The purpose of this essay is to find out if there is a general understanding of what the concept of ”a competent child” is in the writings of Maria Montessori, as well as in books written about Loris Malaguzzi. The essay then compares this with the answers from pre-school teachers in two Montessori and two Reggio Emilia pre-schools about their understanding of what a competent child is, how that shows in their behaviours and attitudes towards the children and in how they use this to arrange the pre-school physical environment. The essay also takes a look at how the teachers work with documentation, how they perceive their chosen pedagogy helps them in their work with the pre-school curriculum and with the requirement that the pre-school teachings should be grounded in the scientific method, and also explores what does the teachers think about their role as a teacher. The essay then tries to analyse why Reggio Emilia has grown to be the predominant pedagogy   in the Swedish pre-schools and why Montessori has not. The investigation is based on qualitative interviews as well as observations made by the author. The study is based on Vygotskijs socio-cultural theory, which could be summarised that we all learn in social relations.   The conclusion of the study is that there is a general understanding about the competent child in the books written by Maria Montessori and Loris Malaguzzi, as well as in the teacher’s answers to interview questions and in their acting in teaching situations. The study could see some differences in the design of the physical environments, theteachers’ views of their roles in their answers about the curriculum and that the pre-school should be based on the scientific method. These answers combined with the authors’ observations, the literature used for reference and the socio-cultural theory written by Vygotskij brings the author to the conclusion that Reggio Emilia could be seen as modern version of Montessori. Reggio Emilia is more up to date with a modern take on the role of teachers in advancing children’s learning and development, and the pedagogy also has the socio-cultural theory as a base for understanding how both adults and children learn. The Reggio Emilia pre-schools visited by the author also work with aesthetic expressions in a way that the pre- schools based in the Montessori pree-schools don´t. Reggio Emilia also ”gave” the Swedish pree-schools a tool for seeing the children, the teacher´s and the pree-school itself. It gave us pedagogic documentation.

In this essay, we have investigated the concept of the “competent child”. Our dilemma is grounded in the fact that we adults have different opinions regarding what a “competent child” is. By this we, Audrey and Nada, mean that the term “competens” means different things depending on the context in which it occurs. Using Montessori pedagogy and Reggio Emilia educational philosophy, we have analyzed how adults view children's “skills”. We have investigated how the concept of the “competent child” can be explained by the concepts of influence and participation. By using two different stories we have highlighted the dilemma we have experienced regarding what a “competent child” is. Throughout our investigation of these stories we have used two different perspectives regarding how adults view children. The first story is about Frank, and raises the issue of how teachers' approach to preschool children can differ. The second story about Erik, looks at how a parent’s stress can negatively affect an everyday situation and result in a conflict with their child. These different approaches and opinions on children's skills can cause conflicts between adults. When such conflicts arise, they become problematic for us educators. With this essay, our goal is to understand why these conflicts occur and the reasons for our different views on what a “competent child” is. We have used the following questions as the starting point for our investigation: What is meant by the term "The competent child"? What is a competent child in practice? How is a child's development and self-image affected by their teachers and parents views of their skills? Our goal is to explore various aspects of how our adult world affects children and the possible consequences our actions can have on them. In this essay we have used the method of writing and reflection over two stories which are taken from our practical experience within preschool and working with children. We have reflected over the dilemma in our stories and pondered over which skills or knowledge are seen as crucial in today's society for children to possess, if they are to be seen as competent. / I denna essä har vi undersökt innebörden av begreppet ”det kompetenta barnet”. Vårt dilemma var att vi vuxna har flera olika synsätt på hur ett ”kompetent barn” är. Med detta menar vi, Audrey och Nada, att begreppet betyder olika saker beroende på i vilket sammanhang det uppträder. Med hjälp av Montessoripedagogik och Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi analyserat vuxnas synsätt på barns ”kompetens”. Vi har också undersökt hur begreppet ”det kompetenta barnet” kan förklaras genom begreppen inflytande och delaktighet. Vi har gestaltat två olika berättelser som belyser de dilemman vi har upplevt omkring hur begreppet ”det kompetent barn” används. Vi har introducerat två olika perspektiv på barnen utifrån vuxnas synsätt. Den första berättelsen om Frank, lyfter pedagogernas synsätt på förskolebarn. Den andra berättelsen om Erik lyfter en förälders synsätt på sitt barn. Det finns flera olika synsätt på barns ”kompetens” som kan orsaka motsättningar mellan vuxna i samhället. När sådana motsättningar uppstår blir det problematiskt för oss pedagoger. Med denna essä försöker vi förstå varför dessa motsättningar uppstår och vilka olika synsätt på det kompetenta barnet som finns. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär begreppet ”Det kompetenta barnet”? Vad innebär ”det kompetenta barnet” i praktiken? Hur påverkas barnens utveckling och självbild av pedagogernas och föräldrarnas syn på kompetens? Vårt mål är att undersöka olika aspekter av hur vår vuxna värld påverkar barnen och de möjliga konsekvenser vårt handlande kan ha. I vår C-uppsats använde vi skrivande och reflektion som metod med utgångspunkt i våra två egna berättelser för att genomföra undersökningen. Vi reflekterade kring vårt dilemma för att kunna fundera över vilken typ av kompetens som har en avgörande betydelse i dagens samhälle om de kunskaper barn besitter för att ses som kompetenta.

