京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(情報学) / 甲第22862号 / 情博第741号 / 新制||情||127(附属図書館) / 京都大学大学院情報学研究科数理工学専攻 / (主査)教授 山下 信雄, 教授 太田 快人, 教授 鹿島 久嗣 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Informatics / Kyoto University / DFAM

an autoethnographic exploration, this study aimed to determine how I (the researcher) could enhance the learning experience of tertiary jazz piano students while focusing on self-reflection. Vygotsky’s (1978) zone of proximal development and Csikszentmihalyi’s (1990) flow theory were used as the theoretical background of the study. Based on the zone of proximal development, I aimed to enhance the students’ learning during weekly piano lessons. Furthermore, based on flow, I intended to reflect on my own experiences while teaching. For the duration of the study, data collection took place at a South African university with four first-year undergraduate jazz piano students. During weekly lessons, a reflective journal was kept, recording personal flow experiences including an assessment rubric where students’ progress could be measured. Results were analysed and sorted under four elements of flow applicable to practical teaching – challenge/skill, clear goals, concentration on the task at hand and unambiguous feedback – including personal flow experiences. These flow dimensions served as a valuable guideline in adjusting teaching methods while teaching jazz. The personal flow experiences relates to Bakker’s (2005) emotional contagion theory where a teachers flow experience can cross over to a student, or a teachers mood can influence the students’ learning experiences. I found that reflecting on my own flow experiences enhances my confidence, motivation and concentration as a lecturer. Additionally, based on the zone of proximal development, aural/video imitation and scaffolding proved to be important concepts while teaching jazz piano. / Mini Dissertation (MMus)--University of Pretoria, 2019. / Music / MMus / Unrestricted

Bakgrund: I denna globaliserade värld påverkar situationer som inträffar på andra platser i världen även oss i Sverige. Dessa förändringar i det svenska samhället kan även påverka skolan som får nya utmaningar. Elevunderlaget har blivit mer heterogent med elever från olika länder vilket kräver nya sätt att lära på. Lärande spelar en central roll i allas utveckling och enligt det sociokulturella perspektivet sker denna utveckling i interaktion med andra människor. Alla människor är viktiga i lärandet och var och en kan utvecklas med stöd av andra som kan lite mer än vad man kan själv, denna utveckling ger upphov till det som Vygotskij kallade för den proximala utvecklingszonen. En plats för formellt och organiserat lärande är skolan, men skolan är också en central plats för barn där de bygger upp relationer med andra barn och vuxna som inte tillhör familjen. I den mångkulturella skolan är dessa kontakter med andra utanför familjen en viktig del för lärandet till exempel för den personliga utvecklingen. Syfte: Studiens syfte var att utifrån elevers perspektiv i en mångkulturell kontext, undersöka elevens erfarenheter av lärande i en mångkulturell skola. 0 Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in genom fem semistrukturerade fokusgruppintervjuer med elever i årkurs fem och sex. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom fyra huvudkategorier; den mångkulturella skolan, lärande, syn på läraren och skolmiljö vilka sammanlagt resulterade i 15 underkategorier. Eleverna anser att det är givande att vistas i en mångkulturell skola och att lärande sker ständig och i interaktion med kompisarna, lärarna och andra vuxna kring dem utanför skolan. Ett komplement för lärandet var digitala medier som blev ett stöd för eleverna i deras lärande både på skolan som i hemmet. / Background: Learning has a central role in everyone's development and according to the sociocultural perspective, this development takes place in interaction with other people. Other people are important so each can develop with the support of others who can little more than themselves, this stimulus gives rise to what Vygotsky called the proximal development zone. The school is a central place for children who, firstly, are a place of learning and, secondly, a place where they build relationships with other children and adults who are not family. In the multicultural school these contacts with others play an important role in learning such as personal development. Purpose: The aim of the study was to investigate student's perspectives of learning in a multicultural context. Method: Qualitative method was used in the study and data was collected through 5 semistructured focus group interviews with students in grade five and six. The results have been analysed with qualitative content analysis. Results and conclusions: The analysis revealed four main categories; the multicultural school, learning and how the students view the teacher which resulted in a total of 15 subcategories. Students consider it rewarding to stay in a multicultural school. That learning takes place constantly in interaction with friends, even that teachers and adults outside school are an important support for their learning. Digital media as support was something that students used in their learning as a complement both at school and at home.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning av skönlitteratur för sina elever i svenskundervisningen. Tidigare forskning har visat att högläsning av skönlitteratur har positiva effekter på barns språkutveckling. Därför finns ett intresse att i denna studie undersöka hur lärarna anger att de använder sig av högläsning av skönlitteratur i svenskundervisningen för att stötta språkutvecklingen hos elever i årskurs 1.Empirin har samlats in med hjälp av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Högläsning och textsamtal ger elever möjlighet till lärande i ett socialt sammanhang med läraren som en stöttande hand och som följd till detta har denna studie sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat går hand i hand med den tidigare forskningen som presenteras, men på ett område finns en skillnad. Tidigare forskning har visat att lärare är medvetna om högläsningens positiva effekter, men trots det har en avsaknad av en medveten och planerad högläsning noterats hos lärare. I min studie märkte jag dock att lärarna har en medvetenhet kring sin högläsning av skönlitteratur för att stötta elevernas språkutveckling. / <p>Svenska</p>

