkets låga status och lärares egna upplevelser och erfarenheter av sin yrkesutövning. Uppsatsen syftar till att undersöka lärares arbetsförhållanden utifrån Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt att undersöka hur införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare påverkar läraryrkets eventuella professionalisering. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare i grundskolans senare del har genomförts. Tre frågor strukturerade analysen av materialet: Hur upplever lärare i grundskolans senare del sitt yrkesuppdrag? Vilken påverkan har de reformer som har genomförts av skolan och läraryrket haft på deras yrkesutövning? Vilka faktorer framhåller lärare skulle kunna höja läraryrkets status? Intervjuerna har analyserats med hjälp av Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt Brantes teori om hur professionella yrkesgrupper bör definieras. Studien visar att läraryrket är ett högstressarbete, som utgörs av höga krav och relativt liten kontroll. Den möjlighet till kontroll som lärarna har motverkas av de många olika krav som föreligger på yrket. Lärarna upplever överlag ett stort stöd från arbetsgruppen, vilket kan verka som en buffert mot den press som de upplever i arbetet. Samhällets bristande förtroende för läraryrket inverkar dock sannolikt även det på lärares upplevelse av sin yrkesutövning. Införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare har inte ökat läraryrkets möjlighet till professionalisering. Utifrån Brantes förståelse av professioner förstås läraryrket, utifrån denna undersökning, bäst som en semiprofession. Läraryrket kännetecknas av låg autonomi och ett relativt lågt förtroende från allmänheten. Läraryrket saknar en gemensam kunskapsbas och värdesätter olika former av empirisk kunskap i sitt arbete. Lärare själva menar att läraryrkets roll måste renodlas och att yrkesgruppen måste erhålla ett större mandat att driva deras arbete, för att yrkets status ska kunna höjas.

Through interviews with three individuals involved in the dancehallculture, this thesis explores attitudes in professionalizing dancehall dancing. Professionalization, authenticity and cultural appropriation are key theoretical perspectives. Professionalization is profitable for Jamaican dancers and a way to make a living, however, having economic motives as the creative source when producing new steps may in the long run be harmful to the nature of the dance. Globalization tend to fragment and kill diversity within the cultural expression and commercial interests might result in a change within the structure of the dance, to make it look better on camera and easier for the outsider to appreciate. The dance is a product of it’s cultural backround and more than just steps. The importance of the cultural context is crucial for practitioners outside of Jamaica to understand, to give a fair image of the dance and showing respect back to the origins. Having knowledge and giving credit back to Jamaica and to the dancehallculture is a way to avoid appropriation.

Sports are changing along with the development of society; commercialization and professionalization of the sports movement is today demanding more of the athletes than before. These demands have created a trend of early specialization, not only amongst the biggest global sports, but also the less practiced ones. This study investigated the sport of wrestling, in Sweden, focusing on socioeconomic factors in the families of the wrestlers, when they were growing up. Furthermore, how family members influenced the athletes, as well as their thoughts of early specialization in order to reach the national team, was included in the research. The conclusion of this study was that the majority of the wrestlers who reached the national team, grew up in families where both parents where present, and their parents had a great interest in sport. Moreover, the families had a medium to high socioeconomic status, indicating that this might have been a contributing factor to the success of the athletes. The wrestlers in the national team started training when they were between five and nine years old, whilst making a debut in competition one year later, and started training for an elite career around the ages of 15 to 16. Still, they had divided opinions whether an early specialization is necessary in order to reach a very high level of the sporting society.

Problemformulering och syfte:
Kommunikationsbranschen har länge dragits med ett negativt rykte och studier har visat att allmänheten har lågt förtroende för kommunikatörer och deras arbete. Under de senaste tio åren har kommunikatörens legitimitet ifrågasatts av externa parter men studier visar även att interna parter stundvis motverkar branschens strävan mot ökad legitimitet och professionalisering. Syftet med denna studie var därför att göra en uppdaterad beskrivning av hur svenska kommunikationschefer uppfattar sin roll och legitimitet, om det hade förändrats sedan 2007 och i sådana fall på vilket sätt
Metod och material:
Studien baserades på åtta samtalsintervjuer med kommunikationschefer/-direktörer från åtta olika svenska kommuner, som kategoriserats som större stad.
Huvudresultat:
Resultatet visar att kommunikationschefer inom kommuner upplever att de fortfarande har en tydlig strategisk ledningsroll inom sina organisationer. De upplever också generellt både hög intern och extern legitimitet. Jämfört med en tidigare studie så har kommunikationschefens roll blivit tydligare och mer etablerad inom organisationer, de har fått högre intern legitimitet medan deras externa legitimitet upplevs oförändrad. Resultatet visar också att kommunikationsbranschen genomgår en utvecklings- och förändringsprocess som långsamt ökar kommunikatörers legitimitet, formar deras arbete och professionaliserar yrket. Detta sker dock inte homogent, olika organisationer har kommit olika långt i processen. Branschen måste arbeta med att öka allmänhetens kunskap om kommunikation och samtidigt möta ett ökat behov av kommunikationsbranschen.

