Business Improvement Districts, BID, är en internationellt etablerad platssamverkansmodell som möjliggör samverkan mellan offentlig och privat sektor inom vilket offentliga och privata aktörer, fastighetsägare och handel samverkar för utveckling och förvaltning av den fysiska miljön. Det första BID-projektet lanserades i Toronto, Kanada, under 1960-talet och modellen har sedan dess utvecklats och idag tillämpas modellen i flertalet länder runt om i världen. Internationellt är BID ofta reglerat genom lagstiftning där fastighetsägare och näringsidkare, på geografiskt avgränsade platser, är förpliktade att bidra genom ekonomiska avgifter och engagemang för att öka attraktivitet och trygghet. I Sverige finns det i dagsläget ingen lagstiftning avseende BID-inspirerad platssamverkan. Istället samarbetar den offentliga och privata sektorn genom frivilligt engagemang och åtagande för att skapa attraktiva och trygga platser. En kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod har tillsammans med en tolkande analys tillämpats för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien påvisar demografiska och ekonomiska effekter som uppkommit till följd av BID-inspirerad platssamverkan i fem svenska kommuner. Vidare fastslås fyra generella framgångsfaktorer som anses väsentliga för ett lyckat projekt. Studien visar även att det ur ett svenskt perspektiv inte är relevant att ändra befintlig lagstiftning likt internationell implementering. Istället föreslås en nationell paraplyorganisation som tillhandahåller kunskap och erfarenheter kring BID-inspirerad platssamverkan. / Business Improvement Districts, BID, is an internationally established model which enables cooperation between the public and private sector together with real estate owners, retailers and actors to develop and manage the built environment. The first BID project was established in Toronto, Canada, in the 1960’s and the model has since been improved and applied in numerous countries worldwide. Internationally, BID is regulated by law where real estate owners and businesses, on a geographically delimited site, are obliged to contribute by tolls and engagement in order to increase the attractiveness and safety on site. In Sweden, such regulations are absent. Instead, collaboration between the private and public are conducted through non-compulsory work. By a qualitative and quantitative method, following study states that it is possible to distinguish demographical and economical effects created by BID in five Swedish municipalities. Further, the study identifies important key factors which generate a successful BID project. The study also discusses if Sweden should, like what has been done internationally, legislate a BID model suitable for Sweden.

Visma Labs AB or Visma wanted to conduct experiments to see if file metadata could be indexed for searching files on a public cloud storage. Given that storing files in a public cloud storage is cheaper than the current storage solution, the implementation could save Visma money otherwise spent on expensive storage costs. The thesis is therefore to find and evaluate an approach chosen for indexing file metadata and searching files on a public cloud storage with the chosen distributed search engine Elasticsearch. The architecture of the proposed solution is similar to a file service and was implemented using several containerized services for it to function. The results show that the file service solution is indeed feasible but would need further tuning and more resources to function according to the demands of Visma. / Visma Labs AB eller Visma ville genomföra experiment för att se om filmetadata skulle kunna indexeras för att söka efter filer på ett publikt moln. Med tanke på att lagring av filer på ett publikt moln är billigare än den nuvarande lagringslösningen, kan implementeringen spara Visma pengar som spenderas på dyra lagringskostnader. Denna studie är därför till för att hitta och utvärdera ett tillvägagångssätt valt för att indexera filmetadata och söka filer på ett offentligt molnlagring med den utvalda distribuerade sökmotorn Elasticsearch. Arkitekturen för den föreslagna lösningen har likenelser av en filtjänst och implementerades med flera containeriserade tjänster för att den ska fungera. Resultaten visar att filservicelösningen verkligen är möjlig men skulle behöva ytterligare modifikationer och fler resurser att fungera enligt Vismas krav.

