Abstract  Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur pedagogerna tar tillvara på lärmiljöerna som de har på sin förskola, inriktat på utomhusmiljön. I analysen används Vygotskijs teori, sociokulturella perspektivet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex olika pedagoger: fem förskollärare och en förste förskollärare. Av empirin framkom tre teman: Uppfattning om utomhusmiljön, dilemmat om pedagogernas roll utomhus och till sist barns anpassning till miljön.  Fokuspunkterna under intevjuerna låg på hur pedagogerna såg på deras lärmiljöer utomhus och vad pedagogens roll var när de befann sig i utomhusmiljön. Det undersöktes även om hur barns utveckling och lärande är kopplat till förskolans utegård. Studieresultatet indikerar på att respondenterna inte är helt nöjda med hur deras utegård ser ut, samt hur den pedagogiska verksamheten åsidosätts på utegården därav är dessa teman dominerande i analysen. Genom vår teori sociokulturella perspektivet och dess analytiska begrepp har de förtydligat om hur materialet och pedagogernas engagemang påverkar barns utveckling och lärande på utegården. Resultatet indikerar på att en aktiv pedagog, miljö och elev behövs för att undervising ska äga rum. Undervisningen utomhus ligger både på pedagogernas intresse för att undervisa samt materialet som finns tillgängligt på utegården. Materialet kan påverka barns undervising vilket gör det betydande att det finns tillgängligt material och en aktiv pedagog på utegården. Det som finns på utegården är en central del för barns utveckling och lärande, både i den fria leken och i de planerade aktiviterna.

Den här kvalitativa intervjustudien som genomfördes med förskole-rektorn har med syfte på ett fördjupat sätt för att förstå hur pedagogerna arbetar med olika material för att stödja barnens meningsskapande. Samt studerar vi hur pedagogerna stödjer barnens lek för att utveckla språkliga färdigheter. Vi studerar även vilka arbetssätt pedagogerna har i förskolan för att främja barns utveckling och lärande. För att kunna besvara studiens syfte har vi även observerat och tagit bilder av miljön, material och barnens skapande som både gemensamt och individuellt. Diskursanalys, dvs. analys av olika kommunikationsformer används för att bearbeta och analysera vårt empiriska material. Vilket resultaten presenterades både i texten och i bildform. Därmed har vi åtta bilder i uppsatsen som kan förstärka studiens kvalitét och transparens. Vi analyserade även vårt empiriska material med olika begrepp inom det sociokulturellt perspektiv såsom proximal utvecklingzon, stöttning, artefakter och mediering och ett postmodernt perspektiv som heter meningsskapande. Samt tillägas med ett begrepp som heter relationskompetens eftersom vi anser att detta är en viktig kunskap för oss som framtida förskollärare. Studiens resultat visar att pedagogens stöttning i form av material, språk och handling. Olika material som används är barns populärkultur, naturmaterial och återvunnet material med syfte för att diskutera, stödja och ge barnen en ny erfarenhet och kunskap. Språk används för att kommunicera, förklara, begreppliggöra och ge uppmuntran. Pedagogens handling i form av fysisk närhet, ger möjlighet och utrymme för lek, förbereda material utifrån barnens intresse, samarbeta med världen utanför och arbetar med pedagogisk dokumentation. Pedagogens bemötande är att se barnet som person, se varje barn är unik, betrakta barnet som kompetent men samtidigt behöver vuxenstöd. Sist men inte minst pedagogens kunskap, medvetenhet och relationella kompetens är viktiga aspekter i det pedagogiska arbetet.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第21008号 / 医博第4354号 / 新制||医||1028(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 長船 健二, 教授 小川 修, 教授 横出 正之 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

No description available.

Osteoarthritis (OA) is a chronic, painful, and currently incurable disease characterized by structural deterioration and loss of function of synovial joints. OA is known to involve profound changes in bone density and microstructure near to, and even distal to, the joint. The prevailing view is that these changes in density and microstructure serve to stiffen the subchondral region thereby altering the mechanical environment (stresses and strains) within the epiphyseal and metaphyseal bone, and that these alterations trigger the aberrant cellular signaling and tissue damage characteristic of the progression of OA. Critically, however, these alterations in mechanical environment have never been well documented in a quantitative fashion in hip OA. Separately, although OA is generally thought to be inversely associated with fragility fracture, recent data challenge this idea and suggest that OA may actually modulate which regions of the proximal femur are at risk of fracture. Therefore, the goal of this work was to provide a spatial assessment of bone density and microstructure in hip OA and then examine the mechanical consequences of these OA-related abnormalities throughout the proximal femur. First, micro-computed tomography and data-driven computational anatomy were used to examine 3-D maps of the distribution of bone density and microstructure in human femoral neck samples with increasing severity of radiographic OA, providing evidence of the heterogeneous and multi-faceted changes in hip OA and discussion of the implications for OA progression and fracture risk. Second, the feasibility of proton density-weighted MRI in image-based finite element (FE) modeling, to examine stress, strain, and risk of failure in the proximal femur under sideways fall, was assessed by comparison to the current standard of CT-based FE modeling. Third, phantom-less calibration for CT-based FE modeling was used with clinically available pre-operative patient scans to assess bone strength and failure risk of the proximal femur in hip OA. Overall, the results of this work provide a rich, quantitative definition of the ways in which the bone mechanical environment under traumatic loading differ in association with hip OA, and then highlight the potential for clinical image-based FE methods to be used opportunistically to assess bone strength and failure risk at the hip. This work is significant because it directly tests the long-standing premise that OA is associated with changes in the mechanical environment of the bone tissue in ways that are impactful for OA progression; further, this work examines how these changes may influence risk of hip fracture. The results can be used to identify mechanistic predictors of OA progression, to inform development of bone-targeting treatments for OA, and to more broadly understand bone damage and fracture in this population.

