Bakgrund: Barn till en psykisk sjukförälder kan påverkas negativt av den psykiska sjukdomen. Vid bristande omsorg riskerar barnen att själva utveckla psykisk sjukdom i senare ålder. Studier visar att sjuksköterskor har svårigheter att möta dessa barn och ungdomar vars förälder har psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder som lider av psykisk sjukdom. Metod: Design för studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på sju självbiografier. Vid analys av data användes en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Att upprätthålla en fasad, att tvingas ta ansvar, att ha behov av stöd och att ha positiva minnen med tolv underkategorier. Trots en svår uppväxt med skam, ensamhet och avsaknad av stöd fanns det positiva minnen när barnen fick chans till en normal vardag. Samtliga barn beskrev att de önskade sig fått mer stöd från vården. Slutsats: Barn som lever med en psykiskt sjuk förälder upplevde de var tvungna att upprätthålla en fasad, tvingades ta ansvar och hade ett behov av att stöd. Med dessa upplevelser i åtanke behöver vården möta familjer där det finns psykiskt sjukdom närvarande med öppenhet.

Bakgrund: Vid psykisk sjukdom spelar olika faktorer in och symtomen varierar beroende på diagnos. Patienter med psykisk sjukdom upplever osäkerhet vid kontakt med vården på grund av att stigmatisering är ett vanligt förekommande problem. Sjuksköterskor ska ge en god omvårdnad oberoende personliga värderingar och patientens sjukdom, etnicitet eller kultur.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors attityder om patienter med psykiska sjukdomar och upplevelsen av att vårda dessa patienter, utanför psykiatriska vårdenheter. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar söktes fram utifrån syftet, analyserades och sammanställdes till resultatet. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ design samt en mixad metod. Databaserna Cinahl och PubMed användes som sökmotorer.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier. ”Sjuksköterskors upplevelse av vårdmötet” där både negativa och positiva upplevelser framkommer samt faktorer som påverkar upplevelsen av vårdmötet med patienten. ”Sjuksköterskors upplevelse av kompetens” där många studier visar att utbildning har en positiv inverkan på upplevelsen av vårdmötet samt att sjuksköterskorna vill ha utbildning för att känna sig trygga i omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom. ”Sjuksköterskors attityder” där stigmatisering mot patienten framkommer.  Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av utbildning för att få en ökad kunskap om psykiska sjukdomar och att vårda patienter med psykiska sjukdomar. Kunskap kan minska stigmatisering av psykisk sjukdom och främja upplevelsen av vårdmötet genom att öka sjuksköterskans trygghet i att bemöta patienter med psykiska sjukdomar. / Background: In mental illness, different factors play a role and the symptoms vary depending on the diagnoses. Patients with mental illness experience insecurity when in contact with care since stigma is a common problem. Nurses must provide good care regardless of personal values and the patient's illness, ethnicity or culture.  Aim: The aim of the study was to describe nurses’ attitudes about patients with mental illness and the experience of nursing these patients, outside of psychiatric care units.  Method: The degree project was conducted out as a literature review where 18 scientific articles were searched for based on the purpose, analyzed and compiled for the results. The articles were of both qualitative, quantitative design and a mixed method. The Cinahl and PubMed databases were used as search engines. Result: The result consists of three main categories. "Nurses' experience of the care meeting" where both negative and positive experiences emerge as well as factors that affect the experience of the care meeting with the patient. "Nurses' experience of competence" where many studies show that education has a positive impact on the experience of the care meeting and that the nurses want education to feel safe in the care of patients with mental illness. "Nurses' attitudes" where stigma towards the patient emerges. Conclusion: Nurses need education to gain an increased knowledge of mental illness and to care for patients with mental illness. Knowledge can contribute to a more positive attitude and promote the experience of the care meeting by increasing the nurse's confidence in dealing with patients with mental illnesses. The nursing meeting is also negatively affected by a lack of time as the nurses feels that the patient is not receiving the necessary care.

