Spelling suggestions: "subject:"proximal utvecklingszonen""
1 |
En i mängden? : En observationsstudie av pedagogers förhållningssätt gentemot förskolebarn och deras proximala utvecklingszonLindbäck, Marie, Andersson, Paula January 2016 (has links)
No description available.
|
2 |
Prioriteringar kring högläsning : Intervjuer med förskollärareMathwig, Charlotta January 2016 (has links)
Syftet med studien är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv ta reda på hur förskollärarna använder sig av högläsningen i sin verksamhet. I den här studien undersöks om högläsningen får samma prioritet som den övriga pedagogiska aktiviteten och hur förskollärarna arbetar utifrån läroplanens mål när de planerar en högläsningsaktivitet. Undersökningen visar även på hur de ser på högläsningen och hur den kan främja barns språkutveckling. För att få svar på min studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna är medvetna om högläsningens betydelse för språkutveckling hos barnen men trots denna vetskap så är oftast högläsningen inte planerad utefter läroplanens mål och riktlinjer. Förskollärarna arbetar med högläsningen varje dag men det skiljer sig åt i vilka sammanhang den används och hur planerad denna aktivitet är.
|
3 |
Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskolaLleshi, Litiana January 2015 (has links)
Titel Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Conflicts between children in a multilingual preschool setting Abstrakt Bakgrund: Syftet med undersökningen är att belysa omständigheter kring konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Metod: En specialpedagog och tre förskollärare har intervjuats. Undersökningen har utgått från tre frågeställningar som handlar om vilken typ av konflikter uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola, vilken roll spelar språket vid konflikter och hur hanterar och förebygger respondenterna konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Respondenternas svar har analyserats och redovisats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Det resultat som framkommer i analysen av samtliga respondenters svar är att de vanligaste vardagskonflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola uppkommer på grund av brist på språkförståelse och missuppfattningar eftersom barnen inte har ett gemensamt talspråk. Samtliga respondenter anser att det behövs lägga stor vikt vid inlärning av ett gemensamt talspråk för att förebygga konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Undersökningen visar även att samtliga respondenter hanterar och förebygger på liknande sätt de konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola. Nyckelord Artefakter, flerspråkighet, konflikt, mediering, medling, proximal utvecklingszon, samspel, sociokulturellt perspektiv.
|
4 |
Fritidshemmet en arena för relationer : Ett utvecklingsarbete med pedagogledda aktiviteter som arbetsmodell / After school center a forum for relations : A bachelor thesis onthe development of an approach to educator-led activitiesOlsson, Marie, Klevmark, Anna January 2015 (has links)
Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete. Under arbetes gång gjorde vi fältanteckningar och loggboksanteckningar för att dokumentera det vi studerade. Vi synliggjorde utvecklingsarbetet genom blogginlägg på fritidshemmets blogg där vårdnadshavare kunde ta del av arbetet. I vår analys utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv där samspel och kommunikation anses vara viktiga delar för individens utveckling. Resultatet visar hur fritidshemmet kan vara en arena där elever utvecklas genom kommunikation och samspel. Både enskilda kamrater och hela gruppen är av betydelse för denna utvecklingsprocess. Genom vårt resultat ser vi att pedagogledda aktiviteter kan vara en arbetsmodell som gynnar elevers relationsskapande. Fritidspedagogerna kan genom pedagogledda aktiviteter arbeta stödjande med gruppens och verksamhetens behov på ett lekfullt sätt.
|
5 |
Återkoppling som en del av undervisningen i träningsskolan : Fokusgrupper och intervjuer om några speciallärares arbete med återkoppling och formativ bedömning och dess betydelse för undervisningenKan, Anna Christine January 2018 (has links)
Syftet med den här kvalitativa studien var att få en fördjupad förståelse för de åtta speciallärarnas arbete med återkoppling och formativ bedömning, samt dess betydelse för undervisningen i träningsskolan. Data i studien samlades in med fokusgruppssamtal som metod, och fördjupades med berättelser ur utsagor av samma informanter i halvstrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen utgick från didaktik, som låg till grund för arbetet med återkoppling i studien. I kapitlet diskussion tolkades studiens utfall med hjälp av en didaktisk modell - den didaktiska triangeln. Genom återkoppling om såväl hinder för elevens lärande som om elevens proximala utvecklingszon kan speciallärarna finna rätt stöd och den hjälp som eleven behöver. Speciallärarna i studien ansåg att återkoppling till elever med utvecklingsstörning bör vara enkel för dem att förstå och skall ges i stunden. Digital teknik med filmer och bilder kan användas som verktyg i återkopplingen och visa progressionen i elevernas lärande. Ett viktigt arbete i återkopplingen är att finna elevernas proximala utvecklingszon. Resultaten av studien visade att återkoppling till egen undervisningspraktik hjälper speciallärarna att skapa undervisning som främjar elevernas lärande, kritiskt granskar planeringen och ger nödvändigt stöd, samt utmanar eleverna inom gränsen för deras proximala utvecklingszon.