The purpose of this study was to examine the prevalence of nystagmus found in healthy individuals during the positional testing subtest of the standard vestibular test battery. Positional testing involves moving the patient's head, and sometimes the entire body, into a variety of positions while observing eye movement. The hypothesis of the current study was that a relatively low percentage of participants would display nystagmus during positional testing used routinely in clinical diagnostic procedures. The findings were then compared to those of an earlier study in which 82% of normal, healthy individuals were reported to exhibit nystagmus during this testing. Twenty-five participants were selected that had no known otologic disease and who reported normal hearing sensitivity. In addition, the participants affirmed they had not consumed any alcohol or taken any medications that are known to affect nystagmus. They were then observed in nine different positions. Forty-eight percent of the participants experienced nystagmus in at least one position. Although this percentage was considerably lower than that reported in the earlier study, methodological differences appear to account for the discrepancy. Specifically, the criterion for determining the presence/absence of nystagmus potentially explains the difference in full.

English reading comprehension is an educational challenge worldwide. This study investigated how Grade 2 teachers teach English reading comprehension to First Additional Language (FAL) learners at three selected independent schools in Gauteng where the language of learning and teaching (LoLT) is English. Three English medium independent schools in Gauteng, South Africa participated in the study. The participants at each research site consisted of Grade 2 teachers (main participants) and Grade 2 learners (secondary participants). Grade 2 teachers were selected purposively on the criteria that they had taught for more than two years and were teaching English reading comprehension to Grade 2 FAL learners. This study followed a qualitative approach, and was situated within the interpretivist paradigm. The research design accommodated a case study. The conceptual framework was based on the revised taxonomy by Krathwohl and Anderson for questioning which integrated the role of the teacher in a reading lesson. The three stages of reading, before reading, during reading and after reading were divided into the different levels of thinking and reasoning as suggested in Vygotsky's Zone of Proximal Development (ZPD) theory. The data collection strategies were semi-structured interviews with Grade 2 teachers; observing reading lessons they gave; and keeping a journal in which personal reflections on the investigation into teaching and learning practices were documented. Once data was collected, the recordings of the semi-structured interviews were transcribed. The observation checklists and the reflection journal entries were analysed. Data was analysed using a coding process and five themes and twelve sub-themes emerged. The findings show that the interactive approach was common in the teaching of English reading comprehension. However, parental involvement, the availability of the trained teachers and appropriate resources were necessary. A learner's individual reading needs and reasoning ability have to be considered through the use of differentiated teaching practices. Questioning throughout the reading process improves a learner's understanding of the text. / Die leesbegrip van Engels is 'n wêreldwye uitdaging. Hierdie studie het ondersoek hoe Graad 2-onderwysers onderrig in leesbegrip in Engels aan leerders van Engels as Eerste Addisionele Taal gee by drie uitgesoekte onafhanklike skole in Gauteng waar die taal van leer en onderrig (TLO) Engels is. Drie onafhanklike Engelsmediumskole in Gauteng, Suid-Afrika het aan die studie deelgeneem. By elke skool was die deelnemers Graad 2-onderwysers (hoofdeelnemers) en Graad 2-leerders (sekondêre deelnemers). Graad 2-onderwysers is doelbewus gekies op grond van die kriterium dat hulle langer as twee jaar onderrig gegee het en ten tye van die studie Graad 2-EAT-leerders onderrig het. Die studie volg 'n kwalitatiewe benadering binne die interpretivistiese paradigma. Die navorsingsontwerp behels 'n gevallestudie. Die konseptuele raamwerk is gebaseer op Krathwohl en Anderson se hersiene taksonomie van vraagstelling wat die onderwyser se rol in 'n leesles integreer. Die drie leesstadia voor, gedurende en na lees word in die verskillende vlakke van lees en redenering verdeel, soos wat in Vygotsky se teorie van die Sone van Naaste Ontwikkeling (ZPD) aan die hand gedoen word. As dataversamelingstrategieë is semigestruktureerde onderhoude met Graad 2-onderwysers gevoer, lesse waargeneem en 'n joernaal gehou waarin persoonlike besinning oor die ondersoek van onderrig- en leerpraktyke gedokumenteer is. Na dataversameling is die opnames van die semigestruktureerde onderhoude getranskribeer. Die waarnemings-kontrolelyste en die inskrywings in die besinningsjoernaal is ontleed. Data is met behulp van 'n koderingsproses ontleed, wat vyf temas en twaalf subtemas na vore gebring het. Daar is bevind dat die interaktiewe benadering algemeen in die onderrig van leesbegrip van Engels gebruik word. Die betrokkenheid van ouers, beskikbaarheid van opgeleide onderwysers en geskikte hulpbronne was egter noodsaaklik. Leerders se individuele leesbehoeftes en redeneringsvermoë moet by wyse van gedifferensieerde onderrigpraktyke in aanmerking geneem word. Leerders se begrip van die teks verbeter wanneer vrae in die loop van die leesproses gestel word. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2016. / Early Childhood Education / MEd / Unrestricted

