Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Ett bröstcancerbesked kan vara traumatisk för kvinnan och ge psykiska påfrestningar. Hälso- och sjukvården har ett ansvar i att arbeta personcentrerat och ge adekvat stöd till kvinnor i samband med ett bröstcancerbesked. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser i samband med att få ett bröstcancerbesked. Metod: Denna litteraturstudie med deskriptiv design inkluderade 11 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, PsychINFO och CINAHL och kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall.  Resultat: Kvinnorna upplevde starka känslor i samband med bröstcancerbeskedet. De kunde uppleva en överväldigande och paralyserande känsla av chock. Hos en del kvinnor kunde en slags passivitet uppstå som uttryckte sig som ett känslomässigt avstånd och avskärmning. För många av kvinnorna var den initiala reaktionen till diagnosen känslan att de skulle dö. Många tankar rörande framtiden dök upp i samband med att kvinnorna fick det bekräftat att det var bröstcancer. Bröstcancerdiagnosen kom som en överraskning för många kvinnor. Känslan av misstro var återkommande. Det var extra tydligt bland de kvinnor som såg sig själva som hälsosamma individer innan diagnosen. Slutsats: Kvinnorna upplevde varierande reaktioner på bröstcancerbeskedet. Dessa kunde uttryckas på olika sätt. Beskedet väckte olika tankar som var kopplade till död, sjukdom, framtid samt hälsa och ohälsa. För att sjuksköterskor ska kunna möta individer i lidande och kris krävs nyanserad kunskap om olika reaktioner som kan uppstå vid diagnosbeskedet och personcentrerad omvårdnad.

No description available.

<p>The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing. Although it may be difficult to listen to the respondents’ experiences of sexual abuse, it is of great importance that the social surroundings dare to listen and acknowledge their stories. The result also showed the importance of confirmation and to be validated as they talked about the abuse. Our findings support earlier research stating the importance of validation, and that the reactions from their social surroundings, were most important for the outcome of the disclosure.</p>

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing. Although it may be difficult to listen to the respondents’ experiences of sexual abuse, it is of great importance that the social surroundings dare to listen and acknowledge their stories. The result also showed the importance of confirmation and to be validated as they talked about the abuse. Our findings support earlier research stating the importance of validation, and that the reactions from their social surroundings, were most important for the outcome of the disclosure.

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer &amp; Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada. Resultatet av holistiskt-innehålls analysen redovisas enligt studiens frågeställning. Resultatet av holistiskt-form analysen visade 4 vändpunkter i ryttare A´s berättelse och 5 vändpunkter i ryttare B´s berättelse. Den kritisk narrativa analysen visade att ryttare A och B berättade om sig själva i relation till 3 olika teman. Resultaten diskuteras i relation till teoretiska referensramen samt tidigare forskning. / Many of the injuries occurring in equestrian sports are often caused by some form of trauma (Havlik, 2010) and they often results in a serious injury. The psychological reactions that equestrian riders may experience are multifaceted and the rehabilitation process and the result is often a result of the rider's cognitive appraisal of the injury (Wiese-Bjorn Stal, Smith, Shaffer &amp; Morrey, 1998). The purpose of this study was from a holistic perspective (1) create an understanding of the psychological reaction a equestrian rider may feel after having suffered a serious sport-related injury, (2) understand how their experience of the rehabilitation process affected their cognitive appraisal, and (3) understand the factors that helped/did not help them get back to equestrian-sport. A qualitative approach through narrative interviews were used and the analysis was holistic-content (II), holistic-form (III) and critical narrative analysis (VI). Two equestrian riders who made a comeback to equestrian-sport after a serious injury participated. The result of the holistic-content analysis was reported according to the study questions. The result of the holistic-form analysis indicate 4 turning points in the rider A's story and the 5 turning points in the rider B's story. The critical narrative analysis illustrates that rider A and B described themselves in relation to 3 different themes. The results are discussed in relation to the theoretical framework and previous research.

