Syfte: Studiens syfte är att är beskriva hur familjer påverkas när en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik. Vi vill även beskriva professionellas erfarenheter av hur ett missbruk påverkar föräldraskapet. Metod: Vi använde oss av den hermeneutiska traditionen med kvalitativ metod som grund och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod, intervjuerna var semistrukturerade och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide. Vid analys av intervjuerna användes latent innehållanalys. Resultat: Resultatet påvisar att i familjer, där en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik, råder det brist på struktur och regler. Även om de professionella arbetar med föräldraskap så fokuseras det mestadels på barnens behov exempelvis som att ge dem trygghet och kärlek. Det är just det som föräldraskap innebär, att vara där för sina barn. Resultatet visar också att samhället och det sociala arvet samt nätverket runt föräldrarna påverkar dem i hur de blir och beter sig i sitt föräldraskap och hur dessa föräldrar hanterar olika familjesituationer i det vardagliga livet.

<p><p>Syfte: Studiens syfte är att är beskriva hur familjer påverkas när en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik. Vi vill även beskriva professionellas erfarenheter av hur ett missbruk påverkar föräldraskapet. Metod: Vi använde oss av den hermeneutiska traditionen med kvalitativ metod som grund och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod, intervjuerna var semistrukturerade och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide. Vid analys av intervjuerna användes latent innehållanalys. Resultat: Resultatet påvisar att i familjer, där en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik, råder det brist på struktur och regler. Även om de professionella arbetar med föräldraskap så fokuseras det mestadels på barnens behov exempelvis som att ge dem trygghet och kärlek. Det är just det som föräldraskap innebär, att vara där för sina barn. Resultatet visar också att samhället och det sociala arvet samt nätverket runt föräldrarna påverkar dem i hur de blir och beter sig i sitt föräldraskap och hur dessa föräldrar hanterar olika familjesituationer i det vardagliga livet.</p></p>

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas sätt att tala om ungdomar med regelbunden cannabisanvändning, samt att undersöka hur professionella talar kring cannabis som inkörsport till andra illegala droger. Studien har en diskursanalytisk utgångspunkt och en socialkonstruktionistisk ansats. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta professionella yrkesverksamma personer som dagligen i sitt arbete möter ungdomar med regelbunden cannabisanvändning. Resultatet visar att professionellas sätt att tala om dessa ungdomar och deras drogproblematik skiljer sig åt, både vad gäller ungdomarna, drogproblematikens orsaker och vad som påverkar droganvändningen. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att man anser att cannabis är en farlig drog som fått allt större plats i samhället. Ungdomarna har en mindre negativ attityd till cannabis än tidigare. Slutsatsen är att resultatet visar på stora skillnader i sättet att tala om ungdomars drogproblematik och att det kan komma påverka framtida professionellas uppfattningar om problemen och dess lösningar.

Studiens syfte är att undersöka professionella på socialtjänstens upplevelser av samverkan med psykiatrin kring personer med samsjuklighet. Med frågeställningarna: Vilka hinder upplever professionella när det kommer till samverkan mellan socialtjänst och psykiatri? Vilka möjligheter upplever professionella när det kommer till samverkan mellan socialtjänst och psykiatri? Hur upplever de professionella en god samverkan mellan socialtjänst och psykiatri?  Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer och detta för att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla studiens syfte. Omfånget på intervjuer är fyra stycken. Intervjupersonerna har olika professioner men alla jobbar på socialtjänsten och har på något vis kontakt med personer med samsjuklighet samt har upplevt samverkan. Intervjupersonerna är uppdelade på så vis att det är två behandlare, en socialsekreterare och en enhetschef. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med det teoretiska perspektivet; samverkan. Studiens urvalsmetoder är bekvämlighetsurval samt snöbollsurval.  Resultatet innehåller bland annat beskrivningar kring hinder i samverkan såsom dåliga kontaktvägar till psykiatrin, för långa väntetider och resursbrist, det sistnämnda nämns av intervjupersonerna som en möjlig förklaring till varför det uppstår hinder i samverkan mellan socialtjänsten och psykiatrin. Resultatet tar även upp möjligheter i samverkan med psykiatrin. De beskriver goda möjligheter från socialtjänstens sida medans psykiatrins möjligheter anses vara sämre också med tanke på resursbrist samt att regionen och politikerna inte satsar på beroendevård och psykiatri. Den generella upplevelsen av samverkan när det handlar om personer med samsjuklighet är att den är nödvändig för att personerna inte ska antingen bollas mellan psykiatrin och socialtjänsten eller falla mellan stolarna. Upplevelsen präglas mestadels av ett missnöje men även ett hopp där en intervjuperson har upplevt förbättring under hens senaste SIP-möten (SIP= Samordnad Individuell Plan). Missnöjet kopplas mest till ett missnöje mot psykiatrin då det bland annat tas upp att psykiatrin inte kan komma med en konkret tidsplan vid SIP-möten samt att psykiatrin upplevs för byråkratisk.

