Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem. Attityder och upplevelse av stigmatisering inom hälso- och sjukvården kan påverka relationen i vårdmötet både positivt och negativt. För personer med psykisk ohälsa kan detta vara av särskilt betydelse. Syfte: I denna studie var syftet att undersöka patienters upplevelser av attityder hos vårdpersonal samt patienters upplevelser av självstigmatisering. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats utfördes. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo och 22 vetenskapliga originalartiklar valdes ut primärt. Efter granskning utgjordes ett definitivt urval av 13 artiklar. Hildegard Peplaus omvårdnasteori valdes som arbetets teoretiska referensram. Resultat: Negativa attityder skildrades i interaktionen mellan patient och vårdpersonal i form av brist på visat intresse och upplevelser av att bli ifrågasatt, inte bli lyssnad på eller bli tagen seriös. Maktskillnader i relationen och diskriminering beskrevs även som negativa attityder. Positiva attityder innefattade stöd och empati, erfarenheter av att bli tagen seriös, lyssnad på och sedd bortom sjukdomen. Självstigmatisering framställdes som olika aspekter av en negativ självbild präglad av rädsla och skam, vilket medförde att deltagarna tvekade på sina förmågor. Undanhållande av sin psykiska ohälsa och upplevelser av att bli märkt med etiketter var också erfarenheter av självstigmatisering. Slutsats: Verksamheter inom vården bör arbeta kontinuerligt med personalens bemötande och attityder för att skapa en god vårdande miljö för patienten. En miljö där patienten upplever goda attityder minimerar risken att denne drabbas av negativa konsekvenser, såsom en negativ självbild. För att också ge bästa möjliga omvårdnad bör patientens upplevelse tas i beaktande i omvårdnadsprocessen. / Background: Mental illness is a growing societal problem. Attitudes and experiences of stigmatization in health care services can have both positive and negative effects on the patient-staff-relationship. For people with mental illness, this can be of particular importance.  Aim: The purpose of this study was to identify patients’ experiences of attitudes among health care personnel, along with patients’ experiences of self-stigmatization. Method: A litterary study based on qualitative research was formed. PubMed, CINAHL and Psychinfo were used as databases for the literary search and 22 scientific originalarticles were chosen. After further inspection, the final selection consisted of 13 articles. Hildegard Peplau’s theory of nursing was chosen as the theoretical reference frame. Results: Negative attitudes were depicted in the patient-staff interaction in form of staff showing lack of interest and experiences of being questioned, not listened to or taken seriously. Power-imbalance and discrimination were also described as negative attitudes. Positive attitudes involved being given support and empathy, and experiences of being taken seriously, listened to and seen as beyond the disease. Self-stigma emerged in different aspects of negative self-image incused by fear and shame causing hesitancy of the participants’ abilities. The illness being withheld and feelings of being labeled also depicted experiences of self-stigma. Conclusion: In order to create a good caring environment for the patient, health care services should work continuously with attitudes of health care personnel. An environment where patients experience positive attitudes, decreases the risk of they being affected by negative consequenses, such as a negative self-image. In addition, in order to yield best possible nursing, the patients’ experiences should be considered in the nursing process.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som påverkar känslolivet. Det som karaktäriserar sjukdomen är ett pendlande mellan depression och hypomani/mani som är en eufori utöver det vanliga. Vårdpersonalen har en viktig roll i mötet med patientgruppen, de bör ge stöd och skapa interventioner då dessa patienter har högre suicidrisk än den resterande befolkningen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva en kvinnas upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En manifest kvalitativ innehållsanalys med en narrativ ansats av en självbiografi. Resultat: Sex kategorier presenteras: att pendla mellan olika verkligheter, att ångesten kan komma när som helst och var som helst, att behöva behandla den kroniska sjukdomen varje dag, att inte vilja utsätta andra för sitt dåliga mående, att det ständigt pågår ett krig i huvudet samt att vilja leva och att inte vilja leva. Diskussion: Vårdpersonal och närstående har betydelse för patientens välmående i stödjandet av patienten, de bör vara öppensinnade och därmed inte döma eller förminska patientens egna upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskor bör se patientgruppen utifrån ett holistiskt perspektiv då sjukdomen handlar om mycket mer än bara depressioner och manier.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar av olika slag är vanligt förekommande i vårt samhälle och i hela världen. Trots detta föreligger ett tabu och ett stigma kring psykisk sjukdom, vilket påverkar såväl den sjuke som de anhöriga negativt. Att växa upp med en psykiskt sjuk förälder kan leda till att barnen inte mår väl och kommer i skymundan. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha växt upp tillsammans med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, som har utgångspunkt i självbiografier. Data utifrån fem självbiografier har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Barnens upplevelser sammanställdes i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna som framkom var Otrygghet, En betungande vardag och Saknad. Slutsats: Att som barn ha en förälder som är psykiskt sjuk leder till känslor av ansvarstagande, otrygghet och längtan efter ett vanligt liv. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar till barnet för att skapa tillit, samt upplyser barnet angående förälderns sjukdom och dess påverkan på familjeförhållandena, för att verka för en bättre hälsa för barnet.

