I arbetet undersöks lärarrollens yrkesroll inom skolans värld hur man arbetar med elever somdrabbats av OCD. OCD står för ”obsessive compulsive disorder” och det innebär människorsom lider av ett tvångssyndrom och tvångstankar.Frågor som arbetet ämnar besvara är: Hur märker man om ett barn lider av OCD? Vilka är deutmärkande symptomen? Finns det någon koppling kring OCD och andra psykiskasjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det någon specifikhandlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjälpmedel finns?Hur kan man anpassa undervisningen efter behov?Arbetet består i att ta reda på vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barnoch ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lärarejobbar för att gynna elevernas utveckling och lärande samt hur man kan känna sig om manlider av syndromet.Vi har använt oss av en kvalitativ metod när vi har intervjuat människor som vi anser har haften stor relevans för undersökningen. Vår slutsats har varit att vi har fått reda på vad man skaha i åtanke när man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohälsa samt vad det innebäratt lida av syndromet.

Bakgrund: Som sjuksköterska möter man patienter med olika behov oavsett vart man arbetar. Patienter med en psykiatrisk problematik som vårdas inom somatisk vård riskerar att få en vård av sämre kvalitet. Att genomföra en litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv kan bidra till ökad kunskap och minska stigmatisering. Med utbildning inom ämnet kan sjuksköterskan utvecklas i sin roll och därmed förbättra vårdkvaliteten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Metod: Databaserna CINAHL och Pubmed användes vid litteratursökningen. Totalt 9 vetenskapliga artiklar hittades som svarade mot syftet. Artiklarna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård: Att förutfattade meningar synliggörs, Att utmanas och känna sig otillräcklig, Att förutsättningarna inte är optimala, Att ha svårigheter att etablera en relation och Att känna rädsla och oro. Slutsats: I litteraturstudien framkom att sjuksköterskor ofta upplevde en osäkerhet i mötet med patienter med psykisk sjukdom. För att göra en förändring krävs det att personal får mer kunskap genom utbildning samt ett bättre samarbete med personal från psykiatrin. Detta ger både personal och patienter goda förutsättningar att bygga en tillitsfull relation för att ge en god och säker vård.

Bakgrund: Bipolär sjukdom drabbar cirka två procent av befolkningen i Sverige. Sjukdomen består av maniska och depressiva episoder, som ofta behandlas med stämningsstabiliserande läkemedel. Sjuksköterskan utgör ofta en betydande del av vården för personer med bipolär sjukdom, vilket förutsätter en kunskap om sjukdomen för att skapa följsamhet till patienten. Den vårdvetenskapliga teorin tidvattenmodellen kan tillämpas för att ytterligare förstå upplevelser av mötet med vården utifrån personer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplever mötet med vården. Metod: En kvalitativ studie baserad på narrativer, i form avsjälvbiografier. Datamaterialet har analyserats utifrån Dahlborg-Lyckhages (2017) metod att analysera narrativer. Resultat: din analys av litteraturen framkommer fem teman; Att förstå sin vård, att vistas i en svår vårdmiljö, att bli skuldbelagd, att bli sedd och att behandlas mot sin sjukdom. Slutsats: Studien visar hur vården i framtiden kan fortsätta utvecklas för att ge så bra vård som möjligt till personer med bipolär sjukdom, exempelvis genom att öka kunskapen kring sjukdomen bland vårdpersonal. Personerna i självbiografierna vittnar om vad som utmärker ett bra möte med vården, men redogör även för sämre upplevelser.

No description available.

