<p>Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.</p>

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats efter införandet av Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket för förskoleklass. Frågeställningarna i studien fokuserar på om speciallärarens kompetens nyttjas i samråd med lärare i förskoleklass gällande särskild bedömning, planering av eventuella stödinsatser och uppföljning av tidiga stödinsatser. Vi tittar även på informanternas upplevelser kring kartläggningsmaterialet Hitta språket och de aktiviteter som materialet innehåller.  Vi har genomfört tolv semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex lärare i förskoleklass från olika skolor och kommuner. Efter att ha gjort en tematisk analys av empirin framkom att speciallärarens arbetsuppgifter inte har förändrats efter införandet av garantin. Informanterna uppger att kartläggningen är tidskrävande att genomföra samt att tid saknas för samråd, planering, uppföljning och insatser i förskoleklass.   Bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär är enligt forskningen de främsta prediktorerna att förutse eventuella svårigheter i den kommande läsutvecklingen. Jämförelsen mellan aktiviteterna i det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och forskningen visade att några av ovanstående prediktorer inte kartläggs. Aktiviteterna är avsedda att utföras i grupp som gör det svårt att säkerställa varje elevs individuella prestation. Dessutom är kravnivåerna för lågt ställda och säger inget om en elevs variation från en normalfördelning utifrån en given ålder.   Studien visar på att speciallärarens tid inte har omfördelats från högre årskurser ner till förskoleklass eller att speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats. Kartläggningsmaterialet Hitta språket räcker inte ensamt till för att identifiera elever i risk för lässvårigheter, utan bör kompletteras med andra tester med högre reliabilitet och validitet gällande bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär.

För att elever ska lyckas med sin utbildning behöver skolan möta deras olika behov och ge dem rätt stöd tidigt i skolan. Det har visat sig att elever som är framgångsrika i matematik ofta även lyckas i andra ämnen. Enligt forskning sätts tyvärr stöd in alltför sent i svenska skolor och under flera år har bristande kunskapsresultat visat sig i olika undersökningar. För att förändra denna situation tillsatte regeringen en utredning som inför läsåret 2019/2020 ledde fram till reformen Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser (garantin). Syftet med garantin är att med ett systematiskt arbete uppmärksamma stödbehov och ge tidigt stöd. En utvärdering av förskoleklassens arbete med garantin gjordes av Skolinspektionen i december 2020 och den visade brister i garantins alla fyra moment. Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolors arbete med garantin i årskurs 1 med fokus på matematik. Studiens tre forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare skolans arbete med garantins olika moment? Hur upplever lärare att skolan möter behoven hos elever i SUM? Hur uppfattar lärare skolans matematikundervisning och arbetet med elever i SUM nu i jämförelse med tiden före garantin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare. Studiens resultat visar att skolor gör ett systematiskt arbete i matematik och de genomför delvis alla garantins moment. Momentet kartläggning genomförs helt medan övriga tre moment inte uppfylls och behöver utvecklas. Trots att flera olika anpassningar görs i undervisningen och stödinsatser görs på olika sätt upplever lärarna att alla elever i SUM ändå inte får rätt stöd i rätt tid.

Den 1 juli 2019 började en ny bestämmelse att gälla i Skollagen (SFS 2010:800) som ska garantera tidiga stödinsatser i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna studie syftar till att undersöka hur olika grundskolor organiserar arbetet med garantin. För att avgränsa denna studie berörde vi endast delen läsa. Vi undersökte även om skolornas arbete med tidiga stödinsatser hade påverkats av garantin och om Skolverkets riktlinjer för garantin uppfylldes med denna organisation. Den teoretiska utgångspunkten för studien berör vad läsning är, viktiga faktorer för läsning samt läs- och skrivsvårigheter. Vi går även in på den nya bestämmelsen i skollagen Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och vad den innehåller (Skolverket 2019a). Studiens empiriska material innehåller intervjusvar från åtta speciallärare/-pedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som utfördes via videolänk. Intervjuerna spelades in via ljudinspelning, transkriberades och kategoriserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att speciallärare/-pedagoger upplever att det finns tydliga brister i rutinerna och i organisationen med arbetet med garantin. Resultatet visar också att de moment som ingår i garantin inte genomförs i sin helhet. Bristande ekonomiska förutsättningar och en svag implementering av garantin ses som anledningar till detta. Enligt resultatet har även speciallärares/-pedagogers arbete med tidiga stödinsatser påverkats av garantins införande. Den största förändringen är att speciallärare/-pedagoger nu i större utsträckning arbetar mer med förskoleklass än tidigare. Analysen av studiens empiriska material visar på att en god implementering har en stor betydelse vid nya bestämmelser om skolan. Den lyfter även fram en engagerad skolledning som en framgångsfaktor vid implementeringen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad det innebär att resonera inom matematik på lågstadiet. I läroplanen (Skolverket, 2019) kan det utläsas på flera ställen att eleverna från och med förskoleklass i någon grad ska kunna resonera inom matematik. Sökord (resonera matematik, mathematical reasoning, primary school, mathematics education och matematiska resonemang) och urvalskriterier (peer review, tidsintervallet 2011-2021, svenska eller engelska artiklar och artiklarna ska innehålla matematiska resonemang) togs fram innan sökprocessen kunde börja. Sökningarna gjordes i databaserna SwePub, ERC och ERIC. Artiklarna valdes ut utifrån rubrik och abstrakt med utgångspunkt i urvalskriterierna. Artiklar som valdes ut gav ett brett resultat som delades in i olika teman med utgångspunkt i Lithners artikel A research framework for creative and imitative reasoning (2008) som vi hittade genom en sekundärsökning. De teman som resultatet delats upp i Imitativt resonemang, Kreativt matematiskt resonemang ochModeller för resonemang. Varav det sistnämnda temat inte är grundat i Lithners artikel. Resultatet visar på bredden av att resonera inom matematik och att det finns flera olika sätt att se på begreppet. Slutsatsen är att resonera inom matematik innebär att kunna se rimligheten i sina val av metoder och sina lösningar. Att kunna motivera och förklara varför det blir som det blir.

