Syftet med denna studie var att utveckla kunskap kring hur förskollärare ser på utforskandets betydelse för barns lärande. Studien utgick från ett kvalitativt perspektiv och metoden som användes var intervjuer med sex verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärare ser barns utforskande i förskolan som betydelsefullt för deras lärande. Barn utforskar hela tiden och drivs av deras nyfikenhet samt lust att lära. Utforskandet är ett sätt för barn att förstå och upptäcka diverse företeelser i sin omvärld. Förskollärarna stöttar barnen i deras utforskande och främjar deras utveckling och lärande genom att ställa öppna frågor samt uppmärksamma deras visade intressen.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns när det gäller läs- och skrivinlärningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vår empiriska undersökning använder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda på hur verksamma pedagoger i skolans lägre åldrar arbetar med läs- och skrivinlärningen på de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog på vardera skolan och observerat läs- och skrivundervisningen i tre dagar på varje skola.

Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk dokumentation i förskolan – en studie om pedagogers syn på pedagogisk dokumentation i förskolanMalmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Syfte med vår studie är att undersöka hur pedagoger på två utvalda förskolor i Skåne ser på, talar om och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna.Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer bestående av sex pedagoger på två olika förskolor – tre pedagoger på vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna. Svaren har sedan tolkats med hjälp av relevant litteratur inom området. Vår studie har även undersökt hur pedagoger talar om barn, till exempel under planeringsmöten, då de försöker förstå barnen i förhållande till den dokumentation som de gjort. Vi fann att pedagogerna upprepade gånger uppgav att de såg pedagogisk dokumentation som ett verktyg som stödjer barns möjligheter att visa sina kompetenser, samt som ett verktyg som kan hjälpa barn att använda sig av, samt utveckla, de kompetenser de redan har. Pedagogerna betonar även det ansvar de har för att skapa gynnsamma förutsättningar för barns utveckling och lärande. De uttrycker även att användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan erbjuder många fördelar för förskolebarn och att dessa fördelar överväger nackdelarna / Pedagogical documentationA study of teachers views of pedagogical documentation in preschool

Uppsatsen behandlar barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna som behandlas är: Hur talar pedagogerna på Båtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns inflytande? Hur arbetar man med inflytandet? Hur beskriver barnen sitt inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? Vårt syfte med arbetet var att ta reda på i vilka situationer pedagogerna anser att barnen på en Reggio Emilia inspirerad förskola har inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgångspunkter är olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som används för att förstå empirin är: Barns syn på vuxna – att komma nära barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som värdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003). Undersökningen är en kvalitativ studie, med intervjuer av pedagoger och barn samt observationer i utvalda situationer. Även studier av dokument har genomförts, då pedagogernas dokumentationer om barnen studerats. Intervjuer med sex barn i åldern mellan tre och ett halvt och fem år ingår i materialet, samt intervjuer med två pedagoger. Några av slutsatserna i uppsatsen är att barnen till viss del enbart verkar få godkänna pedagogernas färdiga förslag. Tendenser till att barnens egna förslag fångas upp verkar dock finnas. Pedagogernas behov av kontroll samt strukturella faktorer, såsom tidsbrist och personalbrist, tas upp som hinder för barnens inflytande. Pedagogerna på förskolan förefaller ha ett relationellt perspektiv, då de förhandlar mycket med barnen. Allt är dock inte förhandlingsbart, då det finns vissa fasta regler.Nyckelord: Förskola, inflytande, makt, Reggio Emilia.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation på en förskola. Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Pedagogisk dokumentation är en naturlig del som är integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara något som ligger vid sidan av utan förutsätter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation går hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssätt, det utforskande arbetssättet. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation. Undersökningen utgörs av en intervju med en förskollärare, vilket har analyserats utifrån konstruktionistisk teori. Studien stödjs även av ett flertal observationer av barngrupp och pedagoger på en utvald förskola. Resultatet visar att pedagogerna ser dokumentation som en naturlig del som är integrerad i deras pedagogiska arbete på förskolan. / Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), The way teachers work and talk about pedagogical documentation in a preschool, Teacher Training: Malmö Högskola. Pedagogical documentation is a natural element which is integrated in the daily educational work. Pedagogical documentation should not be something that lies alongside, but requires a work of reflection, collaboration and communication. Pedagogical documentation goes hand in hand with a probing specific approaches, the exploratory approach. The survey consists of an interview by a preschool teacher, which were analyzed based on the Konstruktionistisk theory. The study is supported by several observations of the group of children and educators. The results show that teachers see documentation as a natural element which is integrated in their pedagogical work at the preschool.

Detta examensarbete handlar om hur barninflytande tar sig uttryck på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Vi vill förstå hur pedagogerna förhåller sig och arbetar med barns inflytande i praktiken. Frågeställningar som besvaras är följande: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande på en utvald förskola? Hur blir barninflytandet synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begränsa barns inflytande? För att kunna svara på dessa frågeställningar har intervjuer, observationer och fältstudier gjorts på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Dessa analyseras med hjälp av den tidigare forskning som gjorts kring ämnet. Slutsatsen är att pedagogernas förhållningssätt mot barn utgör en del av barnens möjligheter till inflytande. Det blir också synligt att ålder och dagliga rutiner kan begränsa inflytandet. / This essay deals with how children´s influence manifests itself in a selected Reggio Emilia-inspired preschool. We want to understand how teachers relate to and work with children´s influence in practice. Questions to be answered is: How do teachers reason about children´s influence on a selected pre-school? How do children´s influence become visible in practice? What do educators do to restrict children´s influence? To answer these questions interviews, observations and field studies are made on a selected Reggio Emilia-inspired preschool. These are analyzed with the help of the previous research done on the subject. The conclusion is that teachers' attitudes towards children are part of children´s opportunities for influence. It is also visible that age and the daily routines can limit the children´s influence.

Syftet med följande arbete är att undersöka om barn i behov av särskilt stöd ärinkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssättsom används för att möta dessa barn.Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssätt utifrånlitteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger från olika verksamheter,alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjälp av intervjuervill vi belysa pedagogers syn på huruvida arbetssättet stödjer barn i behovav särskilt stöd.Sammanfattningsvis tyder resultatet på att Reggio Emilias pedagogiska filosofistödjer barn i behov av särskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strävan ärinkludering. De specialpedagogiska insatserna är på olika sätt en viktig del i arbetetmed barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefullroll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd, deras familjeroch pedagoger.

Denna uppsats handlar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på förskolor utformas och utnyttjas. Vi har valt att göra detta genom att granska inomhusmiljön på två olika förskolor, en ”traditionell” och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. I uppsatsen är det både pedagoger och barns uppfattning om inomhusmiljön som står i fokus. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är: Vilka praktiska och pedagogiska övervägande ligger bakom utformningen av förskolornas inomhusmiljö? Hur skiljer sig utformandet och vad finns det för likheter gällande inomhusmiljön på Cylinderns respektive Kubens förskola? Vad innebär de för verksamheten? Hur tänker de utvalda pedagogerna på Cylinderns respektive Kubens förskola kring utformandet av inomhusmiljön? Hur utnyttjar barnen den fysiska inomhusmiljön och vad gör barnen i de olika utrymmena? Hur uppfattar barnen sin inomhusmiljö? Våra frågeställningar har besvarats genom intervjuer med pedagoger, samtal med barn samt observationer av hur barn och pedagoger utnyttjar den fysiska inomhusmiljön. Det empiriska materialet har kopplats till teorier samt tidigare forskning kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse. Den viktigaste slutsatsen är att det inte är miljön som ensam skapar givande och utvecklande tillfällen för barnen, utan miljön går hand i hand med medvetna pedagoger som arbetar under ständig förändring utifrån sitt förhållningssätt till barngrupp och den miljö de vistas i.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frågeställningar som ingår i studien är: Hur beskriver några Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen från Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? På vilket sätt kopplar de läroplanen till denna filosofi? De teorier som behandlas i studien är Reggio Emilia-filosofin med betoning på pedagogens roll och begreppet ”scaffoldning” eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget.Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger. Dessutom har ett samtal med en femte pedagog som arbetar med inspiration från Reggio Emilia i en av de utvalda förskolorna använts som empirisk data. Materialet analyserades och följande kategorier formulerades: ”Intresse för Reggio Emilia”, ”Det kompetenta barnet”, ” Inte styra hela tiden, lyssna på barnens teorier”, ”Miljö, den tredje pedagogen”, ”Dokumentation”, ”Att forska fram till svaret”, ”Möjligheter” samt ”Lpfö98”. Lpfö98 diskuteras också i samband med syfte och frågeställningar.Resultatet i studien visar också att de förskolor som deltagit i undersökningen kan delas in i två grupper:-Förskolor med stark profil där alla pedagoger arbetar Reggio Emilia-inspirerade med en gemensam värdegrund.-Förskolor med svag profil där det bara finns två pedagoger som försöker tillämpa Reggio Emilia-filosofin i sina verksamheter.

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, på två förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter någon uttalad pedagogik eller filosofi. Frågeställningar som jag arbetat med är: Hur anser pedagogerna att det går att kombinera barns rätt till inflytande med det pedagogiska ansvaret för barns omsorg, fostran och lärande enligt förskolans styrdokument? Vad anser pedagogerna att barnen bör och kan ha inflytande över i förskolan och varför? Vad anser pedagogerna att barnen inte bör eller kan ha inflytande över i förskolan och varför? Tidigare forskning visar att det finns en osäkerhet bland pedagoger kring hur arbetet med barns inflytande ska ske och att det finns fördelar med barns inflytande som lugnare grupper och att leken utvecklas. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger för att samla in empiri. Studien visar att pedagogerna ser barnen som kompetenta och ger dem inflytande, men de sätter upp ramar för inflytandet. Barnen på den Reggio Emilia inspirerade förskolan får inte mer inflytande än barnen på förskolan som inte arbetar efter detta förhållningssätt. Barnen på den Reggio Emilia inspirerade förskolan får främst inflytande i den fria leken och i projektarbetena medan barnen på förskolan utan någon uttalad profil får inflytande över hur deras vardag ska se ut i större grad.