Abstrakt Bakgrund Psykisk sjukdom är vanligt förekommande och påverkar inte minst barnen som lever i familjer med en psykiskt sjuk förälder. Enligt Folkhälsomyndigheten lever minst 8% av alla barn i denna situation. För att kunna ta hand om dessa barn och se till att de får sina behov tillgodosedda behöver deras situation uppmärksammas. Syfte Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser av att leva med en psykiskt sjuk förälder. Metod En kvalitativ litteraturstudie genomfördes genom sammanställning av tretton vetenskapliga artiklar baserade på empiriska studier. Analys av innehållet i artiklarna gjordes med hjälp av en metod för litteraturstudier beskriven av Olsson och Sörensen. Resultat Under arbetets gång framkom subkategorier som i sin tur placerades in under tre huvudkategorier. Barn har oavsett land liknande erfarenheter och känslor samt upplever de en brist på information. De känslor som barnen upplever rör sig om rädsla, skam och ensamhet och bidrar till bland annat isolering. Konklusion Som vårdpersonal är det viktigt att inte bara behandla sjukdom utan att även uppmärksamma anhöriga till den sjuka. Genom att uppmärksamma barn som leve

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt folkhälsoproblem i Sverige. Psykisk sjukdom innebär inte bara lidande för patienten utan även för dess anhöriga, och särskilt för patientens minderåriga barn. Det kan vara svårt att kombinera psykisk sjukdom och föräldraskap då det minderåriga barnets grundläggande behov riskerar att försummas. Detta kan skapa en ohälsa och ett onödigt lidande som finns kvar hos individen även i vuxen ålder enligt stress- sårbarhetsmodellen. Det är sjuksköterskans ansvar att även se till patientens familjemedlemmars hälsa. Syfte: Att få kunskap om vuxna barns upplevelser av att ha haft en förälder med psykisk sjukdom under sin uppväxt samt hur de upplevt och upplever hälsa. Metod: Litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Denna litteraturöversikt innehåller tio studier som är hämtade från Cinahl Complete, Medline with full text och Pubmed. Abstrakt lästes med helikopterperspektiv och både kvalitativa och kvantitativa studier valdes av relevans för studiens syfte. Författarna diskuterade likheter och skillnader i studiernas resultat. Teman och subteman definierades. Resultat: Tre teman definierades; upplevelser av ombytta roller, känslomässiga upplevelser samt upplevd hälsa som vuxen. Diskussion: Studiernas tre mest utmärkande resultat diskuteras i relation till Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga relationer, vad information till det minderåriga barnet har för betydelse och hur man kan arbeta preventivt för att främja upplevelsen av hälsa hos barn med en psykiskt sjuk förälder. / Background: Mental illness is a common health problem in Sweden, and may not only cause patient suffering, but also his or the patient`s family, particularly under aged children. Parents with mental illness may neglect or be less attentive to the children`s basic needs, and according to the stress-vulnerable model this may cause poor health under unnecessary life-long suffering for the child. It is the nurse`s responsibility to also ensure the patient`s family members´ health. Aim: To gain knowledge of adult children’s experiences of having a parent with mental illness during his or her childhood, as well as how they experience their own health. Method: Literature review by Friberg´s method. This literature review includes ten studies, which are taken from Cinahl complete, Medline with full text and Pubmed. Abstract was read by helicopter perspective and both qualitative and quantitative studies were selected. The authors discussed the similarities and differences in the results of the studies. Themes and subthemes were defined. Results: Three themes were defined; experiences of role change, the emotional experiences and experiences of health of an adult. Discussion: The three most characteristic themes of the study are discussed in relation to Travelbee's nursing theory of interpersonal relationships, the importance of information given to the underaged child, and how to work preventive in order to promote the experience of health in children with mentally ill parents.

Bakgrund:Personer med allvarlig och kronisk psykisk sjukdom (SPMI), är en sårbar grupp med hög sjuklighet och dödlighet över genomsnittet. Trots detta är lite känt om dessa personers erfarenheter och behov av palliativ vård. Syfte:Syftet med uppsatsen var att belysa vårdande av psykiskt sjuka patienter med somatisk sjukdom i palliativt skede. Metod:Uppsatsen är en litteraturöversikt. Den huvudsakliga metoden har utgjorts av litteratursökning och analys av relevanta vårdvetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har skett genom en inledande och en egentlig litteratursökning Resultat:Resultatavsnittet har tre teman. Det första temat, aspekter av vårdande, belyser palliativ vård av psykiskt sjuka patienter, symtom på livshotande sjukdom hos patientgruppen, förstärkning av den psykiatriska symtom vid livshotande somatisk sjukdom, upplevelser av smärta samt palliativ psykiatri. Det andra temat behandlar den psykiskt sjuka patientens beslutsförmåga och självbestämmande. Det tredje temat, tillit och kommunikation, handlar om relationen mellan sjuksköterskan och den psykiskt sjuka patienten. Diskussion:Människors omvårdnadsbehov i ett palliativt skede är sannolikt likartade, men alla patientgrupper får inte sina behov tillgodosedda. När det gäller personer med SPMI, får patientgruppen dels otillräcklig vård och dels tillgodoses inte omvårdnadsbehoven. En ökad kunskap om dessa personers ökade risk att dö av somatisk sjukdom och större kännedom om patientgruppens symtom på allvarlig somatisk sjukdom, skulle kunna leda till förebyggande vård och tidigare upptäckt av livshotande sjukdom. / Background: Persons with severe and persistent mental illness (SPMI), is a vulnerable group with high morbidity and mortality above average. Despite this, little is known about these people's experiences and needs of palliative care. Aim: The aim of this paper was to highlight the caring of mentally ill patients with somatic illness in palliative phase. Method: This paper is a literature review. The method consisted of a literature search and analysis of relevant healhtcare scientific papers. Data collection was conducted through an initial and an actual literature search. Results: This section consists of three themes. The first theme, aspects of care, highlights the palliative care of mentally ill patients, symptoms of life-threatening disease, increase of psychotic symptoms, experiences of pain and palliative psychiatry. The second theme consider mentally ill patient's decision-making ability and self-determination. The third theme, trust and communication, discusses the relationship between the nurse and the mentally ill patient. Discussion: Human needs in palliative care is probably similar, but all patient groups do not get their needs fulfilled. Persons with SPMI as a group receive partly inadequate care. A better knowledge of these persons increased risk of death from somatic diseases and better knowledge of symptoms of serious somatic illness, could lead to preventive care and early detection of life-threatening disease.

Bakgrund: Många patienter med psykisk sjukdom har en livsstil som genererar livsstilssjukdomar på grund av brister i egenvården. Detta genererar lidande och samhällskostnader men är något som kan förhindras. Sjuksköterskan har möjlighet att i en holistisk anda förbättra för patienten med hjälp av interventioner. Syfte: Syftet är att beskriva vilka hinder och möjligheter som påverkar patienter med allvarlig psykisk sjukdom till livsstilsförändringar. Metod: Detta är en litteraturstudie där författarna har sökt och granskat vetenskapliga artiklar i olika databaser. I materialet hittades olika teman som har sammanfattats i resultatet. Resultat: De stora hindrena för att förändra sin livsföring är den psykiatriska sjukdomen och den medicinering den kräver. Sjukdomen innebär ofta sociala problem, lågt självförtroende och ångest. Medicinering ger sedering och viktökning. Generellt upplevs gruppaktiviteter som positivt då det ger struktur åt aktiviteter och socialt stöd från andra patienter. Uppmuntran från andra patienter och från personalen är viktig, vars attityd kan vara avgörande. Genom interventioner går det att förändra parametrar som vikt, motionsgrad och kunskap om livsstils hos patienterna. Konklusion: Med ett holistiskt förhållningssätt där patientens alla livsdelar ses som viktiga går det förändra livsstilen för patienter med psykisk sjukdom så att den blir mer hälsosam. Förändringar kräver att hänsyn tas till sjukdomen och medicinering samt att patienten får mycket stöd i en intervention som är individanpassad, men gärna i grupp. / Background: Patients with severe mental illness often experience physical illness as a result of poor lifestyle choices and lack of self care acts. This generates suffering and costs for society. But it is preventable; nurses can work to improve the health of her patient by motivating the patient to participate in health intervention. Aim: To describe obstacles and potentials that affects patients with severe mental illness in health promoting lifestyle changes. Method: Literature review Result: The big obstacles in changing lifestyle are the psychiatric illness and the medication that it involves. Mental illness is often generating in social problems like anxiety and low self esteem. Medication results in weight gain. Group activities are generally viewed as positive and gives structure to daily life and social support. The interventions result in health gains considering weight, activity, knowledge and eating habits. Conclusion: With a holistic view, nurses can help changing the lifestyle of patients with severe mental illness. Group interventions are to be preferred. Interventions must be implemented in line with the illness cycles and the medication.

