Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals attityder till personer med psykisk sjukdom. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline och PsycINFO och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. Resultatet delades in i två huvudkategorier: attityder till psykisk sjukdom samt skillnader i attityder. Resultatet visade att vårdpersonal generellt sett hade en negativ syn på personer med psykisk sjukdom och ansåg att de var farliga, oförutsägbara och mer benägna att ta till våld. Detta ledde till att personalen försökte undvika konflikter med dem och de tyckte även att det var svårt att kommunicera med dem. Attityderna varierade beroende på vilken sjukdom personen led av. Exempelvis ansågs en person med schizofreni vara långt mer farlig än en person med depression och den senare ansågs ha större chans till tillfrisknande. Sjuksköterskor och läkare var positiva till psykiatriska vårdinrättningar i bostadsområden men de ville inte ha sådana där de själva bor. Sjuksköterskor tycktes ha en mer positiv attityd än läkare till personer med psykisk sjukdom och de som jobbade inom psykiatrin hade en mer positiv attityd än de inom somatisk vård. Några större, entydiga skillnader mellan män och kvinnor har inte funnits, men yngre personal tycktes vara mer negativa än äldre. / The aim of this descriptive literature review was to describe the attitudes of health personnel towards people with mental illness. The literature was gathered through the databases Medline and PsycINFO and a total of 15 scientific articles were chosen. The result was divided into two main categories: attitudes to mental illness and differences in attitudes. The result showed that health personnel in general had a negative view of people with mental illness and they regarded them as dangerous, unpredictable and violent. The personnel tried to avoid unnecessary conflicts with them and thought of them to be hard to communicate with. The attitudes varied depending on what psychiatric illness the person suffered from. A person with schizophrenia was believed to be more dangerous than a person with depression and the latter was believed to have a higher chance to recover. Nurses and doctors were positive to mental health services in residential neighbourhoods but didn't want to live next door to a person with a mental illness. Nurses seemed to have a more positive attitude than doctors to people with mental illness and personnel working in psychiatric care had a more positive view than personnel working in somatic care. Any unequivocal differences between men and women have not been found, but young health personnel seemed to be more negative than elder.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård. Det har utförts relativt lite forskning inom området, ytterligare forskning är önskvärd.

Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att få hjälp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka.

Uppsatsens syfte var att få kunskap och förståelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrågor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter från olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som något negativt vilket de relaterade till medias påverkan. Deltagarna ansåg vissa psykiska diagnoser vara könsbundna, exempelvis betraktades depression som en kvinnlig sjukdom medan ADHD sågs som en manlig sjukdom. Studenterna ansåg även vissa diagnoser vara förknippade med ålder. / The purpose of this study was to increase our knowledge and understanding of students’ attitudes to mental illness and mental disability. The questions of this issue were: What do students think of mental illness and mental disability? How are students´ attitudes reflected in their daily communication? To respond the questions we accomplished two focus groups with college students from different programs. The result showed that students had ambivalent attitudes to mental illness and to mental disability, while the attitudes were factual. The students associated mental illness as something negative which was influenced of media. The group members put mental diagnosis in relation to gender. For example was depression associated as a female disease while ADHD was associated as a male disease. The students related mental diagnosis to age.

Bakgrund: Det är få verksamheter inom vården som har de rutiner och den kunskap som krävs för att bemöta barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Sjuksköterskornas brist på kunskap och beredskap att stödja dessa barn leder till att barnen blir osynliga och inte får den information och det stöd som de behöver. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att leva med förälder med psykisk sjukdom. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudkategorier. Stöd och information var en av de viktigaste beståndsdelarna som barnen uttryckte. Att leva med en förälder med psykisk sjukdom påverkar barnen, de lever i oförutsägbarhet, upplever oro, rädsla, skuld och ökat ansvar för föräldern. Brist på information om förälderns sjukdom till barnen samt stöd från vården ledde till att barnens situation försvårades. Samtliga barn uttryckte en önskan om stöd från vården. Slutsats: Denna studie har visat att stöd är viktigt för barn till psykiskt sjuka föräldrar. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och beredskap för att kunna synliggöra dessa barn och hjälpa dem till lämpliga stödinsatser. Klinisk betydelse: Genom att belysa barns upplevelser kan stöd, beredskap och utbildning för vårdpersonal utvecklas så att dessa barn får det stöd de behöver. / Background: There are few health care establishments who have the routines and the knowledge required to respond to the children with parents with mental illness. Nurses lack of knowledge and equipment to support these children leads to children becoming invisible and do not receive the information and support they need. Aim: To describe the children's experiences of living with a parent with a mental illness. Method: Literature review of ten scientific articles with an qualitative approach. Results: The results presented from the four main categories. Support and information was one of the key elements that the children expressed. Living with a parent with mental illness affects children, they live in unpredictability, experience anxiety, fear, guilt and responsibility for the parent. Lack of information about the parent's illness to the children and the support of health care led to the children's situation was complicated. All children expressed a desire for support from healthcare. Conclusion: This study has shown that aid is important for children of mentally ill parents. Nurses need more knowledge and equipment to make these invisible children visible and help them to appropriate support. Clinical significance: By illuminate children's experiences can support, equipment and education developed for caregivers so that these children receive the support they need.

