Fotbollsagenter har under en längre tid framställts negativt och i en del fall har yrketsexistens och plats inom elitfotbollen ifrågasatts. Påståenden om att de “stjäl” från fotbollenoch att de inte har något i fotbollen att göra har väckt medial uppmärksamhet ochdebatter genom åren. De har länge stått ensamma på denna världsomspännande marknadoch behövt försvara sitt yrke. Vi ställer oss frågan om hur och varför det har blivit så här.Vi vill försöka rensa diskussionen från rykten och fördomar och redovisa det som agentverksamheten faktiskt bidrar med.Syftet med denna studie är att konkretisera elitfotbollens agentverksamhet och belysa hurdenna verksamhet påverkar den svenska elitfotbollens utveckling både på nationell ochindividnivå samt ekonomiskt.Vi har utgått ifrån tre olika frågeställningar i studien och dessa lyder som följande:• Hur är agentverksamheten utformad och hur ser relationen mellan agent, spelare/klubb ut?• Vilken roll fyller agentverksamheten och hur påverkas den svenska elitfotbolleni relation till denna verksamhet?• Har avskaffandet av agentlicensen någon betydelse i relation och påverkan till densvenska elitfotbollen, och i sådana fall hur?Studien grundar sig på de kvalitativa intervjuer som vi genomfört med fem fotbollsagenteroch fem klubbrepresentanter som i dagsläget är verksamma inom den svenska elitfotbollen.Den teoretiska utgångspunkten för studien är elitfotbollens professionaliseringoch kommersialisering vilka vi förstår som de grundläggande faktorerna till den fotbollsindustri vi idag har. Resultaten visar att det finns delade meningar i fråga om agentverksamhetens existens och nytta, något som avskaffandet av agentlicensen har bidragit ytterligare med. Det framgår trots detta tydligt att agenternas roll vuxit sig starkare och att de har blivit en vital del av svensk elitfotboll där de bidrar till marknaden, spelarnas intressen samt en förbättrad ekonomi.Nyckelord: Agentverksamhet, fotbollsagent, agentlicens, kommersialisering, professionalisering,fotboll, klubbrepresentant. / Football agents have been portrayed negatively for a long time and in some cases theprofession's existence and place within the elite football has been questioned. Claims thatagents "steal" from football and that they shouldn’t have a place within this industry hasattracted media attention and debates over the years. Agents have been forced to defendtheir profession when they’ve been standing all alone on this worldwide market. We askourselves the questions of how and why it has become like this. We want to try to clearthe discussion of rumours and prejudices and report what the agent operation actuallycontributes with.The purpose of this study is to clarify the elite football's agent operation and illustratehow this activity affects the development of the Swedish elite football at both nationallevel, individual level and economically.We have three main questions in this study:• How is the agent business designed and what does the relationship between agent,player/club look like?• What is the role of the agent business and how is the Swedish elite football affectedby this activity?• Does the abolition of the agent license have any significance on the Swedish elitefootball when it comes to relation and influence, and in such cases how?The study is based on the qualitative interviews we conducted with five football agentsand five club representatives who are currently highly active in the Swedish elite football.The theoretical point of departure for the study is the professionalization and commercialization of the elite football. There are split opinions about the existence and usefulness of the football agent operation, something that the abolition of the agent license has further contributed to. It is clear, however, that the agents' role has grown stronger and that they have become a vital part of the Swedish elite football where they contribute to themarket, the interests of players and an improved economy.Keyword: Agent operation, football agent, agent license, commercialization, professionalization,football, club representatives.

