Syftet med studien är att undersöka hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar i ämnet svenska med elever som har diagnosen dyslexi. Den teorin som arbetet grundar sig på är The Simple View of Reading, The Simple View of Writing och specialpedagogiska perspektiv vilka förklarar svårigheterna med diagnosen dyslexi samt vad eleverna behöver hjälp med. Genom att använda en kvalitativ forskningsansats och då i form av intervjuer, semistrukturerade intervjuer, har en djupare förståelse för undervisningsmetoder, anpassningar och former av särskilt stöd och hur de används i praktiken erhållits. De personer som har intervjuats är svensklärare, speciallärare och specialpedagoger och samtliga av de 12 respondenterna är verksamma inom årskurserna 6-9. Resultatet av studien visade att elever med dyslexi måste få hjälp i tid för att inte en större problematik ska uppstå och att de inte hamnar mer efter. Intervjuerna visade också en skillnad i hur insatta olika lärare är i diagnosen dyslexi och digitala verktyg som hjälpmedel, även en skillnad mellan svensklärare och speciallärare och specialpedagoger tydliggjordes. De sistnämnda ansåg sig mer kompetenta inom ämnet. Vidare används digitala verktyg i undervisningen, detta trots att kunskapen om digitala verktyg också den varierade bland de intervjuade pedagogerna. Slutligen kan nämnas att tidsbrist var en faktor som påverkade undervisningen, en elev med dyslexi behöver mer tid för att exempelvis färdigställa en uppgift eller då eleven har prov kan det delas upp i flera delar som görs vid olika tillfällen.    Nyckelord: anpassningar, digitala verktyg, dyslexi, kvalitativ forskningsansats och samarbete

En av utmaningarna inom förskolan är att läroplanen tolkas olika bland pedagogerna på grund av olika erfarenheter och intressen. Detta kan medföra att utbildningen i förskolan inte blir likvärdig. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur barn ges förutsättningar till fysisk aktivitet i förskolan. Denna kvalitativa studie utgår utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och genomfördes genom intervjuer med sju förskollärare. Resultatet i denna studie visade att tolkningen av läroplanen, personlig inställning och begränsningar hos pedagogerna påverkade möjligheterna till fysisk aktivitet i förskolorna. Förskollärarna såg många fördelar med fysisk aktivet och hade en bred syn på vad fysisk aktivitet är. Vidare upplevde förskollärarna att de var i behov av mer tid till att tolka läroplanen tillsammans i arbetslaget för att få en samsyn kring vad de definierar som fysisk aktivitet. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Revisionsplikten har under en längre tid varit ett väldiskuterat ämne i Europa där störst fokus har legat på huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gått mer än två år sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trädde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de små aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie är revisorernas perspektiv och hur de har påverkats av lagändringen. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera revisorers förväntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jämföra hur dessa förväntningar stämmer överens med utfallet efter att lagen trätt i kraft. Syftet med uppsatsen är även att beskriva och analysera vilka faktorer som påverkar effekterna av utfallet. För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod använts för denna studie. Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har använts är agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förväntningsgapet. Det empiriska materialet grundar sig på åtta intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer i Kristianstadsområdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en jämförelse mellan förväntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen påvisade att påverkansfaktorn byråstorlek hade den största påverkan på förväntningarna i förhållande till utfallet samt att endast en del av förväntningar stämde överens med det faktiska utfallet. / Purpose The purpose of this thesis is to describe and analyze auditors' expectations about the elimination of the audit requirement and then be able to compare how these expectations are consistent with the results after the law came into force. The purpose of this paper is also to describe and analyze the factors that influence the effects of outcome Methodology In order to reach a result, an abductive approach with a qualitative method have been used in this study Theoretical framework The study is based on existing theories and scientific studies. Theories that have been used are the agency theory, professional theory, comfort theory, legitimacy theory and institutional theory together with the expectation gap Empirical analysis The empirical material is based on eight interviews with auditors from various auditing firms in the Kristianstad area and vicinity. The empirical data were analyzed by means of a comparison between expectations and outcomes of the audit elimination Conclusion The analysis showed that the influencing factor firm size had the greatest impact on the expectations in relation to the outcome and that only some of the expectations were in line with the actual outcome

Syftet med denna studie var att få en förståelse kring hur specialidrottselever upplever ämnesinnehållet i idrott och hälsa. Målet med studien var även att se hur elevernas upplevelser kring innehållet är i förhållande till den definierade ämnesplanen, det vill säga om undervisningen exempelvis anpassats utefter eleverna som specialidrottsklass. För att uppnå detta användes en kvalitativ intervjustudie för att på bästa sätt belysa hur respondenternas tankar och uppfattningar tedde sig utifrån idrott och hälsas innehåll. Där resultatet framhävde viktiga delar av respondenternas tankar såsom variationen av idrotter, korsning av fälten och anpassning av specialidrottselever som grupp. Intressant är deras skildring av hur lärarna inte förmedlar och bearbetar ämnesplanen tillsammans med dem. Därefter skildrades resultatet i en analys samt diskussion utifrån läroplansteori och den tidigare forskning som fanns tillgänglig. Några saker som diskuterades var dels hur deras lektioner var anpassade efter dem som specialidrottsklass, dels hur lektionerna var upplagda som ett smörgåsbord av aktiviteter, dels hur lika deras upplevelser av innehållet i idrott och hälsa var jämfört med deras diverse idrotter och dels deras okunskap om ämnesplanen för idrott och hälsa. Vidare visade det sig även att respondenternas tankar i mångt och mycket stod i linje med det som tidigare forskning sagt.

