Rapporten belyser arbetet kring det kandidatarbete som utfördes av åtta studenter i kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling på Linköpings universitet undervårterminen 2020. Uppgiften som utfördes var att utveckla en webbapplikation för att filtrera övervakningsvideor för Polismyndigheten. Resultatet av arbetet blev ett fungerandekoncepttest som släppts som öppen källkod under namnet Mycroft samt en användarmanual. Rapporten innehåller en bakgrund till projektet och projektgruppen, en teoridel sombeskriver de verktyg och utvecklingsmetoder som projektgruppen har använt samt en delsom redovisar gruppens utvecklingsmetod och andra administrativa metoder. Resultatetbeskriver den slutgiltiga produkten samt resultatet från gruppens arbetsprocesser. Rapporten avslutas med en diskussion gällande resultatet, metoden och framtiden för projektgruppen och produkten. Rapporten innehåller även åtta individuella fördjupningsarbetenfrån vardera gruppmedlem.

Utvecklingen av mobila hybrid applikationer har ökat drastiskt under det senaste årtiondet. Med tanke på mångfalden i hur stora företag börjar investera i ramverk med support för utveckling av mobila hybrid applikationer (multiplattforms ramverk), ökar nödvändigheten av aktuella studier inom detta ämnesområde. Facebook och Google är två välkända företag som har utvecklat React-Native respektive Flutter. Dessa multiplattforms ramverk utvecklas kontinuerligt och skillnader uppstår inom teknologierna hos ramverken vilket gör nya studier mer lämpliga. Syftet med denna studie är att undersöka vilket ramverk som bidrar med bäst produktivitet för utvecklaren med tanke på bristen av studier inom ämnet. Specifikt har en fallstudie utförts där studiens frågeställningar har besvarats.   Respektive frågeställningarna blev uppdelade i tre delfrågeställningar där varje fråga fick angivna kriterier att följa i fallstudien och båda ramverken blev tilldelade poäng om tillhörande kriterium för varje fråga var uppfylld. I slutet av studien räknades ett medelvärde ut som tilldelades till båda ramverken. Resultaten visade att det finns små skillnader i form av dess bidrag med bäst produktivitet för utvecklaren. / The development of hybrid mobile applications has increased rapidly in the last decade. Considering the diversity in how big companies starts to invest in frameworks that supports hybrid application development (cross-platform framework), the necessity of contemporary studies in this subject increase. Facebook and Google are two well-known companies that have developed React-Native and Flutter, respectively. These cross-platform frameworks are continuously developing, and differences occur in their technologies which makes new studies even more appropriate. The purpose of this study is to investigate which of these two frameworks contribute the most for the developer’s productivity considering the lack of studies in this specific subject. Specifically, a case study has been conducted where the research questions were answered.     The two research questions were divided into three sub questions, respectively where each question was given criteria to follow in the case study and each framework were assigned points if the associated criterion for each question were met. In the end of the study a mean value was assigned to each framework. The results showed that there are small differences in terms of its contribution for the developer’s productivity.

