<p>Intresset för studien härrör sig från många års arbete med läsinlärning i skolår ett som lågstadielärare. Där har jag sett stjärnögon tändas när barnet knäckt koden men också sett ögon släckas när hon/han inte lyckats. Jag har länge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan samspela med barnet för att se så många ögon som möjligt tändas i glädje över att ha knäckt koden.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur erfarna lågstadielärare säger sig arbeta med läsinlärning och då hur de utnyttjar samspelet, samt även att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lärarens. Studien är en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige.</p><p>Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer. Studien har genomförts i fem klasser i årskurs ett. Intervjuerna har varit semistrukturerade och en intervjuguide med temafrågor har använts. Observationerna har varit strukturerade och icke-deltagande. De ovan nämnda fem klassernas lärare har medverkat i intervjudelen och de har också observerats tillsammans med tre barn från varje klass. Detta innebär att det är inalles 15 barn som har deltagit i observationsdelen av denna studie.</p><p>Resultatet av studien visar att lärarna i studien poängterar att samspelet i skolan, då särskilt i läsinlärningssituationen, är mycket betydelsefullt för att en lyckad läsutveckling skall ske hos barnet. Resultatet visar också att lärarna använder sig av hela sig själv såsom ögonkontakt, gester, röstläge, tonfall, och närhet och att de visar i sitt bemötande sin tro på barnet, sina förväntningar, oftast positiva, och försöker ta sig tid för varje barn. De lyssnar på barnet och för en dialog om bland annat skolarbetet och läsutvecklingen. Dessa lärare påpekar också att det inte finns en saliggörande läsinlärningsmetod utan de använder sig av valda delar från olika metoder, som de funnit vara framgångsrika i sitt arbete med läsinlärning under åren lopp.</p>

Intresset för studien härrör sig från många års arbete med läsinlärning i skolår ett som lågstadielärare. Där har jag sett stjärnögon tändas när barnet knäckt koden men också sett ögon släckas när hon/han inte lyckats. Jag har länge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan samspela med barnet för att se så många ögon som möjligt tändas i glädje över att ha knäckt koden. Syftet med studien är att undersöka hur erfarna lågstadielärare säger sig arbeta med läsinlärning och då hur de utnyttjar samspelet, samt även att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lärarens. Studien är en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige. Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer. Studien har genomförts i fem klasser i årskurs ett. Intervjuerna har varit semistrukturerade och en intervjuguide med temafrågor har använts. Observationerna har varit strukturerade och icke-deltagande. De ovan nämnda fem klassernas lärare har medverkat i intervjudelen och de har också observerats tillsammans med tre barn från varje klass. Detta innebär att det är inalles 15 barn som har deltagit i observationsdelen av denna studie. Resultatet av studien visar att lärarna i studien poängterar att samspelet i skolan, då särskilt i läsinlärningssituationen, är mycket betydelsefullt för att en lyckad läsutveckling skall ske hos barnet. Resultatet visar också att lärarna använder sig av hela sig själv såsom ögonkontakt, gester, röstläge, tonfall, och närhet och att de visar i sitt bemötande sin tro på barnet, sina förväntningar, oftast positiva, och försöker ta sig tid för varje barn. De lyssnar på barnet och för en dialog om bland annat skolarbetet och läsutvecklingen. Dessa lärare påpekar också att det inte finns en saliggörande läsinlärningsmetod utan de använder sig av valda delar från olika metoder, som de funnit vara framgångsrika i sitt arbete med läsinlärning under åren lopp.

