<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.</p><p>När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras.</p><p>I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner.</p><p>Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer.</p><p>Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.</p>

The aim of the dissertation is to study the problem definitions and the governmental rationality of new activities aimed at reforming criminals, the poor and workers in Sweden during the mid-1800s. Three case studies analyse the solitary confinement penitentiary, the district visiting poor relief and the bildung-society for workers. A fourth case study analyses the introduction of crime statistics and prison photography. I argue that these different activities were part of the historical process that have been characterised as ”the birth of the social” and the new governmental rationality, ”liberal governmentality”. The initiators presupposed that civilisation had negative behavioural consequences among the lower classes. At the same time they expressed optimism regarding new fostering instances and how such could be integrated to a mutually supporting network. The aims of the new reformatory principles were regularly described as capacities for self-reflection, self-regulation and self-control among the lower classes. The dissertation shows that the new activities localised and defined a new set of problems and questions in terms of the social. ”Society” was what was to be protected as its ”inner” relationships were described as going through comprehensive historical changes. The ambition to lead, manage and organise the behaviours and values of the lower classes was even more far-reaching than was the desire to exert direct discipline. Order, well being and morals were integrated in a field of problems where effects on the lifestyles of the lower classes constituted the ultimate authoritative body.

Si l’histoire de la médecine et les avancées des doctrines hygiénistes sont des thèmes reconnus de l’historiographie. En revanche, peu de travaux ont explicitement porté sur le rôle des médecins dans l’émergence de nouveaux comportements alimentaires. Basée sur le modèle prosopographique, notre réflexion s’attache à mettre en exergue l’évolution du discours nutritionnel, les actions prophylactiques et les initiatives de vulgarisation d’un groupe de médecins autour de la construction des recommandations alimentaires. En s’interrogeant sur l’acte de manger, les régimes alimentaires, l’hygiène des aliments, l’apprentissage d’une bonne alimentation, ces médecins constituent un groupe de pionniers en hygiène alimentaire. Ils participent à la construction des bases théoriques et pratiques d’une diététique scientifique qui se développe en France dans les dernières années du XIXe siècle et dans laquelle la volonté de réformer le social n’est pas absente. Si la figure du médecin est au coeur de ce travail, la comparaison de trajectoires individuelles permet une réflexion plus globale sur la place particulière de l’alimentation dans la pratique médicale / The history of medicine and the evolution of the hygienist doctrine are traditional historiography topics. However, only a few researches explicitly focused on the medicals roles in the emergence of new eating behaviors. Based on the prosopography method, our work focuses on the evolutions of nutritionals discourses, the prophylactic actions and vulgarization initiatives taken by a medical group concerning elaboration of food recommendations. By studying the eating act in itself as well as the diet, food hygiene, and the learning of good eating habits, these physicians are considered a pioneer group in food hygiene. They introduced the theoretical knowledge and dietetics practices developed in France in the late 19th century. Social reformism was the key point of their thoughts. If the physician figure is the heart of this research, the individual careers comparison gives us a more global idea on the particular place of food in the medical practice