Företaget Hajenterprise vill göra en forskning inom kommunikation för att hantera kontaktlösa betalningar för att kunna ta betalt kontaktlöst med hjälp av mobilen. Idag används bankkort för att betala för de flesta saker. Nya betalningssätt har rört sig mot kontaktlösa köp med hjälp av smarta telefoner och NFC-teknologier. Smarta telefoner har börjat användas mer och mer i kontaktlösa köp mot point of sale (POS) terminaler. Skulle det då gå att kunna ta bort POS-terminaler och använda smarta telefoner som POS-terminaler? För att besvara detta behövdes tester utföras för att se ifall en smart telefon skulle kunna läsa ett bankkort och behandla bankkortets information. Bankkort kunde läsas av de smarta telefonerna men informationen från bankkortet kunde inte användas av den smarta telefonen för att genomföra en betalning. Detta var eftersom beroende på telefon, öppnades Samsung, Google eller Apple pay. En smart telefon kunde alltså ta emot information från ett bankkort men telefonen kunde inte använda den information för att utföra en betalning på en terminal. Utöver forskningen av olika betalningssätt, skapades en applikation där betalning skulle kunna utföras från en mobil till en annan mobil. Detta skulle ske med hjälp av Near Field Communication (NFC) och blockchain, eftersom Hajenterprise vill ha en prototyp-applikation som skulle kunna betala och ta betalt över NFC mot deras blockchain. JavaScript användes för att skapa en react native applikation som kunde fungera på både Android och iOS. Detta lade grunden så att Hajenterprise kunde använda sitt blockchain-api för mobila betalningar. / The company Hajenterprise wanted to research the area of contactless payments to see if it’s possible to Pay contactless with a mobile phone. Today bank cards are used to pay for most things. New payment methods have moved toward contactless purchases using smart phones and NFC-technologies. Smart phones have begun to be used more and more in contactless purchases at point of sale (POS) terminals. The possibility to remove POS-terminals and use smartphones instead as POS-terminals could make it easier and faster to pay. To test this, several tests were needed to see if a smartphone could read a bank card and process the card's information. Bank cards could be read by the smartphone but the information from the bank card could not be used by the smartphone to make a payment. This was because depending on the phone, Samsung, Google or Apple Pay was opened. Thus, a smart phone could receive information from a card but the phone could not use that information to make a payment at a terminal. In addition, an application was created where one could make payments from one mobile to another mobile. This would be done using Near Field Communication (NFC) and blockchain, as Hajenterprise wanted a prototype-application that could pay and charge over NFC against their blockchain. JavaScript was used to create a react native application that could work on both Android and iOS. This laid the foundation for Hajenterprise to use its blockchain API for mobile payments.

The web application Testpersonbokaren is used by Nordic Medtest to book fake test persons for various actors in healthcare so that they can test and validate their environments without being dependent on real personal data. The purpose of this project is to develop a new version of Testpersonbokaren with new technologies and frameworks as the existing version has several problems and limitations. This was achieved by creating a Node.js server and developing two new web interfaces for Testpersonbokaren, where one is only used by Nordic Medtest and the other is used by Sweden's regions, municipalities and private actors. Both web interfaces are developed with the React framework. The new Testpersonbokaren has a more modern look and more functionality than the old one. Unlike the old version, the new one has good documentation, which makes the further development of the web application easier. The new Testpersonbokaren is ready to be put into operation at Nordic Medtest. / Webbapplikationen Testpersonbokaren används av Nordic Medtest för att boka påhittade testpersoner åt olika aktörer inom hälso- och sjukvården så att de kan testa och validera sina miljöer utan att vara beroende av riktiga personuppgifter. Syftet med detta projekt är att utveckla en ny version av Testpersonbokaren med nya tekniker och ramverk då den befintliga versionen har flera problem och begränsningar. Detta uppnåddes genom att skapa en Node.js-server och utveckla två nya webbgränssnitt för Testpersonbokaren, där det ena endast används av Nordic Medtest och det andra används av Sveriges regioner, kommuner och privata aktörer. Båda webbgränssnitten är framtagna med React-ramverket. Den nya Testpersonbokaren har ett modernare utseende och mer funktionalitet än den gamla. Till skillnad från den gamla versionen har den nya bra dokumentation vilket underlättar vidareutvecklingen av webbapplikationen. Den nya Testpersonbokaren är redo att sättas i drift hos Nordic Medtest.