Bakgrund: Psykisk sjukdom är ett fortsatt växande folkhälsoproblem. Fysisk aktivitet har en evidensbaserad effekt mot olika psykiatriska sjukdomar, både i ett preventivt och behandlande syfte. Däremot tyder forskning på att trots information genomför patienten inte fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd. Sjuksköterskan har ett hälsofrämjande ansvar och utgör en stor roll i att stötta patienter till hälsosamma livsstilsförändringar.Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka patienters positiva eller negativa upplevelser av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid psykisk sjukdom; vad finns det för möjliga underlättande eller hindrande faktorer för fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd?Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, där underlaget i studien utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, efter databassökningar i CINAHL, PubMed och PsychINFO.Resultat: Fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid psykisk sjukdom är en komplex process där följsamheten påverkas av flertalet faktorer. Två övergripande teman identifierades; upplevda underlättande faktorer och upplevda barriärer till fysisk aktivitet. Inom temat upplevda underlättande faktorer identifierades tre underteman; personcentrerad omvårdnad, olika former av stöd samt positiva effekter av träningen. Inom temat upplevda barriärer identifierades också tre underteman; konkreta barriärer, känslomässiga barriärer samt sjukdomen som barriär.Konklusion: Ett holistiskt perspektiv samt Antonovskys salutogena synsätt och KASAM-teorin kan ge riktlinjer om hur sjuksköterskan kan arbeta för att skapa förutsättningar för patienten att genomföra fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd, genom att göra situationen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för patienten. / Background: Mental illness is a continuing public health problem. Physical activity has an evidence-based effect on various psychiatric diseases, both in a preventative and therapeutic aspect. On the contrary, previous research suggests that despite patient information, the patient does not perform physical activity as an act of nursing care. The nurse has a responsibility in health promotion and plays a major role in supporting patients for healthy lifestyle changes. Aim: The aim of the study was to describe mental ill patients’ positive or negative experiences of physical activity as a nursing method, through a systematic literature study. What are the possible promoting or impeding factors for physical activity as an act of nursing care? Method: A systematic literature study was conducted. The result was based on 14 scientific articles, after database searches in CINAHL, PubMed and PsychINFO. Results: Physical activity as an act of nursing care when mentally ill is a complex process in which compliance is influenced by many factors. Two overall themes were identified; experienced facilitators and perceived barriers to physical activity. Within the theme of experienced facilitators, three sub-themes were identified; person-centered care, different forms of support and positive effects of exercise. Within the theme of barriers, three sub-themes emerged; concrete barriers, emotional barriers as well as the disease as a barrier.Conclusion: A holistic perspective as well as the use of Antonovsky's salutogenic approach, the SOC-theory (Sense of Coherence) can provide guidelines on how the nurse can work to create the conditions for the patient to perform physical activity as an act of nursing care, by making the situation more comprehensible, manageable and meaningful to the patient.

Syftet med föreliggande studie är att genom intervjuer med tjänstemän från socialtjänsten och den regionala psykiatrin undersöka hur organisationerna samverkar kring personer med samsjuklighet. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer av två tjänstemän från den regionala psykiatrin och två tjänstemän från socialtjänsten i en medelstor kommun i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och tematisk analys har använts som analysmetod. Resultatet visar brister i samverkan på organisatorisk nivå. Förekomsten av samverkan sker via case management och interprofessionella möten, samt främst under planering av samordnad individuell plan. Faktorer som upplevs främjande vid samverkan är ett huvudmannaskap, en beroendemottagning, tydlig lagstiftning och samsyn i vården av samsjukliga. Faktorer som upplevs hindrande är otydlig lagstiftning angående ansvarsfördelning och samverkan, skilda synsätt och kunskapstraditioner samt bristande ekonomiska och politiska intressen för gruppen samsjukliga

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bristande bemötande och brist på förståelse mot personer med psykisk sjukdom är vanligt förekommande, även inom vården. Sjukhusmiljön ska vara en plats där patienter ska få hjälp men faktorer som exempelvis fördomar kan påverka bemötande. Bristande förståelse och bemötande kan bidra till att patientens behov av vård inte tas på allvar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom uppfattade bemötandet av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården.Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt. Inkluderade artiklar har varit av kvalitativ ansats samt har genomgått en kvalitetsanalys och erhållit hög eller medel kvalitet. Resultat: I resultatet beskrev patienter både positiva och negativa uppfattningar av bemötandet från sjuksköterskor i hälso- och sjukvården. Positiva aspekter beskrevs bland annat som att bli bemött med medmänsklighet, respekt och som en individ. Även upplevelsen av att känna sig förstådd hade också en stor betydelse. De negativa aspekterna som bristande förståelse, kontinuitet, misstro och fördomar beskrevs av patienter. Detta förklarades påverka patientens självförtroende och psykiska mående, såsom känslor av hopplöshet, rädsla och hjälplöshet. Slutsats: Patienterna beskrev empati, förmågan att lyssna, medmänsklighet, kontinuitet och respekt som positiva delar i bemötandet med sjuksköterskor. De negativa delarna som patienterna beskrev i bemötandet med sjuksköterskor var i motsatsförhållande till de positiva, brist på empati, sympati, ointresse för patienterna, brist på kontinuitet och respekt men även misstro och rädsla. Nyckelord: psykisk sjukdom, sjuksköterskor, patientens perspektiv, stigmatisering, bemötande / ABSTRACT Background: Lack of treatment and lack of understanding towards people with mental illness is common, even in healthcare settings. The hospital environment should be a place where patients should receive help, but factors such as prejudice can affect treatment. Lack of understanding and treatment can contribute to the patient’s need for care not being taken seriously.  Aim: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness perceived the treatment by nurses in healthcare settings.Method: The purpose has been answered with the help of a descriptive literature review. Included articles have been of qualitative approach and have undergone a quality analysis and obtained high or medium quality. Results: In the results, patients described both positive and negative perceptions of how the treatment of nurses in the healthcare setting is. Positive aspects were described, among other things, as being treated with compassion, respect and as an individual. Even the experience of being understood was of great importance. The negative aspects such as lack of understanding, continuity, mistrust and prejudice were described by patients. This was explained to affect the patient's self confidence and mental state, such as feelings of hopelessness, fear and helplessness. Conclusion: Patients’ described empathy, the ability to listen, compassion, continuity and respect as positive components in treatment by nurses’. The negative components that patients’ described in treatment by nurses’ were in a opposite relationship to the positive ones, lack of empathy, unconcern for patients’, lack of continuity and respect, but also mistrust and fear. Keywords: mental illness, nurses, patients’ perspective, stigmatization, treatment

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället trots mer öppna och förstående attityder kring ämnet. I sitt arbete möter den grundutbildade sjuksköterskan inte bara patientgruppen på psykiatriska avdelningar utan även inom den somatiska vården och akutsjukvården. Forskning visar på att patienter med psykisk sjukdom upplever dåligt bemötande från vårdpersonal i kontakt med akutsjukvården. Patientgruppen riskerar även att få sämre behandling och diagnostisering än övrig befolkning. För att ge god omvårdnad till patienter med psykisk sjukdom behöver sjuksköterskan arbeta utefter kärnkompetenser med fokus på personcentrerad vård. I psykiatrin används bland annat en Recoverymodell som bidrar med ett holistiskt synsätt och fokuserar på fungerande samarbete mellan sjuksköterskan och patient för att eftersträva återhämtning utan fokus på att bota. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård av patienter med psykisk sjukdom på akutvårdsavdelningar. Metod: En litteraturöversikt utifrån 12 artiklar med kvalitativ ansats. Resultat:Två huvudkategorier identifierades: Känsla av frustration och Vilja att hjälpa. Kategorierna delades in i totalt åtta underkategorier, där Känsla av frustration delades in i En utmanande patientgrupp, Känsla av otillräcklighet, Känsla av osäkerhet, En utmanande miljö, Bristen på tid och Bristen på stöd, struktur och samverkan, och Vilja att hjälpa delades in i Viljan att ge bra vård, Viljan att se personen bakom sjukdomen och Viljan att lära sig mer. konklusion: Kunskap och utbildning behövs för att kunna ge adekvat omvårdnad. Att implementera handledning och Recovery-modellen i arbetet kan bidra till ett mer professionellt förhållningssätt gentemot patienterna och se återhämtning som något icke-linjärt som tar tid. / Background: Mental illness is a growing problem in society. Registered nurses will not only meet this group of patients in psychiatric care but also in somatic care and in emergency departments. Studies indicate that patients with mental illness experience inadequate behavior from ED staff and are at a higher risk of insufficient care and diagnosis than the rest of the population. The nurses need to focus on the core competencies and patient-centered care to be able to provide adequate nursing care to patients with mental illness. In psychiatry a Recovery-model with a holistic approach that focuses on teamwork between the nurse andpatient is being used. The aim of the model is not to cure the patient but to strive towards recovery. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients with mental illness in emergency departments. Method: A literature study based on 12 articles with a qualitative perspective. Results: Two main categories were identified: Feelings of frustration and a willingness to help. The categories were then divided into eight subcategories in total, consisting of A challenging group of patients, Feelings of inadequacy, lack of time, lack of support, Structure and cooperation, and A willingness to help, A willingness to provide adequate care, A willingness to see the person behind the illness and A willingness to learn more. Conclusion: A deeper knowledge and education is needed to be able to provide adequate nursing care to patients with mental illness. An implementation of a preceptorship model and recovery-model can provide a more professional approach towards the patients and also to view recovery as something that is nonlinear and takes time

Introduktion Det förekommer att sjukvårdspersonal återspeglar samhällssynen som råder kring personer med psykisk sjukdom, där okunskap kan leda till stigma. Hälso- och sjukvårdslagen framhåller rätten till god vård och hälsa för alla, men i dagsläget finns inte nationella register beträffande psykisk ohälsa i primärvården, trots att det är dit de flesta patienter vänder sig. Upplevelsen av vårdmötet är av vikt då det kan bli avgörande för vidare vård. Syfte Att undersöka hur patienter med psykisk sjukdom upplever bemötande i primärvården. Metod Detta är en litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats, baserat på tio kvalitativa originalartiklar valda från vetenskapliga tidskrifter funna via sökmotorn PubMed. Resultat Fyra kategorier framkom, holistisk syn, fördomar, kommunikation, samt kontinuerlig relation. Att inte bli tagen på allvar eller trodd på, bristande engagemang, samt nedsatt kommunikation mellan personal och vårdformer liksom mellan sjukvårdspersonal och patienter ledde till ökad osäkerhet. Förebyggande arbete, fast och erfaren vårdkontakt liksom avsatt tid var uppskattat då det gav känsla av meningsfullhet. Slutsats Patienter med psykisk sjukdom önskade bli bemötta holistiskt, där både psykiska och somatiska åkommor ses. Då områden som kunskap, engagemang, kommunikation och hol­istiskt synsätt ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning, är litteraturöversiktens fynd viktiga insikter för omvårdnad som sjuksköterskan bör ta hänsyn till / Introduction It happens occasionally that healthcare staff reflect society’s views on people with severe mental illness, where lack of knowledge easily turns into stigmatization. The Health and Medical Care Act emphasizes patients’ right to good care and health for all, yet there is currently no national register regarding mental illness in primary care, despite that is where most patients turn to. The patient’s experience of that encounter is of importance as it can be crucial for further care.  Aim To describe how patients with severe mental illness experience the encounter from health care staff in primary care. Method Literature review, with descriptive design and qualitative approach, based on ten qualitative articles selected from scientific journals through the search engine PubMed. Results The result developed into four categories, holistic view, prejudice, communication, and continuous relationships. Not to be taken seriously or believed in, lack of engagement and coordination among staff as well as between various forms of healthcare organizations and patients led to increased feelings of uncertainty. Preventive care, experienced and a fixed care contact, along with designated time was appreciated as it gave a sense of meaning. Conclusion Patients with severe mental illness desired a holistic approach, where both mental and somatic ailments are seen. Areas such as knowledge, commitment, communication and a holistic approach are included in the nurse's competence description. The findings of the literature review are important attainments for nursing that the nurse should take into account.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Resultatet visar hur en brist på utbildning och kunskap, sänkt självkänsla, samt organisatoriska och övriga faktorer som exempelvis trivsel på arbete påverkar omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Bristfällig psykiatrisk utbildning, i grundutbildningen, för allmänsjuksköterskor kan leda till svårigheter att utöva professionell omvårdnad till psykisk sjuka patienter. Främst behövs kunskap hur man kommunicerar med och bemöter patienter med olika psykiatriska diagnoser. / Mental illness is one of the main national diseases that more than 450 million people suffer from. Approximately 20-40% of the Swedish population suffers from a mental illness, which means that the general nurse can be responsible for caring for these patients. The aim of this study was to identify factors that affect general nurses' ability to provide care for mentally ill patients, in the somatic departments. The method was a literature review, which consists of ten scientific articles. The articles were searched for in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO and quality reviewed. Six qualitative and four quantitative articles were used. The results show how a lack of education and knowledge, lowered self-esteem, organizational and other factors such as job satisfaction affects the care for mentally ill patients. Insufficient undergraduate education for general nurses can lead to difficulties in practicing professional care to mentally ill patients. Mainly knowledge is needed in how to communicate and treat patients with various psychiatric diagnoses.