It has been known for many years that the children of parents with mental illness run a high risk of developing psychiatric and other problems both during their childhood and later in adulthood. Meeting and providing support for the patients’ children has, however, been a neglected area in adult psychiatry until today. Recent supplementary legislation in the Nordic countries obligates the professionals in health services to take account of the needs for information and support of the children and their families when a parent suffers from a serious illness. Beardslee’s preventive family intervention (FI) is the first family-based and structured method used in psychiatric services in Sweden. The method has some evidence of positive long-term effects for the children and families with parental depression. The purpose of this thesis was to investigate the FIs safety and feasibility in Sweden (paper I), its’ perceived impact for the families (papers I, III and IV) and also to examine the process of the FI from the perspective of the ill parent, the other parent and the children (papers II, III and IV). The studies were conducted in naturalistic settings. The data in paper I was collected by using a questionnaire to parents and children (117 parents and 89 children responded) one month after an FI. Paper II comprises interviews with ten parents, suffering from depression, about their decision process for participation in an FI. In papers III and IV the data from 25 interviews with parents and 14 interviews with children about the experiences of the FI is presented. Seventy five professionals from 29 psychiatric units had conducted the FIs for the families that participated in the studies. The data was analyzed by descriptive statistics and chi2 (I), Grounded theory (II and III) and Qualitative content analysis (IV). The results in paper I showed that the overall satisfaction with the FI was high for both parents and children. Ninety three percent of the answers from parents to questions concerning the satisfaction with the FI were positive, and 71 % of the answers from the children. The reported perceived impact of the FI was also predominantly positive. Feelings of guilt decreased for 89 % of the children who had had feelings of guilt towards the parent prior to the FI. Knowledge about the parent’s illness was perceived to increase for 74 % of the children. There were a few negative answers about the impact of FI from the children; five children experienced increased concerns about the parent and three children reported a lower level of well-being after the FI. In paper II the interviews with the depressed parents revealed ambivalence in the decision to participate in an FI. The parents longed for knowing how their children were feeling, how they thought about the illness and if it had harmed them. On the other hand, the parents were anxious about hearing the answers to their questions, as feelings of shame and guilt were associated with these. Exposure to outside opinion was also both relieving and scaring. The examination of the parents’ experiences continued in paper III. The process of opening up the dialogue about the illness with the children was demanding. To listen to the children’s experiences, to find the words to speak about the illness to the children and finally to be able to start to talk about it in the family session required a solid base of confidence and security in the professionals and in the method. The FI as a method seemed to provide favorable conditions for an establishment of an alliance with the parents. The children’s experiences of the FI are presented in paper IV. Most of the children described a sense of relief because of better knowledge about the parent’s illness and increased communication in the family and thus they also felt released from some worry for the parent. They could spend more time with their friends and did not need to take so much responsibility at home. Parents and children in the same families described the changes in similar ways, indicating mutual understanding in the families. The parents experienced themselves as stronger in their roles as parents and less ashamed. In summary, the families are satisfied with their participation in FI, they report a positive impact and the number of perceived negative effects is low. The children describe a sense of relief from concerns about the parent’s illness.