There are many possible tools to develop mobile applications with. Choosing a development tool is done by considering many different factors, and the choice is currently done, in many cases, arbitrarily. For this project, a decision model is designed to ease the process of choosing a development tool. A survey was conducted to examine how people using different smartphone platforms discover and download applications. 94 responses were collected, showing that approximately 50% of Android-users found mobile applications by using search engines or browsers. The corresponding number was approximately 30% for iOS-users. A usability test was conducted to discover the differences in user experience between Progressive Web Applications and native applications. 18 usability tests were conducted comparing the same product developed as a Progressive Web Application and a native application. A majority of the participants had a technical background. Both Android and iOS devices were included in the tests. The results indicated that end-users notice when an application is not natively developed. The effect on the user experience is combined with other technical differences and applied to the decision model. This model was designed to predict if a native application, a Progressive Web Application or a React Native application is the most favourable to develop for a specific scenario. The final model could, according to consultants at the stakeholder Slagkryssaren AB, with good accuracy predict when the different development tools should be used. The model could be used as a discussion tool in the first stages of the development process of an application. / Det finns många möjliga verktyg för att utveckla mobila applikationer. Valet av utvecklingsverktyg görs genom att överväga många olika faktorer, och görs idag i många fall högst godtyckligt. För det här projektet designades en beslutsmodell som förenklar processen av att välja ett utecklingsverktyg. En undersökning gjordes för att undersöka hur användare av olika smartphone- plattformar upptäcker och laddar ner applikationer. 94 svar samlades, svaren visade att ungefär 50% av Android-användare hittade mobila applikationer genom internetsökningar eller webbläsare. Denna siffran var ungefär 30% för iOS-användare. Ett användarbarhetstest utfördes för att finna skillnader i användarupplevelse mellan progressiva webbapplikationer och native-applikationer. En majoritet av deltagarna hade en teknisk bakgrund. Både Android- och iOS-enheter testades. Resultatet tydde på att slutanvändare la märke till när en applikation inte utvecklades som en native-applikation. Effekten på användarvänligheten, kombinerat med tekniska skillnader mellan verktygen, tillämpades på beslutsmodellen. Modellen designades för att förutse om en native-applikation, en progressiva webbapplikation eller en React Native- applikation är mest fördelaktig att utveckla i ett specifikt scenario. Den slutgiltiga modellen kunde, enligt konsulter på uppdragsgivaren Slagkryssaren AB, med god precision avgöra när de olika utvecklingsverktygen bör nyttjas. Modellens användning blev som ett diskussionsverktyg i de första stadierna av processen med att välja utvecklingsvektyg.

JavaScript is breaking ground with the wave of new client-side frameworks. However, there are some key differences between some of them. One major distinction is the data flow pattern they applying. As of now, there are two predominant patterns used on client side frameworks, the Two-way data flow pattern and the Unidirectional data flow pattern. In this research, an empirical experiment was conducted to test the data flow patterns impact on maintainability. The scope of maintainability of this research is defined by a set of metrics: Amount of lines code, an amount of files and amount of dependencies. By analyzing the results, a conclusion could not be made to prove that the data flow patterns does affect maintainability, using this research method.

Detta projekt är givet som ett kandidatarbete i mjukvaruutveckling vid Linköpingsuniversitet, i kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programvaruutveckling. Arbetet är utfört aven grupp tredjeårsstudenter på D- och U-programmen.Projektet ges av forskargruppen för integrerad systembiologi på IMT LiU, som utvecklarmatematiska modeller av biologiska system. Dessa modeller kan användas för att förståsystemen bättre, eller som beslutsstöd inom farmakologi och vård. Forskargruppens fokusför tillfället är att sammankoppla modeller för olika delar av människokroppen till en helhetsbildsom beskriver delsystemens samverkan.Denna helhetsbild för en särskild individs hälsotillstånd kallas för en digital tvilling, förvilken detta projekt ämnar framställa ett användargränssnitt.Användargränssnittet skall erbjuda grafer över hälsoparametrars förändring över tid,och användaren ska kunna ta fram olika sådana genom att interagera med gränssnittet.Utöver framtagning av själva gränssnittet, skall en brygga mellan applikationen ochkundens modeller tas fram. Detta har gjorts genom en version av programmet OpenCOR,vilket forskarna använder sig av, som exponerar ett API i Python. Detta API sammankopplatmed en server kallas i projektet för motor.