Revisionskvaliteten har blivit kritiserad efter skandaler som exempelvis Enron och Wirecard. Skandalerna gjorde att förtroendet för revisionsbranschen försvagades. För att stärka förtroendet föreslogs utökade krav och begränsningar. En av begränsningarna varrevisorsrotation där det infördes utökade krav hur länge revisorn kan behålla ett uppdrag med samma kund. Kraven kom bara att gälla publika aktiebolag, därav valdes privata aktiebolag med revisor där tidigare forskning varit begränsad. Forskningen inom publika aktiebolag har varit oense huruvida revisorns uppdragslängd påverkar revisionskvaliteten negativt eller positivt. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring om det finns ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten hos svenska privata aktiebolag. Utifrån resultatet, ämnar studien erhålla en indikation huruvida obligatorisk revisorsrotation kan vara ett sätt att stärka revisionskvaliteten även för privata aktiebolag. Forskningsfrågan formulerades därför som följande “finns det ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten hos svenska privata aktiebolag?”. För att mäta revisionskvaliteten användes oväntade periodiseringar genom en modifierad Jonesmodell. Träffsäkerheten av fortsatt drift kommentarer undersöktes även genom typ-II fel som ett tillläggstest.  Data är insamlad för 50 422 svenska privata aktiebolag med revisor och bokslut under 2022. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan revisorns uppdragslängd och revisionskvalitet mätt som resultatmanipulation genom oväntade periodiseringar.Kopplat till revisionskvalitet sker en förbättring vid längre uppdrag. Uppdragslängden delades upp i tre kategorier där studien fann att korta uppdrag hade signifikant mer oväntade periodiseringar jämfört med medel och långa. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan medel och långa uppdrag, vilket innebär att det inte observerats någon minskning av revisionskvalitet till följd av längre uppdrag. Tilläggstestet genomfördes på 256 svenska privata aktiebolag med revisor. Bolagen hade alla bokslut under 2022 och sedan gått i konkurs. Resultatet visar en indikation att träffsäkerheten av fortsatt drift kommentarer minskar när revisorns uppdragslängd ökar. Det finns däremot inga signifikanta resultat vilket gör att inget uttalande kan göras gällande sambandet.  Studien bidrar med bredare kunskaper om revisionskvalitet inom privata aktiebolag. Slutsatserna blir således att det inte finns några indikationer på att revisorsrotation bör införas även för privata aktiebolag. För revisionsbyråerna har inget uppmärksammats som tyder på att rutiner ska ses över gällande revisorrotation för att stärka revisonskvaliteten.

No description available.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid. Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid. Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata. Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid. Bolagsstorlek, risk och andra uppdrag har i studien ett signifikant samband med revisionskostnaden. I kommuner kan revisionskostnaden förklaras av storlek, skattekraft, resultat och antal mandat. Under perioden 2005-2011 har revisionskostnaden för publika bolag minskat med 0,5 %, medan revisionskostnaderna i kommuner har ökat med 12,8 %. Skillnaden kan till stor del förklaras av revisionens olika ändamål och påverkan av omvärldsfaktorer. / Introduction The audit fee depends mainly on the relationship between demand and supply. Former studies have found multiple underlying independent variables that affect the audit fee in listed companies and municipalities. The need of a comparative study to analyze the differences in audit fees over time between the two has previously been pointed out. Purpose The purpose of the study is to compare and explain the development of audit fees in listed companies and municipalities over time. Method The study’s deductive method means that previous research and existing theories have been the foundation from which hypothesis have been derived. A longitudinal study has been performed to measure changes and development over time. Quantitative data has been collected as secondary data. Conclusion This study indicates that multiple underlying independent variables explains the audit fees over time. The size of the company, risk and non-audit fees have a significant positive relation with the audit fee. In municipalities the audit fee relates to size, tax base, results and number of mandates.  During the period between 2005 and 2011 the audit fees for listed companies decreased with 0.5 %, whereas the audit fees for municipalities increased with 12.8 %. The difference can largely be explained by differing purposes of the audit and effect of global factors.