Bakgrund: Patienter med en allvarlig psykisk störning isolerades tidigare från samhället. En historisk sammanfattning belyser detta och en beskrivning ges av den psykiatriska behandlingen från medeltiden fram till idag. Begreppen psykisk sjukdom, psykisk störning, allvarlig psykisk störning samt psykiskt funktionshinder beskrivs. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och omvårdnadsproblem inom psykiatrin återges i en resumé. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att leva med allvarlig psykisk störning. Metod: En litteraturöversikt där resultatdelen baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel, publicerade mellan 2002-2012. Resultat: Resultatet mynnade i sex teman: ensamhet, vardagen, omgivningens attityder, självstigma och skam, vårdpersonals bemötande och patientrollen. Diskussion: Resultatdelens olika teman diskuteras. Ett resonemang förs med anknytning till Kari Martinsens omsorgsfilosofi gällande ensamhetens konsekvenser, gemenskapens betydelse, samt hur attityder gällande psykisk störning påverkar självbilden. Interaktionen mellan nämnda områden belyses, slutligen debatteras personliga erfarenheter gällande faktorer som är betydelsefulla för ett ökat välbefinnande. / Background: Patients with serious mental disorder have through history been isolated from the rest of the society. An historical summary of psychiatric treatment from The Middle Ages until today are presented. Concepts such as mental illness, psychiatric disorder, serious mental illness and mental disabilities are described. A recap of the nursing in psychiatric care is given as well as problems attached to nursing in this field. Aim: The aim is to illuminate patients´ experiences of living with serious mental disorder. Methods: A literature review based on nine qualitative scientific articles and one quantitative scientific article published between the years 2002-2012. Results: The result showed six themes: loneliness, every-day, surrounding attitudes, self stigma and shame, the response from health professionals and the role as a patient. Discussions: Themes that emerged in the result are here discussed. The authors connect the themes to Kari Martinsen´s philosophy of caring and a reason is held about the consequences of loneliness, the importance of being part of a community and the impact that attitudes surrounding mental illness have on the self-image. The interaction between the areas is illustrated and finally we debate which factors who are of importance for increased well-being.

Bakgrund: Personer med en psykisk sjukdom dör betydligt tidigare än personer som inte har en psykisk sjukdom. Detta sker ofta i somatiska sjukdomar såsom cancer, kardiovaskulära sjukdomar och från trauma av våld och olyckor. De drabbas frekventare och oftare mer allvarligt än individer utan psykisk sjukdom och riskerar att få en längre vårdtid och sämre utfall. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors förhållningsätt i omvårdnad av patienter med somatiska sjukdomar med en samsjuklighet av psykisk sjukdom. Metod: Nio vetenskapliga artiklar, funna i databaserna Cinahl och PsycInfo har kvalitetsgranskats och analyserats med en metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av patienter med somatiska sjukdom med en samsjuklighet i psykisk sjukdom redovisas i kategorierna Behov av ytterligare kunskap, Rädsla och oro och Avståndstagande förhållningssätt. Slutsats: Slutsatsen i denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan behöver mer kunskap för att kunna vårda patienter med en samsjuklighet. Sjuksköterskorna inom somatisk respektive psykiatrisk vård behöver mer kunskap inom varandras område. Med den utökade kunskapen om samsjuklighet och varandras vård blir sjuksköterskan bättre förbered för de nya krav som ställs. Klinisk implikation: Internutbildning behövs för att öka kompetens och trygghet hos sjuksköterskor som vårdar patienter med somatiska sjukdomar och samsjuklighet i psykisk sjukdom. Kommunikationskanaler mellan den somatiska och psykiatriska vården bör skapas för att möjliggöra konsultation mellan klinikerna.