Studiens syfte är att synliggöra möjligheter och begränsningar för kontinuitet och progression i barns naturvetenskapliga lärande inför övergången från förskola till förskoleklass. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. För att identifiera möjligheter och begränsningar genomfördes intervjuer med barn, förskollärare och förskoleklasslärare. Resultatet i studien presenteras i fyra teman; barnens intressen, utmanande lärandeinnehåll och arbetssätt, samarbete och insyn samt prioriterade utvecklingsområden. Resultaten visade att barnen förväntar sig och önskar utmanande, nya innehåll och arbetssätt som inkluderar inslag av deras personliga intresseområden. Både förskolan och förskoleklassen behöver arbeta medvetet med naturvetenskap för att skapa möjligheter för kontinuitet och progression. Naturvetenskapsundervisning kan och bör utgå från barns intressen och kombineras med andra ämnesinnehåll i tema- och projektarbeten samt utformas med hänsyn till barns erfarenheter och proximala utvecklingszoner för att främja progression i barns naturvetenskapliga lärande. Detta skapar i sin tur tillfällen att beröra naturvetenskapen i samverkan mellan förskola och förskoleklass inför övergången. Resultaten har även visat att förskollärare ochförskoleklasslärare måste prioritera samverkan och skapa insyn i varandras verksamheter för att främja ett gott samarbete inför övergången till förskoleklass.

The in vitro comparison of monotonic and cyclic mechanical properties of equine proximal interphalangeal joint arthrodeses stabilized using an open or closed technique and application of 2 abaxial transarticular lag screws combined with either an axial 4.5mm narrow 3-hole LC-DCP with 5.5mm cortical screws a 4.5mm narrow 3-hole LCP with 5.0mm locking screws. Limbs were tested for cyclic fatigue at 20,0000cycles and then in single-cycle to failure under 3-point, dorsopalmar bending. There were no significant differences in stiffness and single-cycle to failure values between the LCP and LC-DCP constructs, with or without PIPJ collateral ligament transaction. There was no interaction between the open and closed techniques, nor between plate types on force or stiffness at failure.

Southern Appalachian wetlands have yet to be studied in terms of net primary production (NPP), thus few studies have been conducted to examine what environmental factors have relationships with NPP. To that end, this research investigates several facets of southern Appalachian wetland production. The research was divided into three studies. The first study was conducted to answer the question of what environmental factors have relationships with NPP. It appears that stream discharge and annual precipitation had the strongest relationships with NPP (r = 0.91, p <0.05 and r = 0.81, p <0.05, respectively), yet both factors showed multicolinearity (r = 0.97, p <0.05). The strong relationships between hydrologic factors and NPP is similar to montane wetlands in the western United States. The second study was conducted to examine the relationship between water chemistry and NPP. Calcium (Ca), Magnesium (Mg), and pH were examined in order to determine if any of the aforementioned factors had a relationship with NPP. Neither Ca (r = -0.34, p = 0.0835) nor Mg (r =-0.38, p = 0.0535) had strong relationships with NPP, though pH (r = -0.66, p <0.05) had a strong negative relationship with NPP. The acidity of the stream water, driven by the acid rain in the southern Appalachians, creates enhanced conditions for wetland plants to grow. The third study was conducted to establish which vegetation index was best for estimating NPP from proximally and remotely sensed data. The findings suggest that VARIRed Edge was best for examining NPP at the in situ level, NDVI was best for examining NPP at the airborne level, and the DVI was the best for examining NPP at the satellite level. NPP in southern Appalachian wetlands is driven by the chemistry, specifically the pH, of stream discharge and annual precipitation and can be monitored by NDVI using NAIP data or DVI using Landsat data. The examination of NPP in southern Appalachians in response to environmental factors and water chemistry along with the examination of vegetation indices at three levels of platforms will help to monitor and manage these rare and unique ecosystems in the future.