Garantin för tidiga stödinsatser, eller Läsa-, skriva-, räknagarantin som den även kallas, är en reform som infördes i skollagen inför läsåret 2019/2020. Syftet var att tidigt upptäcka och sätta in stödinsatser för elever i de yngre skolåren. I garantin ingår kartläggnings- och bedömningsmaterial vars resultat och efterföljande insatser följs upp i samråd mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens. I denna studie undersöks uppfattningar om de samråd som ingår i garantin. Data samlades in genom en webenkät som besvarades av lärare i förskoleklass samt personal med specialpedagogisk kompetens. Samverkansteori har använts som teoretiskt ramverk då samråd återges som synonymt med samverkan och samarbete i denna studie. Resultatet visar på en hög samstämmighet gällande uppfattningar att samråd genomförs enligt Skolverkets riktlinjer. Det påtalas dock att rutiner och struktur för genomförandet av samråden skulle kunna utvecklas och det framkommer även önskemål om en kommungemensam mall för dokumentation. Studiens ansats är att bidra med kunskap kring vilka uppfattningar ovan nämnda yrkeskategorier har om arbetet med samråd då detta är ett nytt och relativt outforskat område. Vidare forskning föreslås undersöka kvalitet och innehåll i samråden samt eventuellt utvidga studien genom att även undersöka såväl lärare som rektorers uppfattningar om arbetet med samråd.

The purpose of this study is to observe some factors that may affect the understanding of subtraction with borrowing. The study is done in a foreign environment, in Kenya. Factors that will be looked into are: the classroom environment, the situation of learning in a second language. The study will also observe factors that can cause an erroneous answer and what those may look like. Within this area manipulatives will be mentioned. The study has used a qualitative as well as quantitative approach. The qualitative method has been accomplished through interviews and observations, the quantitative method through tests given to the learners. For the analysis of the observations, Cobb’s and Yackel’s model (1995) of the mathematical classroom has been used. The study is interpreted from a sociocultural perspective focusing interaction. The result in this study shows that the interaction in the classroom is important to the individual learning, perceptions of mathematics and the expectations on the individual. Learning in a second language can be a barrier. The use of manipulatives can work as a scaffold, but it can also hinder the learner to develop a deeper understanding. / Syftet med studien är att studera faktorer som kan påverka förståelsen av subtraktion med växling. Studien är gjord i en annan lärmiljö, i Kenya. Faktorer som kommer att uppmärksammas är lärmiljön i klassrummet och att inlärningen sker på ett för eleven andra språk. Studien kommer också att uppmärksamma faktorer som kan bidra till ett felaktigt svar och hur de kan se ut. Inom detta område kommer laborativt material nämnas. Studien har både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Den kvalitativa metoden har genomförts genom intervjuer och observationer, den kvantitativa metoden med hjälp av elevtester. Cobbs och Yackels (1995) modell över matematik klassrummet har använts som analysmaterial. Studien tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Focus är på interaktionen.   Resultaten i studien visar att interaktionen I klassrummet är viktigt för det individuella lärandet, uppfattningen om matematik och förväntningar på individen. Undervisning på ett andra språk kan bli ett hinder. Användandet av laborativt material kan fungera som ett stöd, men kan också hindra utvecklandet av en djupare förståelse.

Atea är ett företag som ger sina anställda friheten att arbeta på valfri plats och detta kan leda till att ett kontor inte kanske används tillfullo. Denna studie kommer därför lägga fokus på att ta fram en lösning som kommer räkna antalet personer som är på Ateas kontor i realtid och även spara data för tidigare dagar för att ge statistik över en längre tid. Syftet med denna typ av lösning är att se hur ett kontor används, samt om detta är en lösning som kommer vara användbar och för vem. En prototyplösning har tagits fram för att testa denna typ av lösning på ett kontor. Lösningen kommer bestå av olika delar som innehåller IoT, API, Next.js och hostas på Azure. I resultatet så kan man konstaterat en rad brister och svagheter existerar i denna lösning. Mätningar visar olika data ifrån vad man personligen uppskattar gentemot vad lösningen visar. Detta beror på flera faktorer, varav den största är att lösningen endast hade tillgång till en kamera och kontoret har två in- och utgångar. Vid sammanställning av användartester så kan man se en trend av att många anser att denna typ av lösning kan vara bra i en personlig synvinkel men också ur en professionell synvinkel, och det finns ett uttryckt intresse för denna typ av lösning. / Atea is a company that gives its employees the opportunity to work from where ever they want and this can lead to the office not being used to its full potential. This study will therefore explore the option to develop a solution that can count the amount of people coming and going to an Atea office in real-time, and also save the data for previous days in order to give statistic over a longer period of time. The purpose with this type of solution is to evaluate how well an office is being used, and also to determine if the solution is useful and for who. A prototype has been created in order to test the solution at an office. The solution consists of different parts made up of IoT, API, Next.js and is hosted on Azure. The results show a lot of weaknesses and flaws in this solution. The measurements show different numbers from the ones that was estimated by personal headcount versus what the solution produced. This has to do with a couple of factors but the main one being that the solution only had access to one smart camera and the office has two entrances. When compiling the user tests, we can see a trend that most people like the solution and this type of solution would be good in a personal perspective but also in a professional one. There is also an expressed interest in a solution like this.