Psykisk sjukdom är vanligt förekommande i samhället,  enligt flera studier relaterat till både samsjuklighet och kortare livslängd. Många personer med psykisk sjukdom söker också vård sent. Detta är något som både kan relateras till hur man blir bemött inom vården, men också till den stigmatisering mot personer med psykisk sjukdom som finns i samhället. Bemötande, attityder och kommunikation från vårdgivare spelar således en stor roll i att skapa en trygg och bra vårdmiljö för dessa personer. Då syftet var att ta reda på hur personer med psykisk sjukdom upplevde bemötande inom somatiska vården, valde författarna att göra en litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett inifrån perspektiv. Totalt inkluderades och analyserades 16 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats som resulterade i fem kategorier; Att inte bli sedd som en hel person, att inte känna sig trodd, att känna  sig diskriminerad, att inte bli prioriterad och känna sig åsidosatt samt att känna sig lyssnad på. Flera personer i de granskade artiklarna uppgav hur deras fysiska symtom relaterades till psykisk sjukdom utan undersökningar, att de fick höra opassande kommentarer från vårdpersonalen, att de kände sig lägst prioriterade att erhålla vård, samt vikten av att de upplevde en bra kommunikation med vårdpersonalen. Denna litteraturstudie kan bidra med att belysa patienternas upplevelse av det bemötande de får inom den somatiska vården. Men även uppmärksamma för vårdpersonal hur denna grupp upplever bemötande inom somatiska vården.

Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter.Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo.Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter. Dessutom framkom att såväl verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom psykiatrisk vård under sjuksköterskeutbildningen som vidareutbildning efter examen, medför en positivare inställning till psykiskt sjuka människor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Psykisk ohälsa har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Paraplybegreppet psykisk ohälsa inbegriper psykisk sjukdom och psykiska besvär. Psykisk sjukdom uppfyller kriterier för diagnos, medan psykiska besvär är en obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Vid psykisk ohälsa är den vårdande relationen extra viktig och sjuksköterskans bemötande är betydande för patientens rehabilitering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet inom psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med elva vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och tre med kvantitativ design Resultat: Tre huvudteman och tre stycken underteman identifierades: Sjuksköterskans kunskap vid mötet med psykisk ohälsa, med undertemat sjuksköterskans självförtroende vid mötet med psykisk ohälsa. Därefter följer huvudtemat relation mellan patient och sjuksköterska och underteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans förhållningssätt vid psykisk ohälsa. Huvudtemat sjuksköterskans samarbete vid psykisk ohälsa avslutar resultatet. Diskussion: Utifrån Phil Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen diskuteras betydelsen av att etablera relation mellan sjuksköterskan och patienten, samt hur kunskapsbrist kring psykisk ohälsa resulterar i osäkerhet hos sjuksköterskan och sämre vård för patienten.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom är särskilt utsatta inom vården eftersom de inte alltid själva kan lyfta fram sina egna vårdbehov. Det tillhör inte ovanligheten att psykiskt sjuka patienter lider av samsjuklighet, vilket innebär att patienter lider av flera sjukdomar samtidigt. Patienter med psykisk sjukdom har oftast har en högre sjuklighet än allmänheten. Trots detta upplever patienter med psykisk sjukdom att det inte får den hjälp de behöver inom den somatiska vården. Sjuksköterskan kan möta patientens fysiska behov men förväntas vårda de psykiska behoven också, även om de inte fått denna kunskap i sin grundutbildning.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatiska vårdavdelningar.  Metod: En litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Urvalet bestod av verksamma sjuksköterskor på olika somatiska vårdavdelningar. Data inhämtades från PubMed och Cinahl. Vid analysering av de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen utfördes i följande ordning; kondensering, kodning och kategorisering av de utvalda meningsenheterna.  Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och sju underkategorier.  