<p>Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem. Vi har kombinerat den kvalitativa metoden där vi har intervjuat fyra personer med inslag av kvantitativ information där vi har använt oss av statistiska data.</p><p>Enligt svensk lag har en revisor skyldighet att agera och eventuellt göra anmälan vid misstanke om brott till bolagets styrelse och åklagare. Innan lagen infördes hade revisorn ingen skyldighet att anmäla misstanke om brott på grund av tystnadsplikten. När lagen trädde i kraft blev det ingen förändring av tystnadsplikten eftersom anmälningsplikten inte berördes av tystnadsplikten eller av upplysningsplikten. Skyldigheten som revisorn har enligt lagen gäller vissa grova och betydande brott som bedrägeri, svindleri, penninghäleri, förskingring och annan trolöshet, brott mot borgenär, bestickning och mutbrott samt skattebrott.</p><p>Vi har gjort personliga intervjuer med två godkända revisorer och en auktoriserad. Dessutom har vi skickat en frågeformulär till en godkänd revisor och fått svar från honom via email. Vi har även intervjuat personer från Skattebrottsenheten i Gävle.</p><p>Vi har använt oss av en ostrukturerad intervjuteknik som vanligtvis används mellan en forskare och hans/hennes undersökningsperson.</p><p>De revisorer vi intervjuade gav oss intrycket av att lagen om anmälningsskyldighet finns juridiskt och därför måste följas. Vi antar att oavsett om lagen finns eller inte så är det få anmälningar som görs utav revisorerna. Vi tycker att revisorer bör göra fler brottsanmälningar.</p><p>Idag är ekobrotten så avancerade att det behövs stora ekonomiska resurser för att förhindra brotten. Det borde dessutom finnas bättre kontakter mellan revisorer och Ekobrottsmyndigheterna samt bättre samarbete mellan revisorer och Skattebrottsenheten.</p> / <p>On January 1st 1999 a new law came in force that gives an extern accountant in Swedish joint-stock companies an obligation to react when he/she suspects an economic crime. This law is regulated in the General Corporation Acts, chapter 9 §§ 42-44. The law’s main purpose is to function for the accountant in order to prevent the economic crime.</p><p>The aim with this essay is to describe how the accountant reacts to the obligation to report and to study if the law works in reality. The aim is also to find out what the Swedish Tax Department thinks about the new law. In the essay we have used hermeneutic theories which mean that we wrote down our own experiences to be able to analyse and interpret. In our essay we have combined the qualitative method along with the quantitative.</p><p>According to the Swedish law if the accountant suspects a crime he should react and eventually report it to the board of directors and to the prosecutor. Before the law came into force the accountant hadn’t had an obligation to report the crime because of professional secrecy. When the law appeared there were no changes in the professional secrecy because the obligation to report depended neither on professional secrecy or obligation to inform.</p><p>The obligation that the accountant has according to the law is to report the following crimes that can take place in the Swedish corporations: fraud, swindle, money laundry, embezzlement, bribe and different tax crimes.</p><p>We have made personal interviews with two licensed accountants and one authorised. Besides we have sent our interview questions to one licensed accountant and we got his answers by e- mail. We have also interviewed the chief for the tax department who works with the economic crimes and head of section of the tax department in Gävle. The technique we used during the interviews was unstructured interviews that usually are short and close relations between the researcher and the subject of investigation.</p><p>The accountants that we interviewed gave us an impression that the law to react when the accountant suspects a crime is written on the paper and that’s why has to be followed. We think that no matter if the law exists the accountants make very few reports on their clients if they suspect a crime. We are sure that they should report more crimes. The economic crimes are so advanced today that the society needs more financial resources to prevent them. Moreover there should be better relations between the accountants and tax departments.</p>