Titel: Den äldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av äldrepedagogers upplevelser av sin yrkesrollFörfattare: Carolina Vargas Bjelk & Linda LarsbyNyckelord: Äldrepedagogik, äldrepedagog, rollteori, profession, professionalisering, konfliktSyfte: Vårt syfte är att ta reda på hur äldrepedagogen upplever sin egen yrkesroll och dess plats i organisationen. Samt vilken betydelse utbildningen har för äldrepedagogenFrågeställningar:Hur påverkar den äldrepedagogiska utbildningen äldrepedagogens roll? Har äldrepedagogen en speciellt förhållningsätt som skiljer sig från deras kolleger?Vilka hinder möter äldrepedagogen i sin yrkesroll som äldrepedagog?Metod: Vår uppsats har en kvalitativ ansats. De teorier vi har valt som utgångspunkt är socialkonstruktivism, rollteori och professionaliseringsforskning. Vi använder dessa teorier för att få en förståelse av vad som sker när man skapar en yrkesroll, och för att få en insikt i vilka konflikter som kan uppstå mellan olika yrkeskategorier. Vår datainsamling gjordes genom att vi utförde fem stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma äldrepedagoger som har en äldrepedagogisk examen från Malmö Högskola. Våra intervjufrågor hade ett par olika teman. Det första temat handlade om äldrepedagogens egen uppfattning av sitt arbete, Nästa tema var om äldrepedagogen anser om det finns en särskild äldrepedagogisk kunskap, och vad den anser att det i så fall är, det tredje temat handlade om utbildningen v.s. praktiken, det fjärde temat handlade om vad man ansåg karaktäriserar ett äldrepedagogiskt förhållningssätt, och om man tyckte att det förhållningssätt man har skiljer sig från sina kollegors. Vidare fick respondenterna svara på frågor om när man kände att man hade lyckats väl i sitt arbete, samt om man har stött på hinder i arbetet. Den slutgiltiga frågan handlade om vad respondenterna ansåg om äldrepedagogikens framtid. Vårt intervjumaterial analyserade vi utifrån ovanstående teorier.Resultat: Det som var mest framträdande i vårt resultat visar att äldrepedagogerna har svårigheter att förankra sig i organisationerna, att man anser att man har ett annat förhållningssätt än sina kollegor, detta förhållningssätt har man svårt att konkretisera i sin verksamhet. En konflikt som är framstående som äldrepedagogerna upplever är att de har svårt att se sin roll som äldrepedagog bland annat beroende på var de befinner sig i organisationen. / THE CONFLICTS OF THE ELDERLYPEDAGOGUESA QUALITATIVE STUDY OF SOME ELDERPEDAGOGUES’ EXPERIENCES OF THEIR PROFESSIONAL ROLE

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

<p>Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt.</p> / <p>This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of uni-versity-trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profes-sion of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or en-tered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the pre-vailing image of the male social worker’s career - many of these men had em-barked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new ca-reer pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional mascu-linity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.</p>

No description available.

Syftet med studien var att kartlägga och analysera hur en tennistränares vardag i Sverige ser ut. Utifrån denna vardag syftade studien vidare till att undersöka vilka förutsättningar och villkor som råder för tennistränarna och hur dessa påverkar utförandet av det dagliga arbetet. Studien genomfördes som en utforskande hermeneutisk studie med triangulering som forskningsdesign, omfattande en enkätundersökning, tidsstudie och semi-strukturerade intervjuer. Det övergripande urvalet för studien omfattade ett klusterurval på 50 tennistränare, inom vilket deltagare för tidsstudien och intervjuerna valdes ut genom ett målinriktat och strategiskt bekvämlighetsurval på 11 respektive 3 tränare. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorier om akademisering, professionalisering, kommersialisering och kunskap och kompetens inom idrotten.   I studien framkommer att en tennistränares arbete är komplext, omfattande och ställer krav på tränare att ha kunskap och kompetens inom såväl idrottsspecifika och professionsrelaterade som generella och mer management-liknande områden. Kommersialisering och professionalisering som betingade faktorer påverkar i kombination med en utökad akademisering tennistränarnas dagliga arbete och kan i framtiden komma att förändra den nuvarande karaktären av uppdraget mot ett professionaliserat och erkänt ”tennistränaryrke” i Sverige. Detta anser deltagarna i denna studie som något viktigt i den fortsatta professionsutvecklingen inom svensk tennis.