Bakgrund: Personer med psykisk sjukdom känner ett utanförskap i samhället där negativa attityder, stigma samt diskriminering har identifierats som viktiga faktorer. Samtidigt finns det en korrelation mellan försämrad hälsa och psykisk sjukdom, vilket innebär att sjuksköterskor verksamma inom den somatiska vården kommer i frekvent kontakt med personer som har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskor har därför ett ansvar att främja personer med psykisk sjukdoms hälsa även i den somatiska vården. Syfte: Undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt baserad på Fribergs (2017) metod. Databaserna CINAHL Complete och PubMed genomsöktes för artikelsökning. Totalt tio vårdvetenskapliga artiklar valdes till denna litteraturöversikt. I analysen av artiklarna uppkom likheter samt skillnader som tematiserades och kategoriserades. Resultat: Negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom var vanligt bland sjuksköterskor på somatiska avdelningar, men det fanns även sjuksköterskor med positiva attityder. Det framkom två huvudteman med två respektive fyra underteman. Sjuksköterskors positiva attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom, med underteman: vilja att hjälpa och självsäkerhet. Andra huvudtemat var; Sjuksköterskors negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom, med underteman: stigmatiserande attityder, motvillighet, osäkerhet och utsatthet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de faktorer som framträdde i resultatet och påverkade sjuksköterskornas attityder. / Background: People with mental illness experience alienation and social exclusion in the society where negative attitudes, stigma and discrimination have been identified as important factors. At the same time, there is a correlation between deterioration of health and mental illness, which means that nurses working in somatic care is frequent in contact with people with mental illness. Therefore, nurses have a responsibility to promote the health of people that have a mental illness and are hospitalized in the somatic care. Aim: To investigate the attitudes of nurses towards care for people with mental illness in the somatic care. Method: Literature review by Friberg´s (2017) method. The search for the articles was conducted in CINAHL Complete database and PubMed database. A total of ten medical science articles were selected for this literature review. Similarities and differences emerged in the analysis of the articles and were thematized and categorized Results: Negative attitudes towards caring for people with mental illness were common among nurses in the somatic care, but there were also nurses with positive attitudes. There were two main themes with two and four subordinates respectively. Nurses' positive attitudes towards caring for people with mental illness, with subordinates: wanting to help and self-confidence. The second main theme was; Nurses’ negative attitudes towards caring for people with mental illness, with subordinates: stigmatizing attitudes, reluctance, uncertainty and exposure. Discussion: The result was mainly discussed based on the negative attitudes of nurses to care for people with mental illness linked to the factors that appeared in the results.

Bakgrund Personer med psykisk sjukdom har i högre utsträckning somatisk ohälsa och en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos övrig befolkning [3]. Individer med diagnosen schizofreni kan ha en förkortad livslängd upp till 25 år[5]. Syfte Övergripande syfte, förbättringsarbete: Förbättrad hälsa hos personer med psykossjukdom. Specifikt syfte, förbättringsarbete: Främja hälsosamma levnadsvanor hos personer med psykossjukdom genom att utveckla arbetssätt som bidrar till förändrade levnadsvanor Syfte för studien av förbättringsarbete: Identifiera förhållanden i ett samverkansprojekts utformning som kan påverka spridning och varaktighet. Metod Förbättringsarbetet har genomförts som ett samverkansprojekt och utgår förbättringsrampen och projektmodellen. Studien är genomförd som en fallstudie inkluderande två fokusgruppsintervjuer med semistrukturerad intervju samt dokumentanalys. Analyserat med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats från teori om spridning och varaktighet. Resultat Arbetssätt har utvecklats och testats inom kommun och sjukhus för att främja goda levnadsvanor. Utvärdering av sex patienters förändrade levnadsvanor visade på blandade resultat och tydliggjorde vikten av upprättande av plan och uppföljning. Slutsats Resultaten visade på betydelsen av att genomföra samverkansprojekt med de grundläggande förutsättningarna personcentrering, mål och tidsram, gemensamt förhållningssätt samt förståelse. Dessa förutsättningar i kombination med upplägg av förbättringsarbete enligt förbättringsrampen och projektplanering kan ge ökade förutsättningar till spridning och varaktighet. / Background People with mental illness have a greater extent of somatic illness and the mortality rate is two to three time higher than in general population. Life expectancy is 25 years shorter among people with mental illness than in the general population. Purpose Global aim: To improve health among people with psychosis. Specific aim: Health promotion among people with psychosis by developing routines for that work. Purpose of the study: Identify conditions in a cooperation project that can affect spread and sustainability. Method The improvement ramp and structure of a project has been the starting point of this improvement work. The study is a case study including two focus groups and content analysis is made from this and from documentation. Qualitative content analysis with deductive approach was done from a theory of spread and sustainability. Results Routines for health promotion has been developed and tested in community social services and in hospital. Evaluation among six patients showed mixed results and underlined the importance of establishing a plan and follow-up. Conclusion The study indicates the importance of doing a cooperation project with focus on person centeredness, aim and timeframe, common approach and understanding. Combining this with improvement knowledge might increase opportunities for spread and sustainability.