Fritidshemsverksamheten har sedan år 2016 fått ett eget kapitel i den svenska läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019a). Detta kapitel har medfört en större konkretisering av läraren i fritidshemmets yrkesuppdrag med beskrivning av syfte och ett centralt innehåll för verksamhetsplanering. Denna studie undersöker hur fyra lärare i fritidshem uppfattar sitt uppdrag utifrån fritidshemmets kapitel i läroplan, hur de konkretiserar läroplanens innehåll och vilka förutsättningar de har att arbeta utifrån denna i sin verksamhet. Studien är baserad på en kvalitativ metod där insamling av empiri har varit via genomförande av semistrukturerade intervjuer. För att analysera vårt datamaterial har vi utgått ifrån Lundgrens (1989) läroplansteori med vidareutveckling av Lindes (2021) uppdelning av läroplanens process från formulering av styrdokument till konkreta läroplanshändelser i tre olika steg. Resultatet visar att det finns olika tolkningar och värderingar av fritidshemmets uppdrag utifrån kapitel fyra i Lgr 11 (Skolverket, 2019a). Vidare visar resultatet på skilda sätt att arbeta med läroplanen i verksamheten och flera yttre förutsättningar som har en påverkan på genomförandet av läroplanens innehåll.

In this study I present RTA-2, a new modified version of the original analytical tool Realization Tree Assessment, RTA. The purpose of RTA is to assess students' mathematical concept development through realizations of mathematical objects. In the text, I present the commognitive framework upon which RTA is based, that deals with the individual's way of communicating within different discourses, in this case the mathematical discourse. Due to the limitations of RTA, where area of use is one, I present some modifications for the RTA which results in the new RTA-2. To show that RTA-2 has the same purpose as RTA, but with a larger area of applicability on normal lessons, I applied the new tool on 9 high school mathematics lessons, which gave two results. The first result was that Swedish high school students' opportunity to realize mathematical objects for conceptual development. The second result was that RTA-2 is more usable for normal lessons and that the modifications provide an opportunity to understand why students do or do not realize objects.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra till djupare förståelse för förskollärares uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan och för att vidga förståelsen för förskollärares arbete med förskoleundervisningen. Studien är kvalitativ utifrån de metoder och den fenomenografiska teorin som studien baserats på. Resultatet har visat att det finns olika uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan. Bland annat uppfattas fenomenet förskoleundervisning som hotfullt för förskolans grundidé, som utvecklingsmöjlighet, som mer eller mindre liktydigt till lärande, ett fenomen i behov av kommunikation samt som en process i behov av pedagog. Vi tolkar att uppfattningarna om fenomenet ‘undervisning i förskolan eventuellt kan påverka hur förskollärare tar sig an förskolans delvis nya uppdrag och hur detta kan medföra utmaningar för förskoleverksamheten. / <p>2019-12-20</p>

Denna undersökning behandlar ämnet fysisk aktivitet i förskolan. I samhället diskuteras det idag mycket om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välmående, många förskolor specialiserar sig för vissa inriktningar som har med fysisk aktivitet att göra. Samtidigt bekräftar undersökning efter undersökning om att barn rör sig för lite både i förskolan och på fritiden. Denna undersökning ämnar skapa förståelse för förskollärarnas upplevelser av den fysiska aktivitetens roll i förskolan. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som alla har minst sju års erfarenhet inom förskolan. Resultatet visar att mängden av fysisk aktivitet i förskolan varierar och att variationen beror på pedagogernas individuella uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse i förskolan. Författarens huvudsakliga tolkning är att de individuella uppfattningarna har blivit avgörande eftersom förskolans läroplan inte är tydlig i formulering av den fysiska aktivitetens betydelse för barns hälsa och välmående.

The subject of mathematics, based on my experience, is not something that students perceive as creative or exploratory. It seems to be common for teachers to struggle with implementing exploratory teaching methods. This study examines how teachers utilize realizations in various types of responses when students indicate, in some way, that they are not engaged in the mathematical discourse. The aim is to determine if this approach can enhance an investigative character in teaching. It is conducted using a modified version of the RTA tool and a modified version of Dimenäs' (1995) didactic response framework. A teacher's lessons have been transcribed, analyzed, and coded to identify correlations between response and realization. It was found that the teacher primarily exhibits a controlling character, and initially using multiple categories of realizations leads to a reduced need for categories in the teacher's response.