|
6 |
Interaktioner som stöttning av elevers talspråkliga färdigheter : En intervjustudie om lärares och elevers uppfattningar / Language interactions to support pupils ́ oral language skills : An interview study about the teacher’s and the pupils ́ perceptionsWikland, Hanna January 2018 (has links)
Föreliggande studie syftar till att undersöka en lärares och dennes elevers uppfattningar om hur interaktioner i klassrummet mellan läraren och eleverna i årskurs tre stöttar utvecklingen av elevernas talspråkliga färdigheter. Studiens material består av en lärarintervju och sex elevintervjuer. Materialet analyseras med hjälp av en innehållsanalys och tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med särskilt fokus på stöttning och proximal utvecklingszon. Resultaten visar att lärarens och elevernas uppfattningar både sammanstämmer och skiljer sig åt. I kategorierna begreppsanvändning, frågor och bekräftelse finns det både likheter och skillnader mellan läraren och eleverna, dock dominerar varken likheter eller skillnader. Kategorierna som utmärker sig mest är möjlighet till turtagande och stöttning. Det framkommer markanta likheter i lärarens och elevernas uppfattningar om vilka möjligheter eleverna ges till att interagera, t.ex. att alla elever får taltid. Gällande stöttning framträder det tydliga skillnader mellan läraren och eleverna. Medan läraren uppfattar att hon endast använder frågor för att stötta utvecklingen av elevernas talspråkliga färdigheter uppfattar eleverna även att läraren stöttar dem genom att visa, ge en ”hint”, förklara och läsa högt. Slutsatsen av studien är att lärare behöver ta del av elevers uppfattningar och infallsvinklar för att kunna skapa en förståelse för och en medvetenhet om deras synsätt, vilket i sin tur kan leda till att lärare kan individualisera sin undervisning med fokus på stöttning.
|
7 |
Bildskapandets dilemma i förskolan : –Vad bidrar till att barn inte anser sig kunna?Key, Julia January 2018 (has links)
Estetiska uttrycksformer är vanligt förekommande i förskolan då barn lär och utvecklas genom praktiska och utforskande arbetssätt. Genom bild kan det verbala språket kompletteras och barn utvecklar lätt förmågan att lösa problem och tänka kritiskt. Bildskapande är dock inte alltid helt problemfritt. Barn kan ha svårt att ta sig an en uppgift och våga prova då det fria skapandet krockar med perfekta former. Förskolläraren med ansvar för både barn och verksamhet har således i uppgift att ta sig an dilemmat. Detta arbete har gjorts för att synliggöra hur jag kan inte-problematiken kan visa sig i förskolans värld och hur barnen påverkas av förskollärarens agerande. Fyra frågeställningar förtydligar syftet och handlar om vilka instruktioner och krav förskolläraren ställer vid bildskapande aktiviteter; hur pedagogen bemöter barn som inte anser sig kunna skapa; i vilken utsträckning barnen får hjälp samt hur barnen reagerar på förskollärarens agerande. Studien inriktades på förskollärare samt fyra- och femåringar och bygger på tre observationer samt gruppintervjuer som studerades ur ett sociokulturellt perspektiv. Videokamera samt anteckningar användes för att fånga intressanta samspelssituationer. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer togs i beaktning så samtliga deltagare kunnat delta frivilligt och anonymt. Aktiviteterna var av olika karaktär, ett självporträtt, en trådmålning och en grupp skulle rita sitt hus. Resultatet visar att samtliga förskollärare ställde krav på barnen även om de var av olika karaktär och omfattning. Förskollärarnas bemötande och agerande kan delas in i kategorier som handlar om att ta över uppgiften och göra åt barnen samt att få barnen att tänka och reflektera själva. Bedömning, beröm och värdering används för att bemöta barnen och barnen erbjuds att ta hjälp av olika hjälpstrategier. Barnen var förhållandevis nöjda med det de gjort och skapat men svårigheter och negativa åsikter kan kopplas samman med förskollärarens höga krav och förväntningar, uppmaningar och värdering gällande rätt och fel.