Gaming är ett ständigt växande fenomen som för tillfället omfattar ca 2,5 till 3,25 miljarder gamers. En central aspekt av gaming är konkurrens och detta har senare utvecklats till E-sport. Tidigare forskning inom gaming inriktar sig ofta på negativa aspekter av fenomenet, men med tanke på att bilden av en gamer har förändrats under senare tid där de gick från att ses som en hobby för socialt utkastade till att klassas som officiella atleter i bland annat USA (Svenska e-sportförbundet 2021) saknas det viss forskning med tyngdpunkt på de positiva aspekterna av gaming. Syftet med denna studie var att jämföra sociala interaktioner, roller och affektiva reaktioner mellan etablerade respektive icke-etablerade e-sportlag. Detta undersöktes med utgångspunkt i de socialpsykologiska teorierna social interaktion, samarbetsbeteende , roller och rolltagning, teamwork och affektteori om socialt utbyte. Två fokusgrupper och fyra semistrukturerade intervjuer med totalt tolv respondenter genomfördes på ett urval där fokusgrupperna var etablerade lag och respondenterna till de semistrukturerade intervjuerna tillhörde icke-etablerade lag. Resultatet i undersökningen visar att sociala interaktioner, roller och affektiva reaktioner i etablerade lag tenderar att vara mer öppna, konsekventa och positiva, jämfört med i icke-etablerade lag. Mest sannolikt beror detta på de tidigare relationerna och kunskapen om varandra som finns i etablerade lag, något som de icke-etableradelagen saknar. / The phenomenon of gaming is continuously expanding and currently includes an approximate of 2,5 to 3,25 billion gamers worldwide. A central concept of gaming is competition which has then evolved into e-sport. Previous research of gaming tend to focus on the negative aspects of the phenomenon. Considering, however, that the view of a gamer has changed during recent times where gaming has previously been seen as a hobby for the socially excluded for now to be classified as official athletes, for instance in the USA (Svenska e-sportförbundet, 2021), there is a need to conduct research looking at the positive aspects of gaming.The purpose of this study was to compare the social interactions, roles and affective reactions between established and non-established e-sports teams. This was investigated on the basis of the social psychological theories social interaction, cooperative behavior, roles and role-taking, teamwork and affect theory of social exchange. Two focus groups and four semi-structured interviews with a total of twelve participants were conducted on a sample where the focus groups were established teams and the respondents to the semi-structured interviews belonged to non-established teams.The results of the study show that social interactions, roles and affective reactions in established teams tend to be more open, consistent and positive overall. This is most likely due to the previous relationships and knowledge of each other that exists in established teams, something that the non-established teams lack.