Alla människor bär på erfarenheter och upplevelser av olika slag. Frågan är hur våra tidigare erfarenheter påverkar oss. Studien belyser några lärarstudenters berättelser om mötet med ämnet matematik från grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhållen undervisning av betydelse för utvecklingen inom ämnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att påverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig på lärarstudenters berättelser användes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att matematikundervisningen i skolan har präglat lärarstudenterna på olika sätt. Några delger sina negativa erfarenheter medan andra berättar om sina positiva upplevelser. En slutsats som går att dra utifrån studien är att lärarstudenterna kan komma att påverkas av sina tidigare erfarenheter när de i framtiden skall utforma en egen undervisning. När lärarstudenterna beskriver hur de vill planera en matematikundervisning redogör de för en undervisning som skulle ha tillgodosett deras behov som elever i grundskolan. I diskussionen förs ett resonemang om hur lärande kan ske och matematikbokens betydelse i undervisningen. / Every human being carries experiences of different kinds. The question is how we are affected by our early experiences. The study highlights a few student teachers and their meeting with math from elementary school to university. The study deals with factors obtained in the education, of the importance of developments in the subject and how past experiences might affect their own teaching of mathematics. Since the study focuses on student teachers’ statements, was a narrative approach to qualitative interviewing method used. The result indicates that mathematic teaching in school has characterized the student teachers in different ways. Some communicates their negative experiences while others tell about their positive experiences. A potential conclusion of this study is that student teachers can be effected by their earlier experiences, when they are about to form an education of their own. When the student teachers describe how they form their mathematic teaching, they communicate about an education that would have seized their own needs as students in elementary school. In the discussion there is reasoning about learning and the importance of the textbook used in mathematics education.

No description available.

Vår uppsats behandlar skolämnena svenska och svenska som andraspråk och olika lärares arbetssätt i två skilda skolmiljöer. Syftet med arbetet var att granska hur lärare arbetar med läsinlärning d.v.s. vilka metoder lärare använder i sin undervisning och hur deras organisation av läsundervisningen går till. Vi ville studera om det fanns skillnader respektive likheter vad gäller lärares arbetssätt inom ämnena svenska och svenska som andraspråk. Läroplanens strävansmål nämner bl.a. att "skolan skall sträva efter att varje elev lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra" (Läroplanen 1994, s. 9). I den ryske psykologen och läraren Lev Vygotskij (1896-1934) har vi hittat ett pedagogiskt tankesätt, där eleven ses i sitt sammanhang och där läraren anpassar sin undervisning så att eleven får möjlighet till utforskande och lärande. Vilket vi genom observation har studerat för att få en inblick om lärare brukar Vygotskijs teorier i praktiken. Vygotskijs sociokulturella perspektiv betonar även att språket och den sociala miljön påverkar- och kan påverka den kognitiva utvecklingen. Begreppet proximal utveckling innebär, inom denna kunskapsteori, att barnet klarar av att lösa uppgifter som är "snäppet över" den egna kunskapsnivån om någon med större erfarenhet hjälper barnet. Denna person kan vara en vuxen eller ett barn. I den här uppsatsen är det läraren som står i fokus d.v.s. hur lärare organiserar undervisningen för att anpassa den till elevernas kunskapsnivå samt hur lärare hjälper elever att gå vidare med en uppgift som de har svårigheter med. Vilket inom Vygotskijs perspektiv nämns för den proximala utvecklingszonen. För att få svar på våra forskningsfrågor utförde vi vår fältstudie under två veckor i år 1, då vi intervjuade fyra lärare och observerade deras organisation av läsundervisningen. Resultatet visade på stora likheter mellan samtliga lärares arbetssätt, bl.a. att de använde den traditionella metoden och LTG-metoden i sin läsundervisning. Den största skillnaden mellan de två skolorna i vår undersökning var lärares organisering av undervisningen. Skillnaden synliggjordes under observations- samt intervjutillfällen då lärare i skola A valde att arbeta mer abstrakt. Detta genom att t ex beskriva en skog, hur en skog ser ut och låta eleverna gissa vad det är hon beskriver samtidigt som hon artikulerar bokstaven s flera gånger. I jämförelse med lärare i skola B som arbetade med konkreta material genom att t ex visa en bild på en skog för att så småningom stimulera eleverna till abstrakt tänkande.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about how children aged 4-5 years build in preschool, what attracts the play and what they use their designs to. While also looking at whether it differs something between girls and boys construction play. For the study, participant observation was selected as the method and observations have been conducted in the mornings and afternoons, after the children taken breakfast and snacks. Participant observation was chosen as the method because I wanted to be able to question the children things while I observed in order to get as broad picture as possible out of the construction play, but also to get a picture from the children's perspective. The results show that childrens construction play is a big part of the everyday life in preeschool, and is characterized by many different factors, such as fine motor abilities, concentration and of course much play between children. Children are not aware of how important the game is for the construction of their own experiences and learning, but see it as a fun activity they love to engage in because they think it's fun and that they are good at what they do. Differences emerge between boys and girls play and is most clear when the girls and boys play together.

