Global ETD Search

461	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) <p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p> Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
462	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen. Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
463	Konfesní výuka náboženství pro žáky přicházející ze sekulárního prostředí? / Confessional religious education for students coming from secular environment? KOHOUTOVÁ, Alena January 2013 (has links) The main topic of this work is an effort to answer the question, whether confessional teaching of religion is the right way to approach pupils from secular environment. In the first part of my work I follow up the definition of catechesis and its history. Next I compare confessional and unconfessional way of teaching religion, and as an alternative to it, I propose the teaching focused on cultural context. I also give attention to the term ?secular society? and consequences from that in religion teaching. I look for goals and contents of religion teaching in individual church documents with consideration to non-religious pupils. In the last section of this work I pay attention to developmental psychology, development of religious judgment and the character of educator. In the very end I try to find solutions to teachings focused on cultural context.
464	Entitetkontinuitet : en religionspsykologisk tolkning / Entity Continuity : a Psychology of Religion Interpretation Duppils, Sara January 2009 (has links) “Entity continuity” refers to recurrent transcendent experiences related to certain places (“hauntings”). The experiences are often interpreted to be due to discarnate spirits or folklore entities. Although the entity continuity experience can be regarded as religious experience, they have yet to be fully explored in science of religion. The purpose of this paper was to describe entity continuity experiences and map out the scientific discussion in order to provide a psychology of religion that provides an understanding of the phenomena. For this purpose a literature study of theories of jungian psychology, parapsychology, and described experiences was undertaken. The material was thereafter analyzed comparatively. The results show that entity continuity experiences can be understood as a form of animism and that the experiences are colored by culture, context, and visual impression. The material also shows that experiences at locations that have played host to entity continuity and poltergeist experiences are equivalent. An altered state of consciousness, a special type of personality, and distinctive environmental stimuli, the atmosphere or “feeling”, is necessary for the occurrence of these experiences. The “percipients” and/or “agents” psychic material is reflected in the atmosphere and becomes expressed as psychic manifestations in the form of entity experiences. entity continuity hauntings apparitions ESP psychology of religion atmosphere spirit ghost spiritualism spiritism animism poltergiest C. G. Jung altered state of consciousness ASC jungian psychology folklore entitetkontinuitet entitetupplevelser religiösa upplevelser ESP jungiansk psykologi C. G. Jung hemsökt plats andar spöken poltergeist folktro folktroväsen förändrat medvetandetillstånd inbedda kyrkor atmosfär platsminne kvarvarande psykiska avtryck apparitioner förnimmelse autonoma kompex komplex numen animistiska teorier spiritistiska teorier det omedvetna alien subjektiva upplevelser objektiva upplevelser Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Humanities Humaniora

Page generated in 0.1081 seconds