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever att de arbetar för att öka elevernas läsmotivation. Detta har undersökts utifrån följande två frågeställningar:   • Vilka faktorer upplever gymnasielärare är viktiga att ta hänsyn till för att öka eleverna läsmotivation gällande skönlitterär läsning?  • Vilka strategier eller metoder upplever svensklärarna öka elevers läsmotivation?  Undersökningen har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. En analys av datamaterialet har sedan genomförts för att finna olika teman hos respondenternas utsagor. Resultatet har visat på att viktiga faktorer för att öka läsmotivationen hos eleverna har utgått från klassrumsmiljön, urvalet av texter men även tillgängligheten av texterna. Vidare har även en del strategier funnits som respondenternas anser öka elevernas läsmotivation. Dessa strategier har varit högläsning, lässtrategier, diskussioner och prov. Slutsatserna som kan dras efter denna studies utförande är att de mest framgångsrika strategierna för att öka läsmotivationen hos eleverna har varit de där det sociala samspelet varit framträdande. Även elevernas stora behov av stöd av lärarna har varit relevant.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vad ett antal svensklärare i årskurs 4–6 säger när det gäller hur och varför de arbetar med högläsning. För att generera data till undersökningen har semistrukturerade intervjuer använts. Studiens frågeställningar syftar till att besvara hur de sex deltagande lärarna beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen samt vilket syfte de uppger att detta har. I läroplanen nämns inte högläsning som ett krav som ska finnas med i undervisningen. Tidigare forskning visar dock att högläsningen kan ha en positiv inverkan på elevers språkutveckling om undervisningen runt den sker på rätt sätt. Forskningen menar att samtal om det lästa och ett medvetet syfte med högläsningen har visat sig vara exempel på didaktiska val som gynnar elevernas språkutveckling. Resultatet från den här studien visar att de sex deltagande lärarna upplever att högläsningen är viktig för elevernas språkutveckling och samtliga uppger att de använder högläsning i svenskundervisningen. Resultatet visar även att lärarna skapar tillfällen innan, under och efter högläsningen där eleverna får diskutera texterna och att syftet med högläsningen styr valet av bok. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretiskt ramverk i studiens analysarbete. / <p>Svenska</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka fem årskurs 2 lärares arbete med att stötta och utmana eleverna i det muntliga berättandet i svenskämnet. Studien är kvalitativ med stöd från Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en vilja hos informanterna att arbeta för att hålla en hög nivå av stöttning och utmaning i det muntliga berättandet i svenskämnet. Det framgår dock att det finns både möjligheter och svårigheter för att den höga nivån av stöttning och utmaning ska kunna uppnås. Det kräver noga  genomtänkta tillvägagångssätt vid arbetet med muntligt berättande för att det muntliga berättandet ska skapa möjligheter framför svårigheter i svenskundervisningen. Slutsatsen blir att undervisningen för det muntliga berättandet behöver planeras in i svenskämnet och prioriteras lika högt som övriga delar i svenskämnet.

Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess olika arbetsformer som bidrar till elevernas lust att lära. För att kunna synliggöra detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med enskilda lärare och deras elever i fokusgrupper. Den data som vi fått in har strukturerats enligt en tematisk analysmetod och sedan redovisats och tolkats enligt ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begreppet KASAM (känsla av sammanhang).  I resultatet har vi jämfört data från lärare och respektive fokusgrupp med deras elever för att se om det finns likheter eller skillnader i deras upplevelse av matematiklektioner. Den insamlade datan visade att eleverna i ena fokusgruppen ville ha utmanande uppgifter medan den andra fokusgruppen ville visa och få bekräftat att de gjort rätt.  Det fanns skillnader och likheter bland lärare och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. De två lärarna hade olika skillnader och likheter jämfört med varandra i relation till sina elever. Lärare B hade en mer precis upplevelse av hur eleverna såg på olika arbetsformer. Lärare A hade en mer precis upplevelse av hur sina elevers lust att lära var. Utifrån vår insamlade data och resultat går det inte att dra en generell slutsats om likheter och skillnader till matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära.