I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt. Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner. Därför kan fokus inte enbart ligga på individnivå vid stödåtgärder. Negativa uppfattningar och affektiva reaktioner och dess effekter behöver synliggöras, bemötas och motverkas i ett så tidigt stadium som möjligt. Det är därför viktigt att lärare har en medvetenhet om vilken inverkan deras egna egenskaper, förväntningar på eleverna, uppfattningar om ämnet matematik och relationen till elever har på elevers egna matematikrelaterade uppfattningar och matematikinlärning. För att stödåtgärder ska få önskad effekt behöver lärare ta i beaktning de känslomässiga kännetecknen och elevers matematikrelaterade uppfattningar. En positiv akademisk självuppfattning bör bli en viktig del av matematikinlärningen.

The purpose of this study is to examine how the identity of teenagers is affected by the loss of a parent as well as what coping strategies support identity development. The reactions the teenagers exhibit, in such circumstances, will also be examined. To accomplish this,  a theory package was created, comprising theories in developmental psychology, identity work, coping and theory of grief reactions of children and teenagers. This package provided a broad perspective, which facilitated the analysis. Furthermore, it made it easier to address the purpose and the issue of the analysis. In this study, three fictional books, that deal with the subject, have been used. In the books, the teenagers share their experiences and life stories. By doing a content analysis, the centeral themes and events could be identifyed. The themes of the books were hermeneutically interpreted. The conclusions from this study are that the fictional teenagers feel as if they have lost a part of themselves after the event of death. The most frequently exhibited reaction is that they refuse to believe that one of their parents is dead, through preservation coping. When the teenager realizes that this preservation coping strategy fails, he or she is forced to change strategy. The development of the teenagers identity is stalled; there is a risk that the teenagers sorrow interferes with various developmental stages during adolescence. For this development to resume, the teenager has to decide which coping strategy to use to cope with the loss of a parent.

Sammanfattning Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vuxna cancerpatienters psykosociala behov utifrån tidigare forskning, samt att identifiera psykiatriska aspekter som konsekvenser av cancerdiagnosen. Vidare ämnar syftet ringa in eventuella ouppfyllda behov hos vuxna cancerpatienter. Litteraturstudien består av 12 stycken utvalda vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration från en innehållsanalys. Resultatet visade att det föreligger flera psykosociala behov hos cancerpatienterna och att ångest, depression och sömnsvårigheter är vanligt förekommande problem som en följd av cancerdiagnosen och efterföljande behandling. Cancerpatienterna upplevde även till viss grad deras psykosociala behov som ouppfyllda och önskemål om utökade resurser förekom.

Denna tvärsnittsundersökning riktar sig mot upplevelser och reaktioner från ett medarbetarperspektiv före och efter en organisatorisk förändring. Mot sommaren år 2015 skickades en enkät ut till ca 300 medarbetare vid psykiatriska kliniken Skellefteå och en uppföljning av förändringsprocessen kom ut våren 2017 med syfte att kunna jämföra medarbetarnas upplevelse. Tidigare forskning har visat att alla förändringsprocesser möter någon form av motstånd och förvirring och att det är viktigt med en god kommunikation, öppenhet och tydlighet för ett önskvärt resultat. Psykologiforskaren Claes Janssen har en teorimodell som kallas ”de fyra rummen”, teorin används bland annat vid organisatoriskt förändringsarbete. Många kommuner och stora företag exempelvis IKEA använder sig av ”fyrarummaren” som den även kallas för att kartlägga vilken fas individen eller organisationen befinner sig i under en förändringsprocess. De olika rummen är nöjdhet, censur, förvirring och inspiration vilka har använts bland annat i rapportens resultat och analys. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna vid psykiatriska kliniken Skellefteå upplevde omorganiseringen nödvändig och att utfallet blev bra. Resultatet visade även på skillnader i olika reaktioner till förändringsprocessen, att kliniken bemött ett visst motstånd från medarbetare och att det varit skillnader i upplevelser och reaktioner beroende på den anställdes ålder.

Krantz, M & Nilsson, V. Den stickrädda personen. Påverkande faktorer och rädslans uttryck – en empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2013.Stickrädsla är ett vanligt förekommande problem. Personer som lider av stickrädsla undviker i hög utsträckning att söka vård och riskerar därmed allvarliga hälsoproblem. Vårdpersonal ställs inför många utmaningar för att kunna hantera det mångfacetterade fenomenet stickrädsla. Syftet med studien är att undersöka stickrädda personers upplevelser av påverkande faktorer vid sticktillfällen samt hur rädslan tar sig uttryck. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes i Malmö. Samtliga informanter var vuxna personer som identifierade sig med studiens definition av stickrädsla. Inhämtad data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att personalens förmåga att ta stickrädsla på allvar och visa förståelse är av stor vikt för den stickrädda personens upplevelse. Stickrädda personer önskar information och undervisning i situationen, med varierande detaljrikedom. Rädsla för smärta och punktering av hud och kärl uppges som främsta orsaken till känslor av obehag. Stickrädda personer upplever sin rädsla genom tydliga fysiska reaktioner och varierande psykiska reaktioner. Studiens slutsats var att stickrädda personers varierande önskemål om information och undervisning kräver att vårdpersonalen ställer direkta frågor för att utreda individens specifika behov. / Krantz, M & Nilsson, V. Fear of needles. Factors affecting and expressions of fear – an empirical study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2013.Fear of needles is a common problem. Sufferers of needle fear tend to avoid seeking care and therefore risk serious health problems. Health care personnel face many challenges to deal with the multidimensional phenomenon of needle fear. The purpose of this study is to investigate the experiences of factors affecting sufferers of needle fear and their expressions of fear. Nine semi-structured interviews were conducted in Malmö. The respondents were adults who identified themselves with the study's definition of needle fear. Collected data were analysed with the help of a qualitative content analysis. The results showed that the ability of health care personnel to take needle fear seriously and to show understanding is of great importance for sufferers. Sufferers want information and education in the situation, with varying degrees of detail. Fear of pain and puncture of the skin and blood vessels is reported as the main cause of feelings of discomfort. Sufferers of needle fear experience their fear by distinct physical reactions and varying psychological reactions. The study's conclusion was that the sufferers of needle fear's diverse requests for care, information and education requires that health care personnel ask distinct questions to investigate the individual's specific needs.

Detta examensarbete handlar om att utveckla några begreppslådor att använda i kemiundervisningen för att få eleverna att diskutera, observera och experimentera kring olika kemiska begrepp. Begreppslådorna har utformats från de olika, av litteraturen beskrivna, svårigheter och missuppfattningar som eleverna kan tänkas ha. Målet med undervisningssituationen har varit att få eleverna att under grupparbetet diskutera och med hjälp av varandra lära sig de olika kemiska begreppen. Fokus i arbetet har dels varit utvecklingen av lådorna och dels undersöka hur eleverna upplever användandet av lådorna i undervisningen. Tre begreppslådor har utvecklats: en om molbegreppet, en om redoxreaktioner och en om syra/bas-reaktioner. Empiriska undersökningar har gjorts främst genom enkäter, men några elevintervjuer och deltagande observationer har också gjorts. Enkäten delades ut på lektionen efter att redoxlådan genomförts och intervjuerna gjordes också i anslutningen till det undervisningstillfället.I enkäterna svarade 75 % av eleverna att de tyckte att övningarna i redox-lådan hade hjälpt dem förstå redoxbegreppet och hälften av eleverna tyckte att fler sådana övningar skulle hjälpa dem att förstå kemiska begrepp bättre.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse. Vi fann fem övergripande teman för resultatet: emotionella reaktioner, effekter på det dagliga livet, förändrad identitet, information och utbildning samt copingstrategier. Slutsatsen är att upplevelsen av att få diabetes typ 2 varierar kraftigt. En kombination av olika faktorer tros påverka patienters reaktioner vid diagnostillfället; dessa är kultur, socioekonomisk tillhörighet, kulturell bakgrund och identitet samt tidigare erfarenheter av sjukdomen. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att se individen vid diabetesdiagnosen och att inte utgå ifrån att patienten ska uppvisa en viss reaktion, utan ta såväl personens bakgrund som livssituation i beaktande. / Type 2 diabetes is a widespread disease that is of increasing incidence in Sweden. Since this means that these patients will be a more common patient category in Swedish health care, we found it of interest to study the lived experience of being diagnosed with type 2 diabetes. By gaining a better knowledge on this subject nurses can be able to provide a better care for these patients. The aim of the literature review is to describe the patient’s experience of being diagnosed with type 2 diabetes. Only qualitative articles were included since we seeked to describe experiences. Five themes were found: emotional reactions, effects on daily living, a changed identity, information and education, and coping strategies. Our conclusion is that the experience of being diagnosed with type 2 diabetes varies greatly. A combination of various factors are believed to influence patients' reactions at the time of diagnosis; these are culture, socioeconomicbelonging, cultural background and identity, and previous experience of the disease. It is important for nurses to see the individual at the time of the type 2 diabetes diagnosis, and not to expect a certain reaction from the patient, but to take into account the background of the person as well as his/her life situation.

The purpose of this essay is to examine how same-sex couples experience the second-parent adoption process. To assist us, we have used our questions: how do the couples describe their experiences of the adoption process? Which are the couples’ stories about the experience of contact with the involved professionals? What are the opportunities and barriers for same-sex couples to start a family? How do the couples describe their experience of reactions from the community and society, and how do they think the future will look like for same-sex couples? This study has been achieved through a qualitative approach. The empirical data is based on seven semi-structured interviews with same-sex couples or pair members that want to or have had a second-parent adoption. The theory we have used for analyzing the results is phenomenology with focus on queer theory, heteronormativity, and power. We conclude that the couples’ experiences of the second-parent adoption process is that it is a long, time-consuming, and emotionally consuming process. They question why they have to go through with an adoption process. The couples think of it only as a legal security to their child. They have experienced varying treatment in the contact with professionals. The course of action has been different for all our seven couples: home insemination in Sweden, insemination at clinic in Denmark, and surrogacy in India. One clear result is that it is more difficult for gay men to start a family than for lesbians. The couples have mostly received positive responses and a lot of support from their surroundings. Despite that, they are worried about the negative view of homosexuality that is increasing in the world.

A qualitative study with an aim to examine the experience and reaktions nurses had while caring for patients with sepsis. / En kvalitativ studie med syftet att undersöka vilka upplevelser och reaktioner sjuksköterskor hade i samband med vård av patienter med sepsis.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta innebär att 20-tal kvinnor erhåller en bröstcancerdiagnos varje dag, medan ett 40-tal män drabbas varje år i Sverige. Patienter reagerar olika på sin bröstcancerdiagnos och därmed är informationen som erbjuds till patienterna av betydelse, eftersom det hjälper dem att förbereda sig både fysiskt och psykiskt inför behandling. Syftet: Att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar utfördes för att besvara syftet. Resultat: Innehållet i informationen som efterfrågas varierar mellan kön och ålder. Informationsgivandet är av betydelse för bröstcancerpatienter under behandlingsprocessen. Yngre kvinnor efterfrågar information om framtiden medan äldre vill ha information utifrån den behandling de befinner sig i. Män efterfrågar könsspecifik information anpassad för dem då det mesta som finns är anpassad för kvinnor. Slutsats: Informationsbehoven hos bröstcancerpatienter varierar bland annat beroende på ålder och kön. Således är det inte tillräckligt att dela ut generella informationsbroschyrer eller böcker för att täcka behoven. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera varje individs behov individuellt och dessa ska förses på bästa sätt. / Background: Annually around 7000 women get diagnosed with breast cancer in Sweden. This means that around 20 women receive a breast cancer diagnose every day, while more than 40 men are affected annually in Sweden. Patients´ react differently when receiving a breast cancer diagnosis therefor information that is being offered to patient is of significant, because it help them prepare both physically and psychologically prior to treatment. Aim: To identify breast cancer patient’s information needs related to treatment. Method: A literature review of eleven articles was conducted to answer the aim of the study. Result: The information content varies between gender and age. Providing information during the treatment process is of significance. Younger women are asking for information about the future while older prefers information about the treatment they are in. Men are looking for gender-specific information appropriate for them when most of the information is appropriate for women. Conclusion: The information needs of breast cancer patients vary, depending on age and gender. Thus, it is not enough to distribute general information leaflets or books to cover the needs. Nurse's task is to identify each individual's needs individually and these must be provided in the best way.