Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande.   Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.     Resultatet visade att synen på barn inte skiljer sig nämnvärt mellan Montessoriförskolan och den Reggio Emilia-inspirerade förskolan. Samtliga pedagoger på båda förskolorna ser barn som kompetenta och upplever att barn utvecklas genom, och är positiva, till bild- och formskapande. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan arbetar dock i högre omfattning med planerad bild- och formskapande verksamhet i jämförelse med Montessoriförskolan. På Montessoriförskolan önskar pedagogerna att de hade mer tid och resurser till bild- och formskapande verksamhet, i nuläget arbetar de enbart spontant med skapande.

This thesis explores children’s and pedagogues’ participation in project work in a Swedish preschool inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and its associated participatory agenda. The overall aim is to investigate how children are involved in the shaping of project work in everyday interactions. The study examines how children’s participation and involvement in project work, as it unfolds over time, is organized and negotiated in interaction; what children and pedagogues are oriented to and what communicative, embodied, visual, and material resources that are used. The empirical material was collected during a six months long video ethnographic study among four to five years old children. The video recordings and field notes collected during participant observations are analyzed from an ethnomethodological and a socio-cultural perspective. The study sheds light on how both children and pedagogues are active agents in the constitution of project work and the various communicative and material resources that they draw upon when participating in project work. The findings highlight how the pedagogues work to create conditions for children’s participation and how this work is intimately connected to and dependent on children’s agency. Moreover, it is shown that the pedagogues are creating conditions to facilitate children’s participation through various activities that at first glance appear as controlling. Among other things the pedagogues vary how wide ranging content is allowed. When participating in project work the children are treated and act as competent. They relate to tasks as active subjects and participatory agents in that they coordinate various resources to solve problems and to create products. In their interpretations and reinterpretations of a given task, the children take into account as well the pedagogues’ instructions as their own and other children’s interests. / Forskarskolan: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: Förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande

Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll. I vårt resultat framkom det att pedagogerna ser barnen som kompetenta och att materialet anpassas efter barnens ålder.  Däremot i ateljén som är en central del inom Reggio Emilia, där anpassas materialet efter barnens ålder och mognad. I diskussionen reflekterar vi över hur variationen av pedagogernas erfarenheter och utbildning inom Reggio Emilia påverkar deras förhållningssätt och arbete. Studiens slutsats är att pedagogerna utformar miljön efter barngruppens behov. / The choice of this study was made out of our interest in and curiosity about the indoor environment at the preschool and the way Reggio Emilia philosophy looks at Child and Man. The aim of the study is to describe and analyze four teachers' statements and discussion about the design of indoor environment one specific Reggio Emilia- inspired preschool. The intention was to try to catch underlying thoughts of importance for the indoor environmental design from teacher perspective. The study is based on four qualitative interviews with support from observations. In the literary part of the study we describe the Reggio Emilia philosophy and its view of child and learning, environment and how it is organized as well as age-based division of children. As a result we deducted that they see the children as competent and that the equipment is adapted after the child's age. However in the studio, which is a central part in Reggio Emilia, the equipment is adapted after the child's age and maturity. In the discussion we reflect over how the variation that teachers experience, really affects their attitude and work, as well as the education within the Reggio Emilia. The conclusion of the study is that the teachers are planning the environment in accordance with the children's needs.

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var: Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation? Vad är meningsfullt att dokumentera? Vad är det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation? För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m. och det ska synliggöra barns lärande, men det är även pedagogernas lärande som synliggörs och det bidrar till ett utvecklingsarbete och förändringsarbete. Genom att reflektera över dokumentationerna så kan man se nya saker som man kanske annars inte skulle ha sett. Syftet att använda pedagogisk dokumentation kan vara av olika skäl. Det kan vara att man vill se hur ett barn tänker, barnets utveckling med även för att förändra miljön på förskolan. Läroplanen, Lpfö98 tar upp pedagogisk dokumentation i förorden. Det står att verksamheten synliggörs men även att det ger ett underlag för att se verksamhetens kvalitet. Begreppet pedagogisk dokumentation är hämtat från Reggio Emilia filosofin, där man arbetat med arbetsverktyget i mer än 30 år och syftet är att synliggöra barns lärande, men barnsynen är avgörande om du kan arbeta och förstå begreppet pedagogisk dokumentation. / The purpose of this study is to see how educators and municipalities interpret the term of pedagogical documentation. My question was; how do the educators and the responsible at municipalities interprets pedagogical documentation? What is meaningful to document? What do you think is the foundation if you can work with pedagogical documentation? To find out the answers to my questions, I based my study on theory from different teachers and researchers in education and then interviews and questionnaires. The results show that the concept of pedagogical documentation can be interpreted differently. The Pedagogue´s child perspective controls whether you can make use of pedagogical documentation. Preschool teachers use pedagogical documentation through observation of different methods that can be ex camera, observation templates, etc. and it will make children's learning visible but it is also making the educator's learning visible and it contributes to development and change. By reflecting on documentation it gives you opportunities to see things you would not see yourself. The purpose of the use of pedagogical documentation can be for various reasons it may be that you want to see how a child thinks, child development, even to change the environment at the preschool. The curriculum Lpfö98 raise educational documentation in the preface, it says that the activity is made visible but also that it provides a basis to ensure the quality. The concept of pedagogical documentation is taken from the Reggio Emilia philosophy, which worked with the working tool in more than 30 years and the aim is to make visible children's learning but children view is essential if you can work and understand the concept of pedagogical documentation.

Bildskapande är något som nämns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, måleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter är utvecklandet av visuell ”läs- och skrivkunnighet”. I det här arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur två pedagoger använder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till läroplanen för förskolan. Läroplanen för förskolan skriver om de olika uttrycksformerna; bild, sång och musik, rytmik, dans och rörelse som ska vara till hjälp för att skapa och kommunicera. Vi har använt oss av kvalitativ metod med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet lyfter undersökningsdeltagarnas svar i deavslutande intervjuerna och i diskussionen dras paralleller mellan svaren och läroplanen. / Image-building includes the art forms sculpture, painting, drawing and graphics. One argument for the importance of image-building is the development of visual “readingand writing skills”. In this study we’re going to illuminate image-building within the early childhood perspective. The purpose of our study is to find out how two preschool teachers work with image-building and how they link this to the preschool curriculum.The preschool curriculum writes about the different forms of expression; art, singing and music, dance and movement as a tool to create and communicate. We have used qualitative approach with observation and interviews. The result shows the study’s participants answers in the final interviews and in the discussion we draw parallels between the answers and the curriculum.

<p> </p><p>Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll. I vårt resultat framkom det att pedagogerna ser barnen som kompetenta och att materialet anpassas efter barnens ålder.  Däremot i ateljén som är en central del inom Reggio Emilia, där anpassas materialet efter barnens ålder och mognad. I diskussionen reflekterar vi över hur variationen av pedagogernas erfarenheter och utbildning inom Reggio Emilia påverkar deras förhållningssätt och arbete. Studiens slutsats är att pedagogerna utformar miljön efter barngruppens behov.</p><p> </p> / <p> </p><p>The choice of this study was made out of our interest in and curiosity about the indoor environment at the preschool and the way Reggio Emilia philosophy looks at Child and Man. The aim of the study is to describe and analyze four teachers' statements and discussion about the design of indoor environment one specific Reggio Emilia- inspired preschool. The intention was to try to catch underlying thoughts of importance for the indoor environmental design from teacher perspective. The study is based on four qualitative interviews with support from observations. In the literary part of the study we describe the Reggio Emilia philosophy and its view of child and learning, environment and how it is organized as well as age-based division of children. As a result we deducted that they see the children as competent and that the equipment is adapted after the child's age. However in the studio, which is a central part in Reggio Emilia, the equipment is adapted after the child's age and maturity. In the discussion we reflect over how the variation that teachers experience, really affects their attitude and work, as well as the education within the Reggio Emilia. The conclusion of the study is that the teachers are planning the environment in accordance with the children's needs.</p><p> </p>

Syftet med denna essä är att undersöka den konflikt som uppkommer när studenter som vi genomgår en erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning, där nya teoretiska kunskaper ska samspela med redan beprövad erfarenhet från yrket. De situationer som uppstått i vår praktik har legat till grund för de gestaltningar vi skrivit. Tvivlet, osäkerheten och kritiken vi har burit på har väckt en stark vilja att ta reda på vad dessa känslor bottnar i. Våra gestaltningar har uppstått i en verksamhet där Reggio Emiliafilosofin tycks vara rådande därför vill vi också undersöka vad Reggio Emiliafilosofin står för samt vad verktyget pedagogisk dokumentation är och om det finns olika sätt att förstå detta. Genom att undersöka Aristoteles olika kunskapsformer får vi syn på vårt eget kunnande och kan sätta det i relation till vår kunskapsprocess och pedagogisk dokumentation. Den undersökning vi gör i och med denna essä ger oss möjligheter att få kunskap om Reggio Emiliafilosofin, pedagogisk dokumentation och vår egen kunskapsprocess. Detta hjälper oss vidare på vår kunskapsresa och i vår professionsutveckling. Vi har valt att skriva i essäform då vi önskar att använda en metod som är prövande och sökande samt att den ger oss möjligheter att utgå från våra egna erfarenheter. För att få en ökad förståelse för de frågor vi undersöker har vi försökt att se våra gestaltningar ur olika perspektiv med hjälp av relevant forskningslitteratur. I dialog och reflektion med varandra, handledaren och med övriga studenter i handledningsgruppen har vi fått distans till våra gestaltningar och gruppens tankar och frågor har hjälpt oss vidare i vårt undersökande. I vår essä använder vi oss av teorier som hermeneutik och fenomenologi vilket ger oss möjlighet att utgå från vår erfarenhet och tolka och förstå de fenomen som uppstår i vårt medvetande.