|
8 |
Alla barns rätt till utveckling och lärande : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenheter av barn med särskild begåvning / All children´s right to development and learning : A qualitative study on preeschool teacher´s experiences of gifted childrenLarsson, Sara, Larsson, Linda January 2020 (has links)
Studien syftar till att genom förskollärares beskrivningar ta del av deras erfarenheter av barn med särskild begåvning, hur barnen uppmärksammas samt vilket stöd de enligt förskollärare behöver och får i sitt lärande i förskolans utbildning. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärare sina erfarenheter av barn med särskild begåvning? Vilket stöd och vilken stimulans beskriver förskollärare att barn med särskild begåvning behöver i förskolans utbildning? Samt vilket stöd och vilken stimulans beskriver förskollärare att barn med särskild begåvning får i förskolans utbildning? Studien har den sociokulturella teorin som utgångspunkt, i den sociokulturella teorin är lärande i samspel, den proximala utvecklingszonen samt en grundsyn på barn som kompetenta individer centralt. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien visar att forskning inom ämnet är begränsad i Sverige. Forskning visar även att det svenska utbildningssystemet har lagt störst fokus på de individer som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd, inte de barn som har behov av stöd i form av extra utmaning. På senare tid har dock intresset för särskild begåvning ökat både i media och hos verksamma förskollärare, med andra ord är detta ett forskningsområde som behöver stärkas. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och grundar sig på intervjuer via e-post med fem förskollärare. Resultatet visar att förskollärarnas kunskap och erfarenhet av barn med särskild begåvning skiljer sig åt. Det framkom även att pojkar i högre grad än flickor uppmärksammas med särskild begåvning i förskolans utbildning. Vidare framkommer indikationer på att förskollärarnas erfarenheter av särskild begåvning och kompetens inom ämnet är avgörande för det stöd och den stimulans barn med särskild begåvning ges.
|
9 |
Undervisning i matematikämnet med inriktning på problemlösning : Ett sociokulturellt perspektiv på grundskollärares, åk 1-3, arbete med problemlösning i sin matematikundervisningSegerstedt, Mikael January 2020 (has links)
Det finns en stor mängd forskning som visar på fördelar med att elever får arbeta tillsammans med problem i matematik, det finns även studier som visar att elever får små möjligheter att utveckla sin problemlösningsförmåga endast genom individuellt arbete i matteboken. Trots detta visar undersökningar att den svenska matematikundervisningen är styrd av individuellt arbete i matteboken. Mitt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur grundskollärare, åk 1-3, arbetar med problemlösning i sin matematikundervisning samt deras motiv till varför de väljer att arbeta som de gör. För att göra detta har jag sökt svar på frågorna “Hur beskriver grundskollärare sin egen roll för att utveckla elevers förmåga att lösa problem i matematikundervisningen?”, “Hur ser grundskollärare på elevsamarbete vid problemlösning i matematikundervisningen?” samt “Vilka tankar har grundskollärare kring elevers användande av olika material vid problemlösning i matematikundervisningen?”. För att samla in studiens empiriska material har jag genomfört kvalitativa studier med fyra verksamma grundskollärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarens stöttning är avgörande för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga, att elevsamarbete förespråkas som en möjlighet för elever att stötta varandra i problemlösning samt att språkliga verktyg är framträdande vid problemlösning. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett Sociokulturellt synsätt.
|
10 |
Hur kan en Kooperativ strategi gynna andraspråkselevers problemlösningsförmåga i matematik? / In what way can a Cooperative learning strategy benefit second language learners’ problem- solving ability in mathematics?Linderström, Elin January 2021 (has links)
År 2012 gjorde PISA en undersökning gällande problemlösning i matematik. Dessa tester visade att sverige presterade lägre än OECD genomsnittet. Det visade sig också vara en skillnad på resultaten gällande de elever med svensk bakgrund kontra utländsk bakgrund. Resultaten från de nationella proven i matematik år 2018/2019, visade att antalet underkända elever med svenska som andraspråk var 30 % i årskurs 6. I årskurs 9 var andelen upp emot 40 % . Syftet med denna studie är att undersöka hur en kooperativ strategi kan vara behjälplig inom problemlösning för elever med en utländsk bakgrund som har svenska som andraspråk. Syftet är att se om den kooperativa strategin med att arbeta i grupp kan vara positiv för elevers språkförståelse som behövs för problemlösning i matematik. Det har visat sig att mängden forskning inom kooperativt lärande är liten. Framförallt den forskning som är kopplat till problemlösning i matematik. Detta arbete utgår ifrån den sociokulturella teorin där den proximala utvecklingszonen samt den primära och sekundära socialisationen används för att analysera det empiriska materialet. Denna empiriska studie bygger på en kvalitativ metod i form av två intervjuer med deltagande av fyra elever. Eleverna har en utländsk bakgrund samt svenska som sitt andraspråk. Inför intervjuerna informerades eleverna och deras vårdnadshavare om studiens syfte och hur intervjuerna skulle gå till. Intervjuerna utgick ifrån en kooperativ lärandestrategi där eleverna fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik, först ensamma och där efter i par. Studien har visat på hur pass stort hinder språket kan bli när det kommer till problemlösning i matematik. Elever som har svenska som sitt andraspråk kan misslyckas med uppgifter på grund av att de inte förstår, missuppfattar eller går miste om en del viktiga ord och begrepp. Eleverna upplevde att pararbetet gynnade deras problemlösningsförmåga, både vad gäller den språkliga förmågan samt den matematiska. Det visade sig även att lärarens vägledning kan vara värdefull i det kooperativa arbetet.
|
Page generated in 0.1066 seconds