Syftet med studien var att undersöka professionellas erfarenheter gällande det fenomen som i vardagligt tal kallas "hemmasittare", det vill säga, elever som är långvarigt frånvarande från skolan. Studien utgick ifrån tre frågeställningar som avsåg att besvara professionellas erfarenheter gällande de inverkansfaktorer som kan ligga till grund för problematisk frånvaro och vidare hur de professionella arbetar med att återintegrera elever tillbaka till skolan och hur de slutligen upplever att de kan arbeta för att motverka frånvaron. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex professionella som var verksamma inom individ och familjeomsorgen, skolans verksamhet och centrala barn och elevhälsan. I resultaten av den tematiska analysen framträdde tre teman: (1) Frånvarons komplexitet (2) Att få eleven tillbaka till skolnärvaro (3) Att främja skolnärvaro. Resultaten som blev synliga var i linje med tidigare forskning som menar att orsakerna till problematisk och långvarig skolfrånvaro är svårdefinierat då orsakerna skiljer sig från varje enskilt fall. Utifrån den utvecklingsekologiska teorin kunde vi därmed finna att professionella behöver rikta arbetet till hela elevens omgivande system. Där varje del är viktig för helheten. Informanterna ger också förslag på individanpassade lösningar som de upplevt verkat som framgångsfaktorer för att få tillbaka eleven till skolan. Resultatet visar slutligen på att skolans miljö behöver ses över för att skapa tillgänglighet och trygghet, då både relationer och socialt stöd - lika väl som pedagogiskt stöd och anpassningar är viktiga delar för att främja närvaro.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora. Det är angeläget att investera i stöd och hjälpinsatser för alla inblandade parter. Att minimera våld i nära relationer är utifrån vårt resultat viktigt både ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv. För att en god fortsatt utveckling skall ske bör det enligt oss göras fler och grundligare utvärderingar kring de behandlingsmetoder som används för män som brukar våld i nära relationer.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora. Det är angeläget att investera i stöd och hjälpinsatser för alla inblandade parter. Att minimera våld i nära relationer är utifrån vårt resultat viktigt både ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv. För att en god fortsatt utveckling skall ske bör det enligt oss göras fler och grundligare utvärderingar kring de behandlingsmetoder som används för män som brukar våld i nära relationer.

Abstract The aim of this study is to highlight the professional’s perspectives and work with young girls who have eating disorder anorexia nervousa. We assume a social constructivist perspective where the professional’s interpretations and perspectives on the issue anorexia considered. The study is based on a qualitative analysis of interviews with seven professionals in the areas of work, social services, school counselor, school nurse, anorexia unit and child and adolescent psychiatry (BUP).From a thematic analysis of the interviews, three themes emerged. The themes the study deals with are; causes, symptoms and measures.The analysis highlights our professional’s and previous research, the reasons why young people into anorexia is individual and influenced by several factors. The results also show that the treatment has an important role in the development and processing of the disease anorexia. Further highlighting the results of different forms of measures that are important based on respondents' different professions. What is considered important to address is different from the respondents' characteristics, skills and tasks.

Studien undersöker professionellas upplevelse av dagens droganvändning bland unga vuxna i åldrarna 18-26. Studien vill få svar på vad de professionella som arbetar inom socialtjänst och öppenvård ​upplever är den mest förekommande drogen som brukas i dagsläget, vad de anser är vanliga bakomliggande orsaker till att en ung vuxen utvecklar ​ett drogproblem, samt vilka arbetsmetoder de själva använder i arbetet med en ung vuxen med drogproblematik. Genom semistrukturerade intervjuer har fem professionella intervjuats ​som arbetar med unga vuxna med drogproblem inom region Stockholm och Uppsala. En kvalitativ riktad innehållsanalys har använts som analysmetod. Resultatet visade att den mest förekommande drogen som brukas av unga vuxna i nuläget är cannabis, men att blandmissbruk och kemiska nätdroger har på senare tid ökat i användning. Bakomliggande orsaker till att en ung vuxen hamnar i ett drogproblem var varierande, exempelvis biologisk ärftlighet och att individen börjar bruka droger som ett sätt att dämpa fysisk eller psykisk smärta. Kön verkar även ha en betydelse i förhållande till droganvändning och konsumtionsmönster. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner använder sig av motiverande samtal som arbetsmetod med klienterna. Det upptäcktes även att socialpolitiken i dagsläget begränsar möjligheterna för en ung vuxen med drogproblematik att få rätt hjälp.

Denna studie undersöker hur samverkansarbetet kring hemmasittande elever upplevs av de professionella inom skola och socialtjänst. Hemmasittande elever är en ökande problematik som är svår att arbeta kring och kräver ofta att olika aktörer arbetar tillsammans. Utifrån detta har det genomförts kvalitativa intervjuer där professionella från skolan och socialtjänsten har fått möjligheten att berätta om sina upplevelser kring hur samverkansarbetet fungerar och om ansvarsfördelningen är tydlig. Studien presenterar både bra och mindre bra faktorer inom samverkansarbetet. Genom en tematisk analys analyseras materialet i förhållande till Organisationsteorin. Organisationsteorin tar upp centrala delar kring hur organisationer är uppbyggda och att de påverkas av både individerna inom organisationen, av utomstående organisationer men också av omgivningen i form av exempelvis förväntningar och politiska beslut. Resultatet av denna studie presenterar att sekretessen är något som ofta upplevs som ett hinder vid samverkansarbetet samt att det är viktigt att varje profession tar ansvar för sina insatser. Något som upplevs som ett problem är att det ofta uppstår frustration över problematiken vilket kan påverka samverkansarbetet negativt. Vidare presenteras även att relationen mellan de professionella ofta upplevs som bra men att det finns en del organisatoriska hinder som påverkar samverkansarbetet. I arbetet upplever de professionella att det är viktigt med en positiv inställning samt gemensamma mål för att öka chanserna till ett gott samverkansarbete. Avslutningsvis lyfter studien att trots att samverkansarbetet upplevs relativt bra med tydliga ramar så upplever de professionella att problematiken kvarstår vilket leder till skilda meningar kring vem som har ansvaret för den unge när den förblir hemmasittande.