Syftet med denna studie är att undersöka lärarstudenters och yrkesverksamma lärares uppfattning om läraryrkets status samt att undersöka en eventuell legitimations inverkan på läraryrkets status. De övergripande frågorna behandlar hur lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets nuvarande status samt vad ett införande av lärarlegitimation skulle kunna ha för inverkan på yrkets status. Vidare frågas om en lärarlegitimation kan professionalisera läraryrket.   I bakgrundskapitlet presenteras för studien viktiga begrepp utifrån olika teoretiska perspektiv. Begreppen profession, status och professionalisering definieras och innebörden av ett legitimationssystem för lärare presenteras. Det empiriska underlaget för studien samlades in med hjälp av en enkät riktad till lärarstudenter på sitt sista studieår samt redan yrkesverksamma lärare från tre geografiska områden.   Resultatet visar att lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets status vara mellan låg och medelhög. Den främsta statushöjande åtgärden är enligt lärarstudenterna och de yrkesverksamma lärarna en höjd lön och lön i proportion till utbildningens längd samt andra jämförbara yrkesgrupper. Ett införande av legitimation för lärare anser lärarna ha viss statushöjande verkan på läraryrket, men ses inte som den enskilt mest statushöjande åtgärden för yrket. Ett legitimationssystem utfärdat av en för lärarkåren utomstående aktör kan inte per automatik ses som en professionaliserande åtgärd för läraryrket.

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna.

Studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörens yrkesfält och yrkesroll tar sig uttryck genom kommunikationschefers konstruktion av detta fält, denna roll och möjliga faktorer som inverkar på dessa. Undersökningen präglas av en konstruktivistisk ståndpunkt och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kommunikationschefer. Empirin har behandlats med hjälp av teoretiska verktyg som fältteorin (Broady 1991) och expertsamhället (Alexius et. al 2012).  Studiens resultat visar att kommunikatören vinner allt mer gehör i organisationen för sin breda kommunikationsexpertis. Trots detta har kommunikatören svårt att befästa sin roll och vinna legitimitet i organisationen; kommunikatören och organisationens medarbetare framstår i vissa fall tilldela rollen olika betydelse. Det finns tro på en professionalisering av yrkesfältet, samtidigt kräver den flerdimensionella verksamheten kompetenser från flera olika yrkesfält. Exempelvis det journalistiska yrkesfältet, vilket konvergerar allt mer med kommunikatörens fält. Detta medför svårigheter för att kunna uttala sig om ett enat yrkesfält och en möjlig professionalisering. Utifrån det senmoderna samhällets villkor framstår det mer relevant att se kommunikatören utifrån begreppet expert, vilket talar för en värdefull men bred expertis inom ett specifikt kunskapsområde.

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati – Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie – talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gör det legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut. Vid konflikter väger ledningens ord tyngre – organisationen har utvecklats till ett fåtalsvälde. Michels studie genomfördes för snart hundra år sedan. Idenna uppsats undersöks en av agensfrivilligorganisationer – Förbundet djurens rätt.Genom deltagande och reflekterande observation, intervjuer,genomgång av dokument samt egen erfarenhet av organisationen prövas om oligarkins järnlag fortfarande kan sägas råda också i en frivilligorganisation som Förbundet djurens rätt i dag.

Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gällande de många etiska ställningstaganden som denne ställs inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke ännu inte betraktas som en erkänd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrång på dess område från övriga kommunikationsbranschen. Intresset för studien väcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-konsulternas användande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen. Studien grundar sig i den fragmentering som idag präglar PR-branschen, gällande vikten av förtroende och etiska värderingar, samt den inverkan som bluff-PR har på yrkesverksamma PR-konsulter. I det här sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa nyfikenhet kring något utan att vara tydlig med avsändaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om. Studiens syfte och frågeställningar är besvarade med hjälp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vår studie. Resultatet som presenteras i studien är baserat på genomförda intervjuer med dessa PR-konsulter. Resultatet visar att PR-konsulterna befinner sig mitt i en pågående branschglidning som kommit att möjliggöra för andra att praktisera PR-konsultens ursprungliga uppgift. Samt att branschglidningen i sin tur möjliggjort för framväxten av bluff-PR. Därefter pekar resultatet på att den personliga etiken är den mest framstående gällande hur PR-konsulten resonerar kring sin yrkesroll. Respondenterna tror dock inte att användandet av bluff-PR kommit att förändra de förtroende som de inger i sin yrkesroll.