Sammandrag Syftet med detta examensarbete var att ta undersöka hur lärare resonerar kring högläsning i klassrummet samt hur de grundar sina val till den. Utifrån syftet har jag använt mig av två frågeställningar som har legat till grund för den kvalitativa intervjun som jag har genomfört med sex lärare. Lärarna arbetade i förskoleklassen – år 5. Jag har därefter transkriberat intervjuerna som spelades in på band. Med det material som de transkriberade intervjuerna innebad kunde resultatet av hur de resonerade kring högläsningen urskiljas ur två perspektiv; högläsning som en lugn stund samt högläsning som kunde knytas an till tema. Resultatet av valet av skönlitteratur till högläsningen kunde urskiljas ur tre perspektiv; elevernas önskningar, lärarnas litterära repertoar samt bibliotekariernas proffession. Genom att jag inför mitt examensarbete samt i min utbildning har tagit del av teoretisk litteratur samt facklitteratur har jag tillgodogjort mig kunskaper om att skönlitteratur kan användas med stor fördel i språkutvecklande syfte. Skönlitteraturen bidrar också till att vidga elevers syn på händelser och det samhälle som vi alla är en del av samt tillgodogöra sig kulturella kunskaper och insikter. Den slutsats som kunde dras var att de sex lärarna till stor del läste högt för eleverna i syftet att ge dem en god och lugn stund men när högläsningen valdes till ett tema blev det synligt att lärarna arbetade med högläsningen på ett annat. Då inbjöds det till samtal, eleverna bearbetade det lästa genom att rita och skriva till samt att lärarna bidrog till en läsargemenskap. Mitt examensarbete har stärkt mina tankar om högläsningens fantastiska verkan och dess potential för meningsfullt lärande i klassrummet. Nyckelord: högläsning, dialog, språkutveckling, tema/tematisk anknytning, föreställningsvärldar, proximal utvecklingszon, erfarenhetspedagogisk utgångspunkt, läsargemenskap. / SummaryThe purpose of this project was to examine how teachers look upon reading aloud to their students in the classroom, and what their choice of literature is based upon. I have approached this issue by posing two questions to six different teachers in a qualitative interview. The teachers all work in K-5th grade classes. The taped interviews have then been transcribed and two different perspectives crystallised from this material – reading aloud as a quiet time and reading aloud as part of a theme in the curriculum. By analyzing the teachers’ choice of literature, one can discern three different perspectives – the students’ choice, the teachers’ own repertoire and the role of the librarian.Throughout my teacher’s education, I have learned from my own reading of both theoretical and literary works, that reading aloud in the classroom can be used advantageously in promoting language development. Literature aids the students’ understanding of events and the society of which we are all a part, and provides them with cultural knowledge and understanding.The conclusion that can be drawn is that the six teachers primarily read to their students in order to give them a quiet, relaxing experience, but when connected to a theme in the curriculum, the focus of reading aloud became another. Then the students were invited to discuss the text, they worked on processing the text by both drawing and writing about it, and the teachers conveyed the importance of sharing a common reading experience.This project has strengthened my belief in the fantastic impact of reading aloud in the classroom, and its potential for meaningful classroom learning.Key words: reading aloud, dialogue, language development, theme/thematic, connection, proximal zone of development, experiential learning, perception, common reading experience.

Detta självständiga arbete tar sin utgångspunkt i en undran över hur lärare tillvaratar elevers möjliga utveckling inom den enskilda instrumentundervisningen.  Syftet är att bidra med mer kunskap om hur lärare reflekterar kring elevers möjliga utveckling utifrån två forskningsfrågor: Hur beskriver lärare mötet mellan lärare och elev för att tillvarata elevens möjlighet att utvecklas inom den enskilda instrumentundervisningen? Vad karaktäriserar lärares utsagor om elevers möjliga utveckling inom den enskilda instrumentundervisningen? För att besvara forskningsfrågorna har material i form av tre intervjuer med musiklärare samlats in. Intervjuerna har analyserats med kulturhistoriska teoretiska begrepp.  Resultatet visar att lärare använder sig av olika strategier för att identifiera och hantera elevers aktuella utvecklingsnivå och aktivera elevers närmaste utvecklingszon på ett önskvärt sätt. Lärare använder sig även av verktyg och tecken, som inspelning och genre för att mediera kunskap. Vidare visar resultatet även att elevers egna viljor och förtroende för läraren är viktiga komponenter för lärare att ta hänsyn till för att möta elevers potentiella utveckling. Utöver detta visar resultat att det finns hinder för elevers möjliga utveckling som har varit karaktäriserande för informanternas utsagor. De hinder som beskrivs är om läraren har för många elever vid ett givet tillfälle, psykiska samt sociala problem hos eleven eller om uppgifterna som eleven får är alldeles för svåra.