Submitted by Cândida Andrade de Moraes (candida29moraes@gmail.com) on 2018-04-03T03:58:42Z No. of bitstreams: 1 TESE Candida Andrade de MORAES 2017.pdf: 4600795 bytes, checksum: 26a8430c0ed1d4bd7710d4ce5ac99d69 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Auxiliadora da Silva Lopes (silopes@ufba.br) on 2018-04-03T16:51:05Z (GMT) No. of bitstreams: 1 TESE Candida Andrade de MORAES 2017.pdf: 4600795 bytes, checksum: 26a8430c0ed1d4bd7710d4ce5ac99d69 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-03T16:51:05Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TESE Candida Andrade de MORAES 2017.pdf: 4600795 bytes, checksum: 26a8430c0ed1d4bd7710d4ce5ac99d69 (MD5) / CAPES- PDSE (SET 2015 A JAN 2016) / RESUMO Trata-se de uma tese de doutorado em Educação que tem como objetivo analisar os sentidos e significados da experiência de educação social vivenciada por jovens afrodescendentes que participam de políticas públicas voltadas para juventude no Brasil e em Portugal. Quais os sentidos e significados produzidos sobre a experiência da Educação Social com jovens afrodescendentes a partir de políticas públicas de juventude? Essa pergunta de partida orientou outras: que concepções de juventude possuem os educadores sociais que mediam as práticas socioeducativas com jovens? Quais as implicações de práticas discriminatórias para vida dos jovens afrodescendentes no Brasil e em Portugal? Que perspectivas os jovens afrodescendentes imprimem em seus trajetos a partir da experiência de educação social? Ancorada nos estudos da Pedagogia Social, reflete em seis seções sobre a educação social e sua relação com a juventude e afrodescendência. Tomando a pesquisa qualitativa como caminho, o método estudo de caso foi construído através de observação sistemática em projetos sociais em Salvador e Lisboa e entrevistas com gestores de políticas públicas, educadores sociais, jovens, pais de jovens, movimento social e intelectuais. A cultura negra africana emerge como ação de autoria da juventude afrodescendente e as práticas educativas da educação social são debatidas em meio as vulnerabilidades e estigmas denunciados pelos jovens. A comunidade e o bairro social aparecem como lugares de pertencimento e identidade da juventude. Como inspiração para novos debates, elencamos a perspectiva de uma educação intercultural, a formação de educadores para atuação de/para/com as juventudes e a valorização da heterogeneidade e diversidade na prática social e educativa que valide a vivência étnica/racial. / ABSTRACT This doctoral thesis in education analyzes the purposes and meanings of the social education experience of young Afro-descendants who participate in public policies directed at the youth of Brazil and Portugal. What are the purposes and meanings produced about the experience of Social Education with young Afro-descendants based on public youth policies? This initial question guided others: What conceptions of youth do social educators have that mediate socioeducational practices with young people? What are the implications of discriminatory practices for the lives of young Afro-descendants in Brazil and Portugal? What perspectives do young Afro-descendants develop during their paths based on the social education experience? Drawing on Social Pedagogy research, the thesis is divided into six sections on social education and its relation with the youth and Afro-descents. Taking qualitative research as a reference, the case study method was constructed through systematic observation of social projects in Salvador and Lisbon and interviews with public policy makers, social educators, young people, parents of young people, social movements and intellectuals. Black African culture emerges as an action by the Afro-descendant youth and social education practices are debated amid the vulnerabilities and stigmas denounced by young people. The community and the social neighborhood appear as places of youth belonging and identity. As an inspiration for new debates, we highlight the perspective of an intercultural education, the formation of educators to work with and / or/with the youth and the valorization of heterogeneity and diversity in social and educational practice that validates the ethnic/racial experience / RIZUMU Ke-li e um tezi di dotoramentu na edukason ki tem komu objetivu analiza sentidus y signifikadu di speriensia di edukason sosial vivensiadus pa joven afrodisendenti ki ta participa di pulitikas publikas voltadus pa juventudi na Brazil y na Purtugal. Kal e sentidu y signifikadu ki ta produzidu sobri expiriensia di edukason sosial ku joven afrodisendentis a partir di pulitikas publikas di juventudi? Kel purgunta di partida li ta leva a otus purgunta: ki konsepson di juventudi edukadoris sosial ten ki ta media pratikas sosioedukativus ku jovens? Kal e inplikason di pratikas diskriminatorias pa vida di jovens afrodisendentis na Brazil y na Purtugal? Ki perspektivas jovens afrodisendentis ta poi na se-s trajetus a partir di spiriensia di edukason sosial_ finkadu na studus di pedagojia sosial, ta rifleti na 6 sekson sobri edukason sosial y se rilason ku juventudi y ku afrodisendensia. Sa tomadu peskiza kualitativa komu caminhu, metudu di studu di kazu foi konstruidu atraves di observason sistematiku na prujetus sosial na Salvador y Lisboa y entrevistas ku jestoris di pulitikas publikas, edukadoris sosial, jovens, pais di jovens, muvimentu sosial y intelektual. Kultura negro afrikana surji komu ason di auturia di juventudi afro disendenti y pratikas educativas di edukason sosial e divididu na meiu, vulnerabilidadi y stigma denunsiadu pa jovens. Kumunidadi y bairu sosial ta parsi komu lugar di pertensimentu y identidadi di juventudi. Komu inspirason pa novus dibatis nu ta txoma un perspektiva di un edukason intercultural, formason di edukadoris pa atuason di/pa/ku joventudi y valorizason di eterojeinidadi y diversidadi na pratika sosial y edukativa ki ta valida vivensia etnika/rasial.