Slutsats: Resultatet visade på en tydlig brist hos sjuksköterskorna i kunskap och utbildning gentemot patienter med psykisk sjukdom. Faktorer som rädsla och osäkerhet påverkade vårdarbetet och interaktioner mellan patienterna med psykisk sjukdom och sjuksköterskan. Sjuksköterskans bristande kunskap samt inställning gentemot patienterna kan påverka tillämpningen av den personcentrerade vården. Enlitteraturstudie kan ge en ökad förståelse om hur sjuksköterskan upplever vårdandet vid patienter med psykisk sjukdom som i sin tur förhoppningsvis kan leda till en mer jämlik vård och förbättrad grundutbildning.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor. Dock tenderar artiklarna att inte enbart skriva om hemlösa kvinnor i sammanhang som missbruk, prostitution och psykisk sjukdom/ohälsa. Vidare resulterade undersökningen i att det i 15 artiklar skrevs på ett sätt som kan ge läsaren möjlighet att känna empati för hemlösa kvinnor. I 12 av det totala antalet artiklar skrevs det stigmatiserande om undersökningsgruppen. Ytterligare framkom i analysen att olika aktörer som arbetar med hemlösa kvinnor får skiftande utrymme i tidningen. Därtill visar studien att de aktuella artiklarna som handlar om hemlösa kvinnor inte följer en jämn ström över månader och år. Undersökningen påtalar även medias vikt i att belysa sociala problem så att dessa får möjlighet att ta plats på den politiska arenan.</p>

<p>Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals attityder till personer med psykisk sjukdom. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline och PsycINFO och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. Resultatet delades in i två huvudkategorier: attityder till psykisk sjukdom samt skillnader i attityder. Resultatet visade att vårdpersonal generellt sett hade en negativ syn på personer med psykisk sjukdom och ansåg att de var farliga, oförutsägbara och mer benägna att ta till våld. Detta ledde till att personalen försökte undvika konflikter med dem och de tyckte även att det var svårt att kommunicera med dem. Attityderna varierade beroende på vilken sjukdom personen led av. Exempelvis ansågs en person med schizofreni vara långt mer farlig än en person med depression och den senare ansågs ha större chans till tillfrisknande. Sjuksköterskor och läkare var positiva till psykiatriska vårdinrättningar i bostadsområden men de ville inte ha sådana där de själva bor. Sjuksköterskor tycktes ha en mer positiv attityd än läkare till personer med psykisk sjukdom och de som jobbade inom psykiatrin hade en mer positiv attityd än de inom somatisk vård. Några större, entydiga skillnader mellan män och kvinnor har inte funnits, men yngre personal tycktes vara mer negativa än äldre.</p> / <p>The aim of this descriptive literature review was to describe the attitudes of health personnel towards people with mental illness. The literature was gathered through the databases Medline and PsycINFO and a total of 15 scientific articles were chosen. The result was divided into two main categories: attitudes to mental illness and differences in attitudes. The result showed that health personnel in general had a negative view of people with mental illness and they regarded them as dangerous, unpredictable and violent. The personnel tried to avoid unnecessary conflicts with them and thought of them to be hard to communicate with. The attitudes varied depending on what psychiatric illness the person suffered from. A person with schizophrenia was believed to be more dangerous than a person with depression and the latter was believed to have a higher chance to recover. Nurses and doctors were positive to mental health services in residential neighbourhoods but didn't want to live next door to a person with a mental illness. Nurses seemed to have a more positive attitude than doctors to people with mental illness and personnel working in psychiatric care had a more positive view than personnel working in somatic care. Any unequivocal differences between men and women have not been found, but young health personnel seemed to be more negative than elder.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor. Dock tenderar artiklarna att inte enbart skriva om hemlösa kvinnor i sammanhang som missbruk, prostitution och psykisk sjukdom/ohälsa. Vidare resulterade undersökningen i att det i 15 artiklar skrevs på ett sätt som kan ge läsaren möjlighet att känna empati för hemlösa kvinnor. I 12 av det totala antalet artiklar skrevs det stigmatiserande om undersökningsgruppen. Ytterligare framkom i analysen att olika aktörer som arbetar med hemlösa kvinnor får skiftande utrymme i tidningen. Därtill visar studien att de aktuella artiklarna som handlar om hemlösa kvinnor inte följer en jämn ström över månader och år. Undersökningen påtalar även medias vikt i att belysa sociala problem så att dessa får möjlighet att ta plats på den politiska arenan.