Studiens syfte är att med utgångspunkt i elevernas förståelse för sitt lärande öka förståelsen för hur lärare i ett förebyggande arbete, utifrån hur undervisningen struktureras och organiseras, kan stödja elevernas lärande. Hur kan eleverna ges stöd men även möjlighet till att kunna vara delaktiga och ta ansvar i sin lärprocess? Kunskap om hur lärandet ser ut från elevperspektivet är viktigt för lärare att veta, så de kan planera en undervisning som möter elevernas behov. Kvalitativ metodansats har använts i observationer och intervjuer. Den proximala utvecklingszonen är den teori som tillsammans med formativ bedömning, entreprenöriellt lärande och metakognition samspelar i en analysmodell (figur 4:5) där elevens inre motivation, delaktighet och ansvar är central.   Det mönster som framträder i resultatet är att de elever som i sina tidigare skolor getts möjlighet att bli medvetna om hur de lär sig också är de elever som beskriver att de når de högre kunskapskraven. Deras utsagor visar på ett samspel mellan förmågan att arbeta självständigt och lära nytt. De har en större tillit till sin egen förmåga att lära. När ett tydligt varför framträder ur elevens livsvärld ökar deras motivation, delaktighet och ansvar.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie som har fokus på problemlösning i matematikundervisning kopplat till det sociala samspelet. Syftet med studien är atsynliggöra och beskriva vilka aspekter i det sociala samspelet som påverkar elevernas utveckling av problemlösningsförmågan i matematikundervisningen. Studiens resultat har utgångspunkt i 25 vetenskapliga publikationer som har kategoriserats utifrån den sociokulturella teorin i rubriker och underrubriker. Studiens resultat visar att lärares syn på problemlösning påverkar i olika utsträckning hur området behandlas tillsammans med eleverna. Resultatet visar även en ytterligare faktor, nämligen elevers självbild som vidare påverkar andra faktorer. Studien synliggör att det finns faktorer som enbart läraren påverkar och styr, faktorer som enbart eleven styr men också gemensamma faktorer som påverkas av både lärare och elev. Studien visar slutligen på en avsaknad av progression för utveckling av elevers problemlösningsförmåga.

Denna uppsats är tänkt att belysa användandet av läromedel som utgångspunkt i matematikundervisningen i grundskolans lägre åldrar. Inte att läromedel används, utan hur och vid vilka tillfällen det används samt om och när lärare på fältet anser att användande av läromedel har betydelse för elevers lärande och utveckling. Vi har undersökt följande: Varför och när väljer lärare att använda läromedel i matematik? Vilken syn har lärare på hur deras elever tillägnar sig kunskaper och färdigheter i matematik?   För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma lärare. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys. De slutsatser vi kunnat dra utifrån den litteratur vi bearbetat är att lärare främst använder läromedel i så hög utsträckning på grund av organisatoriska orsaker som exempelvis att det är tidsbesparande, ses som en garanti för undervisningens kvalitet samt att det ger eleverna en struktur de känner sig trygga med. Vi har också kunnat dra slutsatsen att socialt samspel och kommunikativa aktiviteter har stor betydelse för elevers lärande och utveckling i matematik.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning av skönlitteratur för sina elever i svenskundervisningen. Tidigare forskning har visat att högläsning av skönlitteratur har positiva effekter på barns språkutveckling. Därför finns ett intresse att i denna studie undersöka hur lärarna anger att de använder sig av högläsning av skönlitteratur i svenskundervisningen för att stötta språkutvecklingen hos elever i årskurs 1.Empirin har samlats in med hjälp av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Högläsning och textsamtal ger elever möjlighet till lärande i ett socialt sammanhang med läraren som en stöttande hand och som följd till detta har denna studie sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat går hand i hand med den tidigare forskningen som presenteras, men på ett område finns en skillnad. Tidigare forskning har visat att lärare är medvetna om högläsningens positiva effekter, men trots det har en avsaknad av en medveten och planerad högläsning noterats hos lärare. I min studie märkte jag dock att lärarna har en medvetenhet kring sin högläsning av skönlitteratur för att stötta elevernas språkutveckling. / <p>Svenska</p>