Föreliggande studie undersöker frilansöversättares uppfattning om sin egen professionella status i förhållande till uppdragsförmedlande språkföretag i Sverige. Genom en enkätstudie inspirerad av Dam & Zethsens undersökningar, i kombination med en analys av offentligt publicerade texter från ett antal större svenska språkföretag, ämnar studien få en inblick i hur frilansöversättare upplever sin egen status, samt vilka krav som företagen ställer på översättarna. I förlängningen undersöks även graden av professionalisering som översättaryrket genomgått i Sverige. Resultaten visar att översättarna med få undantag uppfattar sin status som relativt låg, och att språkföretagen överlag ställer upp få formella, offentliga krav på sina översättare utöver yrkeserfarenhet av översättning och punktlighet. Översättaryrkets grad av professionalisering i Sverige bedöms därutöver som låg. / The present study examines how freelance translators view their own professional prestige relative to intermediary language service providers in Sweden. By utilizing a survey inspired by the studies of Dam & Zethsen, in combination with an analysis of publically published texts from a number of big Swedish language service providers, this study aims to get an insight in the freelance translators’ own perception of their prestige and in the demands of the language service providers. The study also explores to what extent the translation profession is professionalized in Sweden. The results show that freelance translators, with few exceptions, think of their status as middle to low. At the same time, the language service providers seem to have very few formal demands of their translators, with work experience and punctuality appearing to be the two main requirements to translate for them. Moreover, it seems that the translator profession in Sweden has undergone only a relatively low level of professionalization.

In recent years it has become more and more common with discussions concerning professionalization in professions such as archivists. Professionalization means that a profession strengthens, develops, innovates and monopolize their business. In order to strengthen the profession you can also use a variety of strategies and these strategies emphasises the process where a profession is being professionalized or is about to be professionalized. This development of an occupation could start within ABM-cooperation’s. ABM stands for Archive, Library and Museum. The purpose of this paper is to examine how an ABM-cooperation has influenced and developed the institutions involved and their professions, job roles and tasks. As an example study to examine this I have chosen an ABM-cooperation in Västernorrland that consists of Riksarkivet Landsarkivet, Länsbiblioteket Västernorrland and Murberget Länsmuseet Västernorrland. To do this, I have contacted and sent questionnaires to employees in these three institutions. Three of these employees, I have also met in person to go over their answers. Prior to these meetings, I also conducted a literature review in which I have found out information about the background to the cooperation. The results show that none of the employees that I have interviewed think that their participation in the ABM-cooperation has led to major changes within their respective institutions. But when you read their answers to the questionnaires you can see that this is not the case. Duties have changed, been added, and the cooperation with the other institutions should be considered as a change in itself. One reason that these changes are not considered changes may be that cooperation has a long history and they have become part of everyday life in the workplace. There is no evidence in my results that an institution intentionally have used a strategy to develop and strengthen their workplace or professions though there are some points of contact. Instead, one can see signs that it has created a whole new strategy and a whole new approach to the co-operation started when the institutions and their employees in connection with the collaboration has strengthened their positions in their own institutions and with other participating institutions.

Denna studie syftar till att undersöka yrkesrollen sportchef i svensk elitfotboll och rollens arbetsbeskrivning. Dessutom avser studien skapa en överblick över hur professionalisering har påverkat sportchefen. I och med att det saknas specifika svenska studier kring yrkesrollen är målsättningen att skapa en förståelse kring frågeställningen och en tydligare vetenskaplig inblick. Studien utgår ifrån tidigare forskning i ämnet och hänvisar till flertalet vetenskapliga artiklar, detta för att få en så överskådlig bild som möjligt. Av den tidigare forskningen har sex analytiska verktyg skapats som sedan appliceras i analysen för att avgöra på vilket sätt professionaliseringen har påverkat sportchefsrollen. För att skapa dessa verktyg har kännetecken för byråkratisering och kommersialisering även använts då det finns likheter med professionaliseringen. För att genomföra studien har tolv intervjuer gjorts, varav sex respondenter är/har varit verksamma sportchefer på elitnivå medan de övriga sex är anknutna till sportchefsrollen. Analysen har resulterat i slutsatsen att sportchefsrollen innefattar vissa återkommande uppgifter men att rollen skiljer sig beroende på organisation och förutsättningar. Professionalisering har bl.a. bidragit med specialisering, större utrymme för externa aktörer samt större krav på utbildning för sportchefen.

Från röstblock till erkänd grupp - en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972