Då det är känt att den psykiska ohälsan ökar är det betydelsefullt att undersöka hur elever med psykisk ohälsa upplever sin hälsa i skolan och hur de anser att skolsköterskor kunde eller borde agera. Bipolär sjukdom är en kronisk cyklisk stämningslägessjukdom, med depression, hypomani och mani, vilken kan bero på både ärftliga faktorer såväl som faktorer i miljön. Det är viktigt att det finns en hög medvetenhet om dessa tillstånd bland dem som möter barn med problem. Skolsköterskor är centrala för elevhälsans arbete och som barnens representanter är de skyldiga att våga se, lyssna och fråga dem om psykisk ohälsa.   Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplevde sin psykiska hälsa under skoltiden. Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod. Studien bygger på nio intervjuer med personer diagnostiserade med bipolär sjukdom, som analyserades med hjälp av narrativ metod. I resultatet framkommer hur informanternas psykiska hälsa tog sig uttryck i hemmet, tillsammans med familjen och i skolan. Informanterna beskriver svårigheter att leva med bland annat djupa depressioner, förhöjd sinnesstämning, dåligt självförtroende och stress. Det meningsbärande är att alla upplevt psykisk ohälsa på olika sätt under skoltiden. Upplevelsen var att det fanns okunskap om psykisk ohälsa hos dem som arbetar i skolan. Gemensamt var att informanterna inte bad om hjälp och inte ville be om hjälp, men samtidigt önskade att någon skulle se, lyssna och fråga dem. Konklusionen är att skolan behöver uppmärksamma barns psykiska hälsa / Since it is known that mental illness is increasing, it is important to investigate how students with mental illness perceive their health in school and how they feel that school nurses could or should act. Bipolar disorder is a chronic, cyclical mood disorder, depression, hypomania and mania, which can be caused by both genetic factors as well as environmental factors. It is important that there is a high awareness of the condition among those who meet children with problems. School nurses are central to student health work and children's representatives, they must dare to look, listen and ask them about mental illness.The aim of the study was to describe how people with bipolar disorder experienced their mental health at school. The study was conducted using qualitative method. The study is based on interviews with nine people diagnosed with bipolar disorder, which was analyzed using the narrative method. The result shows how the informants' mental health was reflected in the home, along with the family and at school. The informants describe the difficulties of life, including severe depression, elevated mood, low self-esteem and stress. It is meaningful to all experienced mental illness in different ways at school. The perception was that there was ignorance about mental illness in those who work in the school. Common was that the informants are not asked for help and did not want to ask for help, but at the same time wished someone would look, listen and ask them. The conclusion is that the school needs to pay attention to children's mental health.

The aim of this study is to examine how substance abuse and mental illnesses are portrayed in children’s literature from a child’s perspective. To achieve the aim, text analyses were performed on four selected works of children’s literature. The question asked is: in what way can the selected books function to support pupils in problematic family circumstances? The scientific approach of the study is hermeneutic. Hermeneutics means the theory of interpretation and concerns the creation of meaning and understanding through interpretations of texts. The analyses proceed from a hermeneutic model. The model shows how different components go together in the interpretation of a text. In the analyses the children’s literature is set in relation to the background chapter, which shows what the reality is like. The discussion considers the analyses in greater depth with the aid of the theory in order to investigate how readers with similar experiences can perceive and be affected by literature. We chose to design the study in this way because it reflects the hermeneutics. The results of the study show that the selected literature can affect the reader. The theory shows that people have a tendency to recognize themselves in literature and see their own problems at a distance, which helps the reader in real life. Through the literature the reader’s conceptual world can be expanded by new insights into their surroundings. The conclusions drawn in the study are that it is important to work with the Convention on the Rights of the Child in school, to explain to children that adults are not always in good health, and that children have a right to be children.