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem. Vi har kombinerat den kvalitativa metoden där vi har intervjuat fyra personer med inslag av kvantitativ information där vi har använt oss av statistiska data. Enligt svensk lag har en revisor skyldighet att agera och eventuellt göra anmälan vid misstanke om brott till bolagets styrelse och åklagare. Innan lagen infördes hade revisorn ingen skyldighet att anmäla misstanke om brott på grund av tystnadsplikten. När lagen trädde i kraft blev det ingen förändring av tystnadsplikten eftersom anmälningsplikten inte berördes av tystnadsplikten eller av upplysningsplikten. Skyldigheten som revisorn har enligt lagen gäller vissa grova och betydande brott som bedrägeri, svindleri, penninghäleri, förskingring och annan trolöshet, brott mot borgenär, bestickning och mutbrott samt skattebrott. Vi har gjort personliga intervjuer med två godkända revisorer och en auktoriserad. Dessutom har vi skickat en frågeformulär till en godkänd revisor och fått svar från honom via email. Vi har även intervjuat personer från Skattebrottsenheten i Gävle. Vi har använt oss av en ostrukturerad intervjuteknik som vanligtvis används mellan en forskare och hans/hennes undersökningsperson. De revisorer vi intervjuade gav oss intrycket av att lagen om anmälningsskyldighet finns juridiskt och därför måste följas. Vi antar att oavsett om lagen finns eller inte så är det få anmälningar som görs utav revisorerna. Vi tycker att revisorer bör göra fler brottsanmälningar. Idag är ekobrotten så avancerade att det behövs stora ekonomiska resurser för att förhindra brotten. Det borde dessutom finnas bättre kontakter mellan revisorer och Ekobrottsmyndigheterna samt bättre samarbete mellan revisorer och Skattebrottsenheten. / On January 1st 1999 a new law came in force that gives an extern accountant in Swedish joint-stock companies an obligation to react when he/she suspects an economic crime. This law is regulated in the General Corporation Acts, chapter 9 §§ 42-44. The law’s main purpose is to function for the accountant in order to prevent the economic crime. The aim with this essay is to describe how the accountant reacts to the obligation to report and to study if the law works in reality. The aim is also to find out what the Swedish Tax Department thinks about the new law. In the essay we have used hermeneutic theories which mean that we wrote down our own experiences to be able to analyse and interpret. In our essay we have combined the qualitative method along with the quantitative. According to the Swedish law if the accountant suspects a crime he should react and eventually report it to the board of directors and to the prosecutor. Before the law came into force the accountant hadn’t had an obligation to report the crime because of professional secrecy. When the law appeared there were no changes in the professional secrecy because the obligation to report depended neither on professional secrecy or obligation to inform. The obligation that the accountant has according to the law is to report the following crimes that can take place in the Swedish corporations: fraud, swindle, money laundry, embezzlement, bribe and different tax crimes. We have made personal interviews with two licensed accountants and one authorised. Besides we have sent our interview questions to one licensed accountant and we got his answers by e- mail. We have also interviewed the chief for the tax department who works with the economic crimes and head of section of the tax department in Gävle. The technique we used during the interviews was unstructured interviews that usually are short and close relations between the researcher and the subject of investigation. The accountants that we interviewed gave us an impression that the law to react when the accountant suspects a crime is written on the paper and that’s why has to be followed. We think that no matter if the law exists the accountants make very few reports on their clients if they suspect a crime. We are sure that they should report more crimes. The economic crimes are so advanced today that the society needs more financial resources to prevent them. Moreover there should be better relations between the accountants and tax departments.

React Native has quickly become one of the most popular cross-platform frameworks for developing Android and iOS applications since it was first released by Facebook in 2015. In this study a proof of concept application is  developed and a set of features are evaluated with regard to performance efficiency. Results of measurements show that while React Native does perform worse than it's Android counterpart, it performs sufficiently well for building most applications with but can be more problematic for applications running heavier client-side logic.