Abstract Nils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013.   Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ”Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?” samt ”Hände det i samband med förstatligandet av apoteken?” Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet. Monopoliseringen av apoteken ledde till en centralisering av beslut och hur verksamheten skulle bedrivas. Lokalutformningen kunde ges en ny skepnad då många nya apotek etablerades och behovet av lokaler för tillverkning minskade kraftigt. Fokus för verksamheten lades på distribution och rådgivning till kunderna på bekostnad av kompetens kring hela läkemedelskedjan från inköp, tillverkning och kontroll. Beträffande den andra frågan så vill jag påstå att förstatligandet i sig medförde att deprofessionaliseringen påskyndades då apoteksmonopolet både kunde påverka utbildningen, styra personalrekrytering och lönesättning utifrån sin monopolställning. En reallönesänkning inträffade under perioden 1970 – 1990 delvis beroende på en accentuerad feminisering av yrket. Enligt en professionaliseringsteori så kan detta också tolkas som att det upprättats ett informellt kontrakt mellan de professionella och staten där professionen förblir autonom och upplever sitt yrke som ett kall. Motprestationen blir en låg lön och därmed en lägre status. Slutligen så framtonar en bild av en individ nämligen apotekaren Rune Lönngren. Jag vill påstå att utan apotekaren och ”aktören” Rune Lönngren, så hade inte detta kunnat orkestreras så framgångsrikt som det gjordes. Rune Lönngrens kännedom om branschen, hans partitillhörighet, hans deltagande i flera statliga utredningar samt sist men inte minst att han blev Apoteksbolagets första styrelseordförande under tiden 1970 – 1977 ledde till att han blev en mycket större maktfaktor än vad som framgår av tidigare historiska skildringar.   Keywords: aktör-nätverks-teori, ANT, apotekare, apotek, deprofessionalisering, förstatligande

Akademisk avhandling--Stockholm. Extra t.p., with thesis statement, inserted. / Bibliography: p. 164-172.

Under 2000-talets första årtionde genomgick Försvarsmakten betydande förändringar och för att stärka organisationen i den processen har Försvarsmaktens värdegrund tagits fram. Framtagningen genomfördes tills stor del av konsultföretaget Bikupan genom omfattande intervju- och enkätmaterial med både Försvarsmaktspersonal och civilbefolkning som undersökningsgrupper.Nu, när Försvarsmaktens värdegrund borde kunna betraktas som implementerad är det aktuellt att undersöka hur värdegrunden tillämpas. I det här fallet riktas luppen mot första linjens chefer, plutoncheferna och därmed de officerare som i första hand praktiserar ledarskap och värderingar gentemot Försvarsmaktens soldater.Källmaterialet utgörs av intervjuer med plutonchefer vid Livbataljon, Livgardet. Materialet har analyserats utifrån teorier om professionalisering och new public management. Officerskårens anspråk på att utgöra en profession förutsätter en väl grundad yrkesetik såväl som högt förtroende för den professionella yrkesutövaren. New public management, vilket genomsyrat svensk förvaltning de senaste decennierna, präglas däremot av decentraliserad styrning, utformandet av policydokument och lågt förtroende för de statsanställda. En förtroendebrist som framförallt drabbar de som tidigare åtnjutit stor frihet i yrkesutövningen: de professionella.Slutsatserna omfattar att officerskåren finner etiska frågor både viktiga och intressanta men att man i första hand använder sitt ”sunda förnuft” istället för Försvarsmaktens värdegrund när man tar ställning i dessa frågor. Slutligen åberopas militär etik som ett område som verkar glömts bort när Försvarsmakten fastställde vilka värderingar som skall gälla inom organisationen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter medieträning kan ha på det journalistiska arbetet. Metoden för uppsatsen var kvalitativa personliga intervjuer. Tio stycken timmeslånga intervjuer utfördes. Urvalet baserades på tillgängliga journalister i Stockholm. Resultatet visade att journalister ser bra och dåliga effekter av medieträning. Vidare visade resultatet att utvecklingen inom journalistiken och politiken till en viss grad är beroende av varandra.Resultatet tolkades och diskuterades utifrån valda teoretiska utgångspunkter. De teorier som berördes var följande: politisk medialisering, medielogik och politisk logik, professionalisering och de-professionalisering och den journalistiska yrkesrollen. Resultatet visade även att journalistkåren dynamiskt anpassar sig till en alltmer professionaliserad politisk kommunikationsmodell.Slutsatsen var att det finns distinkta tecken på att medieträning har en effekt på det journalistiska arbetet. Journalisterna ser positiva och negativa förändringar i medielandskapet i stort och i synnerhet på grund av medieträning. Hälften av journalisterna ansåg även att medieträningen i förlängningen skulle kunna vara ett hot mot demokratin. Vidare tolkar vi att journalister anser att medieträningen av politiker påverkar det journalistiska arbetet, men att det är positiva effekter såväl som negativa effekter.

The aim of this bachelor’s thesis is to develop knowledge about the professionalization development of the librarians in Sweden and what it has resulted in, mainly in terms of professional status. What has been the content of the professionalization agenda for the librarians? Is professionalization an efficient way forward in order to enhance the status of the profession? The thesis suggests that probably there are other methods to be explored in order to increase the status of the librarians.