I min essä beskriver jag den öppna miljön, med ett modernt och nytänkande arbetssätt som blir allt vanligare inom förskolan. I den nya moderna förskolan öppnas innemiljöerna upp allt mer för att skapa möjligheter till ett ökat samspel och lärande mellan barnen. Pedagogiken säger att vi pedagoger ska bygga miljöer och inspirera barnen till att själva söka kunskap, men här anser jag att det finns barn som får problem. Många barn har svårt att anpassa sig till den stora barngruppen och utmärker sig för att vara "stökiga" eftersom de inte klarar av att sortera alla sinnesintryck runt omkring sig. Jag ser att barn med koncentrationssvårigheter blir allt vanligare inom förskolan och är orsakat av miljön de befinner sig i. Syftet med min essä är att undersöka hur miljön kan vara grunden till barn som har ett oroligt beteende och hur jag som pedagog kan ge dem möjligheter att lättare komma till ro i en verksamhet som saknar avdelade rum. Genom att jag reflekterar över mitt pedagogiska förhållningssätt kommer jag fram till att alla barn inte kan bemötas lika. För att alla barn ska känna en lugn och trygg lärandemiljö på förskolan krävs det att vi pedagoger har kunskap om hur flexibla rum, vardagsstress och stora barngrupper kan påverka barnets koncentration till eget lärande. / In my essay I describe the open environment, with a modern and innovative way of work that is becoming more and more common in preschools. In the new modern preschool the indoor environments are becoming more open to create an increased interaction and learning between the children. The science of education says that the pedagogue shall create environments and inspire the children to search their own knowledge, but according to me this is a something that causes problems for some children. Many children have difficulties to adapt to the large group of children and are characterized as "messy" since they are unable to sort all the perception they are exposed to. I experience that children with concentration disabilities are becoming more and more common at preschools and that it is caused by the environments they are situated in. The purposes of my essay is to investigate how the environment can be the cause of a restless behavior and how I, as a pedagogue, can give them the opportunity to easier find peace in a preschool which doesn’t have any separate rooms. By reflecting over my pedagogical attitude I find that not all children can be met the same way. For every children to experience a calm and safe learning environment at preschool, it is necessary that we pedagogues have knowledge about how flexible rooms, everyday stress and large groups of children can effect the concentration of learning for the child.

As concepções de infância e criança, assim como o lugar social ofertado a elas, vem sendo modificadas ao longo dos anos. Entre o momento em que a infância nem era nomeada ao momento em que se torna objeto de políticas específicas, este estudo busca estabelecer um diálogo e ampliar o debate a respeito da participação e escuta das crianças em contextos educativos, procurando problematizar o que é possível esperar da participação das crianças nestes contextos. Dessa forma, recupera e analisa relatos de experiências em dois projetos educativos diversos, um na cidade de São Paulo, Brasil, em uma instituição embasada na educação democrática, e outro na cidade italiana de Reggio Emilia, que tem como base conceitual a pedagogia da escuta. Observou-se que apesar de já existirem alguns contextos educativos que concebem as crianças como sujeitos competentes e capazes e buscam garantir sua participação e escuta, a existência destes contextos ainda é vista como um desafio, tanto prático como teórico. / The conceptions of childhood and child, as well as the social place offered to them, have been modified over the years. Between the time when childhood was not named until the moment when it becomes the object of specific policies, this study seeks to establish a dialogue and broaden the debate about participation and listening to children in educational contexts, trying to problematize what can be expected by children\'s participation in these contexts. In this way, it retrieves and analyzes reports of experiences in two different educational projects, one in the city of São Paulo, Brazil, at an institution based on democratic education, and another in the Italian city of Reggio Emilia, whose conceptual basis is listening pedagogy. It was observed that although there are already some educational contexts that conceive children as competent and capable subjects and seek to guarantee their participation and listening, the existence of these contexts is still seen as a challenge, both practical and theoretical.

Studiens syfte är att belysa hur förskollärare, barnskötare och övrig personalser på den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan samt hur de tänker att deskulle vilja och strävar efter att forma inomhusmiljön. Studien utgår från ettsociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolepersonal för att få reda på deras tolkningar av den pedagogiska inomhusmiljön. Det empiriska materialet samlades in på olika förskoleavdelningar, där åtta pedagoger deltog. Materialet transkriberades och bearbetadesmed hjälp av en fenomenografisk analysmodell. De viktigaste slutsatserna istudien visar på pedagogernas medvetenhet om den fysiska miljöns betydelseför barns lärande samt materialets betydelse i den pedagogiska inomhusmiljön. Resultat visar även att ekonomi, tid och de befintliga lokalerna i förskolan ses som hinder då förskolepersonal strävar efter att forma den pedagogiska inomhusmiljön. / The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers and otherstaff view the pedagogical indoor environment in the preschool and how theythink they would like and strive to shape the indoor environment. The studyis based on a socio-cultural perspective, where qualitative interviews havebeen conducted with preschool staff to find out their interpretations of thepedagogical indoor environment. The empirical material was collected in different preschool departments, where eight educators participated. The material was transcribed and processed using a phenomenographic analysismodel. The most important conclusions in the study show the educators'awareness of the importance of the physical environment for children's learning and the importance of the material in the pedagogical indoor environment. Results also show that finances, time and the existing premises in thepreschool are seen as obstacles as preschool staff strive to shape the educational indoor environment.