Problemformulering och syfte: Syftet är att analysera skillnader och likheter i hur statliga museer i Sverige arbetar med intern kommunikation före och efter införandet av fria entréer samt att undersöka vilka kommunikativa utmaningar museerna möter som organisationer i den offentliga sektorn.
Huvudresultat: Resultatet visar på att de svenska statliga museerna i studien inte har ändrat sin interna kommunikation i anknytning till införandet av fri entré. Det skulle kunna betyda att museer som organisationer i den offentliga sektorn inte är lika självbestämmande som privatägda organisationer, eftersom de i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Detta gör att förändringar inom organisationen inte kan ske i samma omfattning. Ur ett institutionellt perspektiv skulle det kunna innebära att de normer museerna efterlever omedvetet även påverkar hur det kommunikativa arbetet bedrivs. Däremot är strategisk kommunikation institutionaliserat i de samtliga fall som undersöktes.

Syftet med denna studie har varit att undersöka kommersialiseringen av svensk elitfotboll på herrsidan. Mer precist har det handlat om att belysa hur inhemska elitföreningar ser på och upplever bolagiseringen av föreningens verksamhet. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer tillämpats vid insamling av data. Respondenterna utgör elitföreningar inom svensk fotboll som både bedriver bolagiserade (IdrottsAB) och icke bolagiserade verksamheter. Studien har undersökt fem fotbollsföreningar från Allsvenskan och en fotbollsförening från Superettan.    I studien har teoretiska perspektiv som institutionell teori och globalisering varit tongivande och applicerats för att tolka resultatet i analysen och diskussionen. Resultatet från respondenterna har givit en tydligare bild om motivation som ligger bakom beslutet om att omvandla elitverksamheten till IdrottsAB och vad det medför till utveckling. Studien påvisar att det finns ett distinkt samband som berör syftet med bolagisering, men det finns en viss skildring inom förändringsarbetet med tanke på föreningarnas historia, organisationsstruktur och resursanvändning. Studien har även identifierat varför elitföreningar inom svensk fotboll inte väljer att bolagisera verksamheten utan beslutar att förbli en ideellt allmännyttig förening. Trots kommersialiseringens utveckling lever svensk elitfotboll vidare i konceptet om en folkrörelse med fokus på konservativa värderingar och medlemmarnas intresse. Förhoppningarna med den här studien är att öppna intresset för kommersialiserings utveckling och ge en ökad förståelse kring bolagisering och de effekter samt möjligheter som det medför.

Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås. Detta lärosäte profilerar sig med mottot ”Vetenskap för profession”. Utifrån sitt motto sänder högskolan signaler av professionalitet rörande de utbildningar de erbjuder. Det är, enligt vår erfarenhet, ett yrke som inte förknippas med ett officiellt erkännande som profession i någon starkare mening.Avsikten med denna kvalitativa studie är att belysa vilken position administratörsyrket har på arbetsmarknaden utifrån ett professionellt perspektiv. Innehållsanalysens syfte är att påvisa vilken grad av professionalism som går att utläsa ur platsannonser riktade mot administrativa tjänster inom offentlig sektor. Studien återfinns på mikronivå utifrån ett organisationsteoretiskt förhållningssätt för att kunna belysa hur utveckling mot profession kan te sig. Studiens resultat påvisar variation inom flera dimensioner huruvida professionalism går att återfinna i platsannonserna. Det är utifrån resultatet och olika kännetecken för professionaliseringsprocessens stadier som vi drar slutsatsen att administratörer till största delen befinner sig i stadiet av preprofession. Det är vår uppfattning att studier på mikronivå bör bedrivas i ett första skede för att senare kunna bidra till det stora pusslet rörande professionalism.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyexaminerade bibliotekarier och journalister upplever sin kompetens i yrkespraktiken i förhållande till utbildningsinnehållet. Utifrån analys och kodning har teman som pedagogik och teknik urskilts som kompetensbehov bland bibliotekarier och journalister i deras yrkespraktik. Bland annat upplever bibliotekarier och journalister att de vill ha mer praktiska inslag i utbildningsinnehållet och tona ner det akademiska. Före detta studenter inom biblioteks- och informationsvetenskap vill ha mer pedagogisk kunskap och lära sig mer om bemötande samt att mer fokus på litteraturkunskap hade varit nyttigt i yrkeslivet. Före detta studenter inom journalistik önskar mer kunskap inom webbjournalistik som sociala medier, men också en större grund inom rättsjournalistik, samt bättre förståelse om branschen och vilka förutsättningar och arbetsformer som existerar.