Adapt or die. En omvärld i ständig rörelse ställer högre krav än någonsin på organisationer att utveckla sitt förändringsarbete och sättet man ser på förändringar, något som lett till att fenomenet "organisationsförändringar" blivit ett fokusområde för organisationsforskare. Inom denna forskning framhävs inte sällan vikten av att ta ställning till hur anställda tar emot, och påverkas av, detta förändringsarbete. En typ av förändringar som dock förblivit outforskade är väntade förändringar, förändringar där de anställda vet att en förändring kan komma att ske men inte när eller hur den kommer ske. Inom idrotten återfinns en viss typ av organisationer, elitidrottsföreningar, som ställs inför väntade förändringar med jämna mellanrum. Dessa situationer uppkommer när föreningarna omplaceras i det standardiserade seriesystem som återfinns i Sverige och ställs inför kraftigt omväxlande ekonomiska förutsättningar. För att kunna hantera denna osäkerhet förutsätts att organisationen konstant står redo att genomföra omvälvande förändringar, enbart baserat på föreningens sportsliga resultat. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för de anställdas reaktioner vid situationer av omplacering och väntad förändring. För att uppnå syftet utgick uppsatsen ifrån bristen på forskning och sökte, med hjälp av metoden Grundad teori, producera en serie väl underbyggda frågeställningar baserade i studiens fynd. Frågeställningarna producerades sedan via fyra semi-strukturerade intervjuer inom två olika elitidrottsföreningar. Resultatet visar på att en utbredd acceptans för väntade förändringar återfinns hos anställda inom elitidrottsföreningar. Uppsatsens fynd grundades i data från respondenterna och sammanställdes via en resultatmodell innehållandes en kärnkategori och fyra underkategorier. Uppsatsen erbjuder således, via metodvalet, en nyproducerad infallsvinkel på en situation som många organisationer inom idrotten – men även utanför – kan komma att ställas inför. / Adapt or die. With the world around them constantly evolving, organizations are facing more pressure than ever before to develop the way they look at the process of change. This has led to the phenomena "organizational change" becoming popular amongst organizational researchers. Within this research, the perspective of the employee affected by the change is often referred to as important. One type of change that has remained relatively untouched by this research is expected change, meaning change where the employee is aware that change is coming but without knowledge of when or how these changes will occur. Within the realm of sports a type of organization can be found, the elite sporting association, that is forced to deal with expected change from time to time. This occurs when the sporting associations are relocated within the standardized divisional system found in Sweden, resulting in significant changes to the associations economic conditions. To manage this, these organizations are in a constant state of readiness; ready to, at a moments notice, conduct sweeping changes to its structure solely in response to the associations success within the division. The purpose of this essay is to create an understanding of how employees react to situations of divisional relocation and expected change. To achieve this purpose, the essay used the lack of previous research as a starting point and sought to, by use of the qualitative method Grounded Theory, produce a set of relevant questions on the matter, supported by the data. These questions were produced through four semi-structured interviews on two different elite sporting associations. The results indicated a widespread acceptance of expected change among the elite sporting associations employees. Findings of the study were grounded in the data extracted from participants of the study and was presented in a results model containing a core category and four sub-categories. Through its choice of method this essay provides a fresh take on a situation that could affect many organizations, both within the realm of sports and outside it.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor utsatta för våld i nära relation upplever omgivningens reaktioner på våldet samt vilken betydelse det sociala nätverket haft för våldets utveckling. Studien baseras på fem semistrukturerade djupintervjuer med kvinnor som har erfarenhet av våld i nära relation. Resultaten, som analyserades med narrativ analysmetod och tolkades utifrån symbolisk interaktionism och uppbrottsprocessmodellen, visar att kvinnorna berättat om våldet för familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater samt formella kontakter såsom polis, oftast i anslutning till en allvarlig våldshändelse. I merparten av fallen upplevde kvinnorna att de blivit bemötta med stöttande och hjälpande reaktioner som också bidragit till att kvinnan lyckats bryta upp från den våldsutsatta relationen. Några av kvinnorna upplevde dock bemötande av tystnad eller avståndstagande; i dessa situationer har ett absolut uppbrott inte ägt rum. Sammantaget tycks alltså reaktioner och stöd från den sociala omgivningen ha stor, och ibland avgörande, betydelse för om våldet fortsätter eller ej. / The purpose of this study was to examine if and how victims of domestic violence disclose their experiences to their social network, how the social network responds to the violence and the significance of the network responses relative to the evolvement of the violence. The study is based on five semi-structured interviews with women who have been exposed to different forms of domestic violence. The results, which were analysed using a narrative analysis and interpreted by symbolic interactionism and the theory of the leaving process, shows that women disclose their experiences about domestic violence to both informal and formal contacts. Disclosure often happened in the aftermath of a serious violent incident. In the majority of cases, women experienced supportive reactions that also contributed to the final break up from their relationships. Some of the women, however, experience negative attitudes and rejection, in these situations an absolute break-up was not completed.