The aim of this thesis is to clarify which potential a bridging structure has for handling the consequences created by a physical barrier. The following questions are posed: -Is bridging a suitable strategy for handling a physical barrier? -In what aspects do barriers counteract the development of a qualitative urban environment? -What potential does bridging have as a strategy for addressing these aspects? By studying literature, reference projects and the project site, a framework is set up for handling barriers in general and for the requirements of the specific project site. A design suggestion is made with the objective to address these needs. It uses a combination of the strategies presented in order to adress the consequences of the barrier: decreased intensity, connectivity and lack of pedestrian invitation. The thesis does not recommend bridging as a general solution, as it is complex and requires thorough analyses. However, the thesis argues that the strategy of bridging should not be rejected immidiately, since it has a potential of place-making. The strategy can provide for qualitative public space while offering a direct passage across a barrier. / Denna avhandling avser att klargöra potentialen hos fysisk överbryggning som strategi för att hantera konsekvenserna av barriärer i stadsmiljö. Frågeställningarna är följande: -Är överbryggning en lämplig strategi vid hantering av fysiska barriärer? -Ur vilka aspekter motverkar barriärer utvecklingen av en kvalitetsmässigt god stadsmiljö? -Vilket potential har överbryggning som strategi för att adressera dessa aspekter? Genom att studera litteratur, referensprojekt och ett utvalt projektområde (Bodenvägen, Luleå) beskrivs ett ramverk för hur barriärer i allmänhet bör hanteras, samt vilka förändringar det specifika projektområdet behöver. Ett designförslag tas fram för att möta dessa behov. Det använder en kombination av strategier för att adressera konsekvenserna av barriären: minskad intensitet, minskad tillgänglighet samt brister i miljön för fotgängare. Överbryggning rekommenderas inte som ensam generell lösning, eftersom den är komplex och kräver mer utförlig konsekvensanalys. Strategin bör inte förkastas, utan kan tillämpas i utvalda situationer. Överbryggning har potentialen att skapa unika platser. Samtidigt som barriären kan korsas obehindrat, kan offentliga rum av god kvalitet skapas.

This master thesis is concerning the role of the manager in working with children and young audience in the world of theatre. The first chapters undertake the definition of the theatre for children and theatre played by children and brief history of this genre in the Czech Republic. It describes the history and rich tradition of festivals and parades in this area for different age categories until presence. The following chapters are dedicated to the relationship of theatres with their both audiences, current and potential. The thesis also appoints different possibilities of working with the audience and its development, its active engagement through interactive elements and impulses and building the long-term relationship with them. It defines the role of the manager in working with children and young audiences, it describes the activities of organisations concerning the theatre for children, dramatic education and concerning working with the audience and its development. In following chapters, there is description of specific needs of children and student audience and their characteristics. In next chapter there, is the analysis of the level of using marketing instruments and managerial attitudes in theatres, and the possibilities of financing activities of theatres aimed at children audience and youth. By studying the literature and conduction of my own quantitative research, I learnt about the level of cooperation between theatres and schools, and I evaluated the attitude of theatres towards children and youth audience and I was curious if the theatres are nurturing their future spectators.

A large number of professional articles or academic works have been written about the series Sex in the City, but none of them directly dealt with the impact of the series on their fans. From an empirical point of view, the diploma thesis Research of the Perception of the Influence of the Cult Series HBO Sex in the City on its Viewers is a qualitative analysis. It is examined opinions of the series' viewers on various aspects of the series and also their motivation to watch such media content are examined through in-depth interviews. In the qualitative analysis, the author focuses mainly on the phenomena such as gender stereotyping, consumer lifestyle (product placement in the series) or, for instance, the postfeminist tone of the series itself. The inspiration for this thesis was the work of Ien Ang, who also focused on fans of the cult series Dallas in her researches and tried to interpret the success of this phenomenon through qualitative research.

Background Sustainability reporting is a relatively unregulated phenomenon in comparison to the legislation and norms regarding the reporting of financial information. With a broader spectrum of interpretation regarding how sustainability reporting should be executed, other factors beyond legislation and norms gets an impact on the application of reporting on sustainability. A comparison between state owned enterprises and publicly listed companies was done in this study with the goal of distinguishing the differences in the sustainability reporting. Purpose The purpose of this study is to examine and compare the sustainability reporting amongst state owned enterprises and publicly listed companies. Method The study is qualitative with a mostly deductive approach. The data was collected by doing a thematic content analysis on the chosen companies annual and sustainability reports. Conclusion Several essential differences in the sustainability reporting were identified and discussed in context to the theoretical frame of references. / Bakgrund Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis oreglerat fenomen om man jämför med lagstiftning och normer kring redovisningen av finansiella rapporter. Med ett större tolkningsutrymme för hur redovisningen av hållbarhet ska utföras, kan andra faktorer utöver lagstiftning och normer påverka utformningen av hållbarhetsredovisningen. En jämförelse mellan statligt ägda bolag och publika bolag genomfördes i denna studie för att undersöka vilka skillnader som förelåg i hållbarhetsredovisningen bland valda bolag. Syfte Studiens syfte är att undersöka och jämföra hållbarhetsredovisningen i statliga och publika bolag. Metod Studien är kvalitativ med en främst deduktiv ansats. En tematisk innehållsanalys av bolagens års-och hållbarhetsredovisningar gjordes. Slutsats Flera väsentliga skillnader i hållbarhetsredovisningen identifierades och diskuterades i kontext till den teoretiska ramverket.