Com a Revolução Cubana a Guerra Fria se torna mais presente no continente americano. O governo dos Estados Unidos da América começa a desenvolver ações para combater o governo revolucionário que assume o poder naquele país. Essas ações são baseadas no emprego da força militar e em soluções diplomáticas. Nesse mesmo período, João Goulart se torna presidente do Brasil. Ele continua a Política Externa Independente do governo Jânio Quadros. E o governo brasileiro acaba se envolvendo na questão de Cuba. Esta tese procura investigar a participação do governo de João Goulart na Crise dos Mísseis (1962) e compreender o que esse episódio representa para a Política Externa Independente. Nossos objetivos são demonstrar como o Brasil percebe a evolução da questão de Cuba; perceber como o país se posicionou na Organização dos Estados Americanos (OEA) e quais foram as repercussões decorrentes; procurar entender qual a razão do envio do general Albino Silva à Cuba; compreender a posição brasileira na Organização das Nações Unidas (ONU) através do projeto de desnuclearização da América Latina; verificar como a sociedade brasileira se manifestou a respeito desse episódio; e, por fim, analisar se a Crise dos Mísseis modifica as relações entre os governos de Goulart e Kennedy. / With the Cuban Revolution to Cold War becomes more present in the Americas. The government of the United States of America begins to develop actions to combat the revolutionary government that assumes power in that country. These actions are based on the use of military force and diplomatic solutions. In the same period, becomes president of Brazil João Goulart. He continues the Política Externa Independente of Quadros government. And the brazilian government gets involved in the issue of Cuba. This thesis investigates the involvement of the government of João Goulart in Missile Crisis (1962) and understand what this episode is for the Política Externa Independente. Our objectives are to demonstrate how Brazil sees the evolution of the issue of Cuba; see how the country stood at the Organization of American States (OAS) and what were this repercussions; seek to understand the reason of sending general Albino Silva the Cuba; understand the brazilian position at the United Nations (UN) through the project of denuclearization of Latin America; check how brazilian society manifested related to this episode; finally, analyze the Missile Crisis produced some effect in relations between the governments of Goulart and John Kennedy; analyze if the Missile Crisis modifies the relations between the government of Goulart and Kennedy.

Com a Revolução Cubana a Guerra Fria se torna mais presente no continente americano. O governo dos Estados Unidos da América começa a desenvolver ações para combater o governo revolucionário que assume o poder naquele país. Essas ações são baseadas no emprego da força militar e em soluções diplomáticas. Nesse mesmo período, João Goulart se torna presidente do Brasil. Ele continua a Política Externa Independente do governo Jânio Quadros. E o governo brasileiro acaba se envolvendo na questão de Cuba. Esta tese procura investigar a participação do governo de João Goulart na Crise dos Mísseis (1962) e compreender o que esse episódio representa para a Política Externa Independente. Nossos objetivos são demonstrar como o Brasil percebe a evolução da questão de Cuba; perceber como o país se posicionou na Organização dos Estados Americanos (OEA) e quais foram as repercussões decorrentes; procurar entender qual a razão do envio do general Albino Silva à Cuba; compreender a posição brasileira na Organização das Nações Unidas (ONU) através do projeto de desnuclearização da América Latina; verificar como a sociedade brasileira se manifestou a respeito desse episódio; e, por fim, analisar se a Crise dos Mísseis modifica as relações entre os governos de Goulart e Kennedy. / With the Cuban Revolution to Cold War becomes more present in the Americas. The government of the United States of America begins to develop actions to combat the revolutionary government that assumes power in that country. These actions are based on the use of military force and diplomatic solutions. In the same period, becomes president of Brazil João Goulart. He continues the Política Externa Independente of Quadros government. And the brazilian government gets involved in the issue of Cuba. This thesis investigates the involvement of the government of João Goulart in Missile Crisis (1962) and understand what this episode is for the Política Externa Independente. Our objectives are to demonstrate how Brazil sees the evolution of the issue of Cuba; see how the country stood at the Organization of American States (OAS) and what were this repercussions; seek to understand the reason of sending general Albino Silva the Cuba; understand the brazilian position at the United Nations (UN) through the project of denuclearization of Latin America; check how brazilian society manifested related to this episode; finally, analyze the Missile Crisis produced some effect in relations between the governments of Goulart and John Kennedy; analyze if the Missile Crisis modifies the relations between the government of Goulart and Kennedy.

Com a Revolução Cubana a Guerra Fria se torna mais presente no continente americano. O governo dos Estados Unidos da América começa a desenvolver ações para combater o governo revolucionário que assume o poder naquele país. Essas ações são baseadas no emprego da força militar e em soluções diplomáticas. Nesse mesmo período, João Goulart se torna presidente do Brasil. Ele continua a Política Externa Independente do governo Jânio Quadros. E o governo brasileiro acaba se envolvendo na questão de Cuba. Esta tese procura investigar a participação do governo de João Goulart na Crise dos Mísseis (1962) e compreender o que esse episódio representa para a Política Externa Independente. Nossos objetivos são demonstrar como o Brasil percebe a evolução da questão de Cuba; perceber como o país se posicionou na Organização dos Estados Americanos (OEA) e quais foram as repercussões decorrentes; procurar entender qual a razão do envio do general Albino Silva à Cuba; compreender a posição brasileira na Organização das Nações Unidas (ONU) através do projeto de desnuclearização da América Latina; verificar como a sociedade brasileira se manifestou a respeito desse episódio; e, por fim, analisar se a Crise dos Mísseis modifica as relações entre os governos de Goulart e Kennedy. / With the Cuban Revolution to Cold War becomes more present in the Americas. The government of the United States of America begins to develop actions to combat the revolutionary government that assumes power in that country. These actions are based on the use of military force and diplomatic solutions. In the same period, becomes president of Brazil João Goulart. He continues the Política Externa Independente of Quadros government. And the brazilian government gets involved in the issue of Cuba. This thesis investigates the involvement of the government of João Goulart in Missile Crisis (1962) and understand what this episode is for the Política Externa Independente. Our objectives are to demonstrate how Brazil sees the evolution of the issue of Cuba; see how the country stood at the Organization of American States (OAS) and what were this repercussions; seek to understand the reason of sending general Albino Silva the Cuba; understand the brazilian position at the United Nations (UN) through the project of denuclearization of Latin America; check how brazilian society manifested related to this episode; finally, analyze the Missile Crisis produced some effect in relations between the governments of Goulart and John Kennedy; analyze if the Missile Crisis modifies the relations between the government of Goulart and Kennedy.

Último inquisidor-mor, bispo de Olinda e deputado eleito pelo Rio de Janeiro nas Cortes de Lisboa. A vida e a trajetória de José Joaquim da Cunha Azeredo Coutinho (1742-1821) são conhecidas da historiografia brasileira. Intransigente defensor da ordem estabelecida, Azeredo Coutinho distinguiu-se, inicialmente, com a publicação de memórias econômicas, abordando temas variados que vão desde o preço do açúcar até a defesa da justiça do comércio de escravos africanos; por sua participação no governo da Capitania de Pernambuco e a frente da diocese da cidade alentejana de Elvas. Esta pesquisa pretende analisar o pensamento econômico e as concepções políticas de Azeredo Coutinho. Num primeiro momento, faremos uma leitura crítica de seus escritos à luz de sua atuação pública, reconstituindo seus referenciais teóricos e contextualizando-os a partir das questões que ele procurava responder. Neste percurso, teremos sempre em vista sua colaboração com os ministros ilustrados na produção de uma idéia de Império, de inspiração luso-brasileira, em direção a uma solução mais ampla, de caráter imperial. Destacaremos também o caráter reformista de suas idéias e ações. Como inúmeros de seus contemporâneos, Azeredo combateu a secularização buscando manter o passado atual, mas sem propor um retorno a ele. Reformista, acreditava que a destruição das estruturas históricas elaboradas por formas sociais mais antigas levaria a destruição da sociedade no seu caráter moderno. Foi nesse contexto intelectual que Azeredo Coutinho produziu sua defesa das prerrogativas do Trono, da legitimidade da autoridade da Igreja e da atualidade do Sistema Colonial. / This is a study about the life and times of D. José Joaquim da Cunha de Azeredo Coutinho (1742-1821). A catholic bishop and a statesman, Azeredo Coutinho is one of the best examples of an enlightened author defender of the Ancient Regime in the Portuguese Empire. In this work, aspects of his essays on economics and political issues, his actions as the head of the Capitania de Pernambuco government (1798- 1802), and as bishop of the Alentejo city of Elvas will be contextualized with the program of reforms sponsored by the Portuguese Crown in the late 18th Century. Furthermore, is your objective to understand the principal ideas and influences behind Azeredos essays. To accomplish this goal, the ideas in context methodology will be your analytical tool.

Submitted by Maria Dulce (mdulce@ndc.uff.br) on 2014-01-27T18:42:47Z No. of bitstreams: 1 Santos, Nivia-Tese-2013.pdf: 2220246 bytes, checksum: ff0bdc438f37f615d5a1f29fa893bd1d (MD5) / Made available in DSpace on 2014-01-27T18:42:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Santos, Nivia-Tese-2013.pdf: 2220246 bytes, checksum: ff0bdc438f37f615d5a1f29fa893bd1d (MD5) Previous issue date: 2013 / O final do século XVIII na Europa ficou marcado pelo desmantelamento das denominadas sociedades de Antigo Regime. Os efeitos desta crise – provocada pela atmosfera crítica do pensamento ilustrado nos domínios da moral, da religião, da política, da sociedade e do pensamento econômico –, foram sentidos de modo peculiar pelo Império português. O estudo que se apresenta tem como propósito examinar as tensões e resistências que se revelam do choque entre duas visões de mundo distintas: as tradições e comportamentos típicos de uma sociedade estamental e corporativa versus os ideais da Ilustração presentes, sobretudo, nas atitudes governativas da chamada geração de 1790. Destaque desta geração, o ministro D. Rodrigo de Souza Coutinho (1756-1812), considerado pela historiografia um dos maiores expoentes do reformismo ilustrado português. Sua atuação no centro do poder político, entre os anos de 1796 e 1803, mostra-se privilegiada para a identificação dos pontos nevrálgicos desse embate: no rescaldo da Revolução Francesa, a loucura da rainha, D. Maria I, coloca a monarquia portuguesa sob a turbulenta regência de D. João. Dos bastidores do Palácio de Queluz, emergem oposições cortesãs e intrigas políticas que colocaram em xeque o ideal de um Império luso-brasileiro. Entre jantares ilustrados e políticas reformistas, D. Rodrigo depara-se com resistências corporativas que o impedem de colocar em prática as medidas que acreditava serem fundamentais a modernização do reino de Portugal. Encurralado, o reformismo buscou asilo no mundo ultramarino, encontrado entre governadores e elites ilustradas, mas não a salvo das resistências dos poderes locais, como revelam os casos de Minas Gerais, Pará e Angola. / The late eighteenth century in Europe was marked by the dismantling of Old Regime societies. This crisis – caused by the illustrated thonking and its criticism in the areas of morality, religion, politics, society, and economic thought – caused peculiar resonances in the Portuguese Empire.The present study aims to examine the tensions and resistances that reveal the clash between two different world views: the estate and corporate society’s typical traditions and behaviors versus the Enlightenment ideals, found especially in governmental attitudes by the known generation of the 1790’s. One of the distinguished members of this generation was minister D. Rodrigo de Souza Coutinho (1756-1812), considered by historiography one of the great exponents of the Portuguese Enlightened reformism. His performance at the center of political power, between the years 1796 and 1803, allows the identification of the hotspots of this clash: in the aftermath of the French Revolution, Queen D. Mary I’s madness puts the Portuguese monarchy under the turbulent regency of D. João. In the backstage of Queluz National Palacem courtesan oppositions and political intrigues emerge, challenging the ideal of a Luso-Brazilian Empire. Between enlightened dinners and reforming politics, D. Rodrigo faces corporate resistances that prevent him from putting into practice the measures he believed were fundamental for the modernization of the Kingdom of Portugal. Cornered, reformism sought asylum overseas, which was found among governors and enlightened elites, although it was not immune to the resistance of local authorities, as revealed by the cases of Minas Gerais, Pará and Angola.

Master's thesis Transformations of the Church at the Time of the Incoming Enlightenment discusses the ongoing contradictions between faiths. Catholic confession, which initially imposed on all subjects and nobilities in the Roman Empire has been slowly losing its previous power. Its power has been decreasing in inverse proportion by the time Enlightenment spreaded to the Czech lands throughout Germany and Italy. It changed everything, what was perceived in some way, and in turn created a lot of new knowledge. Enlightenment appeared under the rule of Emperor Charles VI., although not as much as of his daughter Marie Terezie and of his grandson Emperor Joseph II. at all. Joseph II. transformed his entire empire based on his Enlightenment ideas. By the time of reforms the "liberation" of non-Catholics and the abolition of serfdom is gradually coming. The Church at this time was very fragmented and was creating new spiritual insights on the Catholic Church and Christianity itself.

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.