Bakgrund: Det finns flera faktorer som påverkar compliance, bland annat stigmatisering, kognition och hälsolitteracitet. Bristande compliance är vanligt förekommande hos patienter med psykisk sjukdom och kan leda till allvarliga konsekvenser, såsom svåra insjuknanden, försämrad livskvalitet och suicid. Metoder som förbättrar compliance kan ha stor betydelse för både patienter och närstående samt kan möjliggöra att hälso- och sjukvårdens resurser kan användas mer kostnadseffektivt.Syfte: Att beskriva metoder som kan förbättra compliance hos patienter med psykisk sjukdom.Metod: Integrativ litteraturstudie valdes som design. Sökningar på artiklar som uppfyllde syftet gjordes i databaserna CINAHL och PubMed, där 16 kvantitativa artiklar identifierades. Dataanalysen utfördes med Whittemore & Knalf's metod som inkluderar datareduktion, data-översikt, data-jämförelse och data-slutsats.Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: beteendeterapier, hälsopedagogik och eHälsa och deras underkategorier. Beteendeterapier inkluderade MI, KBT, KBT i kombination och positiv psykologisk terapi (PPI). Identifierade hälsopedagogiska metoder var psykoedukation i kombination samt CAE- och EDU-utbildning. eHälsa resulterade i SMS-påminnelser och smartphone-applikationer.Slutsats: Kombinerade hälsopedagogiska och beteendeinterventioner riktade till patienter och närstående i deras hemmiljö samt gruppinterventioner har bevisat god effekt på compliance. Gruppbehandling kan ge sekundära effekter på exempelvis stigmatisering och social interaktion. Interventioner, givna av specialistsjuksköterskor, är särskilt framgångsrika. Flera av metoderna är kostnadseffektiva och kräver bara några dagars utbildning för att behärska.  Nyckelord: compliance, förbättra, metoder, psykisk sjukdom / Bakground: There are several factors that can affect compliance, including stigma, cognition and health literacy. Non-compliance is common in patients with mental disorders and can lead to serious consequences, such as severe illnesses, impaired quality of life and suicide. Methods that improve compliance can be of great importance for both patients and relatives and can enable healthcare resources to be used more cost-effectively. Aim: The aim of this study was to describe methods that can improve compliance in patients with mental disorders. Method: The study was conducted as an integrative literature review. Searches for articles that met the objective were made in the databases CINAHL and PubMed, 16 quantitative articles were identified. The data analysis was performed by Whittemore & Knalf's method which includes data reduction, data overview, data comparison and data conclusion. Results: The study resulted in three main categories;: behavioral therapies, health education and eHealth and their subcategories. Behavioral therapies included MI, KBT, KBT in combination and positive psychological therapy (PPI). Identified health education methods were psychoeducation in combination, CAE- and EDU-education. eHealth resultad in mobile text messaging and smartphone-applications.Conclusion: Combined health educational and behavioral interventions aimed at patients and relatives, in their home environment as well as group interventions, have proven efficacy on compliance. Group treatment can have secondary effects on, for example, stigma and social interaction. Interventions, given by specialist nurses, are particularly succesful. Several of the methods are cost-effective and require only a few days of training to master.  Keywords: compliance, improve, mental disorders, methods

Bakgrund: Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är ett ständigt ökande problem i samhället, där denna patientgrupp ofta utsätts för stigma och fördomar. Fördomar som finns bland vårdpersonal påverkar dessa patienters hälso- och sjukvård, i synnerhet när de behandlas utanför den psykiatriska avdelningen. En sjuksköterska ska arbeta och eftersträva att ge en god och jämlik vård till alla patienter som den möter. Att möta patienter med psykisk sjukdom kan vara svårt, speciellt om inte kunskap finns om hur vårdpersonalen bemöter dessa personer på bästa sätt, men genom att kunna lita på patienterna, ha ett gott bemötande och att inte enbart se personen som en diagnos kan det underlätta den terapeutiska relationen mellan patient och vårdgivare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter som patienter med psykisk sjukdom har av att söka vård för fysiska besvär. Metod: En litteraturöversikt över 12 artiklar med kvalitativ ansats gjordes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Dåligt bemötande och faktorer som påverkar hälso- och sjukvården. Resultatet visade övergripande på hur patienternas erfarenhet av att bli bemött med stigma och fördomar var ett faktum. Patienterna upplevde sig bli bemötta på ett dåligt sätt, vilket var en av faktorerna som påverkade deras tillgång till somatisk vård negativt. Den dåliga tillgången till hälso- och sjukvården grundade sig även i att patienternas somatiska symtom ofta förklarades som en del av den psykiska sjukdomen. Denna brist på vård kunde förklaras med brister i organisationen, konsekvenserna av att ha en psykisk sjukdom, men även tillfällen där patienterna hade upplevt en trygg och säker vård. Konklusion: Att arbeta utifrån en personcentrerad vård är en väsentlig del i att kunna ge alla patienter den vård de förtjänar, och enligt lag, ska få. För att kunna ge en adekvat vård krävs även kunskap och fortsatt utbildning i ämnen där det finns bristfälliga faktorer.