Redovisningskonsultens reaktioner på förändringarna som digitaliseringen medför är ett relevant ämne att studera eftersom digitaliseringens utveckling i form av bland annat automatiserade arbetsuppgifter är något som är en pågående process. Särskilt intressant är det att studera redovisningskonsultens reaktioner på förändringarna eftersom redovisningskonsultens reaktioner kan påverka implementeringen av digitala arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner och känslor som kommer till uttryck hos de redovisningskonsulter som är verksamma inom redovisningsbranschen till följd av digitaliseringens påverkan och förändringar. Studien baseras på kvalitativ forskning i form av semistrukturerade intervjuer med sex redovisningskonsulter för att försöka tolka och förstå deras upplevelser kring de förändringar digitaliseringens utveckling medför på deras yrkesbransch. Intervjuerna kompletteras med en kvantitativ metod i form av enkätutskick. Studien använder sig av institutionellt arbete som den huvudsakliga referensramen, vilken kompletteras med diffusion of innovation i syfte att kunna förklara varför vissa redovisningskonsulter accepterar, respektive avvisar de digitala förändringarna. Med hjälp av teorierna syftar studien till att kunna besvara varför redovisningskonsulter till följd av sina reaktioner och känslor engagerar sig i att skapa, bevara eller förstöra institutioner. Den huvudsakliga slutsatsen studien kommit fram till är att redovisningskonsulter på en redovisningsbyrå aktivt arbetar för att skapa och bevara institutionen. Det finns inga reaktioner och känslor bland deltagarna som tyder på att de vill förstöra den befintliga institutionen eller att det råder något missnöje kring den. De som har varit verksamma i branschen under en kortare tid tycks ha en mer positiv inställning till förändringarna och arbetar aktivt för att deras byrå ska gå mot dito. Däremot tycks de som varit verksamma under en längre tid påvisa reaktioner och känslor som tyder på att de visar motstånd till förändringarna. Att vissa redovisningskonsulter är motståndare kan förklaras av graden av osäkerhet som kommer med digitaliseringens utveckling. / Accounting consultants’ reactions to the changes that digitalization entails are a relevant subject to study since the development of digitalization in the form of, among other things, automated tasks are an ongoing process. It is particularly interesting to study the reactions of accounting consultants to the changes, as their reactions can affect the implementation of digital working methods. The purpose of the following study is to investigate what reactions and emotions are expressed by the accounting consultants who are working in the accounting industry as a result of the digitalization’s influence and changes. This study is based on qualitative research with semi-structured interviews of six accounting consultants to try to interpret and understand their experiences regarding the changes that the development of digitalization brings to their professional sector. The interviews were complemented by a quantitative method in the form of survey mailing. This study used institutional work as the main theoretical framework, which is supplemented by the diffusion of innovation in order to be able to explain why some accounting consultants accept or reject the digital changes. Using these theories, this study aims to answer why accounting consultants, as a result of their reactions and emotions, engage in creating, maintaining or disrupting institutions. The main conclusion reached by the study is that accounting consultants in one accounting firm actively work to create and maintain institutions. There are no feelings among the participants that indicate that they want to disrupt the existing institution or that there is some dissatisfaction about it. Those who have been working in the accounting industry for a shorter period seem to have a more positive attitude towards the changes and therefore actively works to ensure that their agency moves towards the changes. However, those who have been working in the accounting industry for a long time seem to demonstrate reactions and emotions which show that they are contradictory to changes. The fact that some accounting consultants are opponents of changes can be explained by the degree of uncertainty that comes with the development of digitalization.

Oro och ovisshet påverkar både föräldrar och syskon när ett barn föds för tidigt. Inom neonatalvården idag används ofta familjecentrerad vård som omvårdnadsmodell. Ett mål med familjecentrerad vård är att fokusera på familjen som en enhet. I verkligheten är det dock ofta så att syskonen glöms bort. Syftet med denna studie var att beskriva syskons upplevelse av att få ett prematurfött syskon. Metoden som användes var litteraturstudie, där resultatet baseras på åtta artiklar. Fyra kategorier framkom: Ambivalenta känslor och förändrat beteende, Avsaknad av förälder, Förändrade roller samt Behov av bearbetning och stöd. I resultatet framkom att syskon, i samband med att de får ett för tidigt fött syskon, får en känslomässig reaktion, många gånger kopplat till ett förändrat beteende som kan vara både positivt och negativt. Syskonen tar ofta själva på sig nya roller och ansvar som kan gå utöver vad man kan förvänta sig. De upplever ofta att de saknar sina föräldrar, då dessa är upptagna av oro och stress samt många sjukhusbesök. Stöd till syskon har gett gott resultat på deras psykosociala beteende. Det finns få artiklar publicerade om syskon till prematurfödda barn och vidare forskning behövs både ur syskonens och familjens perspektiv, men även ur omvårdnadspersonalens synvinkel. / Worry and uncertainty have an impact on both parents and siblings when a child is born prematurely. Family-centered care is often used as a nursing model, within the neonatal care setting. One focus of Family Centered Care is to consider the whole family unit. In reality, however, siblings are often forgotten. The purpose of this study was to describe the siblings’ experience of having a premature baby brother or sister. The method used was a literature study, where the result was based on eight articles. Four categories emerged: Ambivalent feelings and altered behavior, Absence of parents, Altered roles and Need for processing and support. The result showed that when a premature baby is born, the sibling has an emotional reaction, often linked to a positive or negative change in behavior. The siblings often take on new roles and responsibilities that exceed what could be expected for their age. Siblings often feel they miss their parents, as they are occupied with worry and stress as well as frequent hospital visits. Support for siblings has shown positive outcomes on their psychosocial behavior. There is little research undertaken about siblings of premature children and further research is needed both from the perspective of the siblings and the family as well as from the perspective of the nursing staff.