Studien syftar att få kunskap om hur inspiration från Reggio Emilia filosofi kan användas som en pedagogisk resurs för lärandet för hållbar utveckling i förskolan. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka metoder, strategier och synsätt använder pedagoger i lärandet för hållbar utveckling i förskolan? Kvalitativa intervjuer med förskollärare används som en metod för att uppnå studiesyftet och besvara frågan. Data analyserades för att visa vilka metoder och strategier pedagoger använder i lärandet för hållbar utveckling, samt att ta fram fördelar och hinder som finns i Reggio Emilias förhållningssätt i relation till lärandet. Studiens resultat visar att lärandet för hållbar utveckling i förskolan är en viktig del av förskoleverksamheten som hjälper barn att skapa en relation till naturen, utveckla kunskap, respekt och ansvar för natur och miljö. Pedagogerna jobbar för att ge barnen möjligheter att möta olika variationer av miljö och naturmaterial. Upplevelser som barn får i naturen väcker barns intresse, motivation och lust att lära sig för att veta mer om omvärlden. Barns intresse får styra lärandet. Lärandet sker i gruppen genom kommunikation och dialog, där barnen deltar aktivt i lärandet och skapar kunskap om natur och miljö. Medforskande närvarande förskollärare lär barn olika verktyg för att ta reda på saker själva. Värdegrundsarbete är det viktigaste området i lärandet för att barn ska utveckla respekt och ansvar för naturen. Fördelar i Reggio Emilia filosofi är syn på kompetenta barn, demokratiskt arbetssätt, inspirerande och stöttande lärandemiljö och pedagogisk dokumentation vilka hjälper att skapa kultur av hållbarhet och utveckla barns handlingsberedskap för en hållbar framtid. / The study aims to develop knowledge about how inspiration from Reggio Emilia's philosophy can be used as an educational resource for teaching about sustainable development in preschool. The main question is: Which methods, strategies and approaches do teachers use in learning for sustainable development in preschool? Qualitative interviews with preschool teachers are used as a method for achieving the aim of the study and answering the research question. The data has been analysed to indicate which methods and strategies preschool teachers use in learning for sustainable development, as well as to define advantage and barriers found in Reggio Emilia's philosophy in relation to that learning. The result shows that learning for sustainable development in preschool is an important part of preschool activities that helps children create a relationship with nature, develop knowledge, respect and responsibility for nature and the environment. The teachers work to give the children opportunities to meet different variations of the environment and natural materials. Experiences that children get in nature arouse children's interest, motivation and desire to learn to know more about nature and the environment. Children's interest may guide learning. This learning takes place in the group through communication and dialogue, where the children participate actively in learning and create knowledge about nature and the environment. The teachers introduce many different tools to the children to enable them to explore things by themselves. Working with fundamental values is the most important part of the learning to enhance children´s development of respect and sense of responsibility for nature. The advantages of Reggio Emilia philosophy are the view of children as competent, democratic working methods, inspirational and supportive learning environment and pedagogical documentation which help to create culture of sustain-ability and develop children's readiness for action for a sustainable future.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-10-26T13:03:24Z No. of bitstreams: 1 José Cavalhero Simon Junior.pdf: 6301666 bytes, checksum: 57035f57086493c49b19a117b79b2821 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-26T13:03:24Z (GMT). No. of bitstreams: 1 José Cavalhero Simon Junior.pdf: 6301666 bytes, checksum: 57035f57086493c49b19a117b79b2821 (MD5) Previous issue date: 2017-09-22 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / Fundação São Paulo - FUNDASP / This research project has been moved by the desire to cartographize different processes of subjectification produced within the territory of education, as well as their effects on learning. In order for such an endeavor to take place, a path was chosen that comprised affects of a body predicated upon the institutionalized teachings of formal education, as well as its practices as an educator who wished to be in contact with inventive learning within teacher education for early childhood education. Such a design has enabled me to promote dialog with the philosophy of the Reggio Emilia Approach (Italy) and concepts created by Deleuze and Guattari, both of which have been employed so as to generate zones of confrontation between systems of institutionalized teaching – which at its core has consensual objectivity as a means for subjectification – and educational systems that revolve around inventive learning which in turn open up space for singularization processes, assemblages posited outside the institutionalized and the production of difference / Este trabalho de pesquisa realizou-se pelo desejo de cartografar distintos processos de subjetivação produzidos no território da educação e seus efeitos na aprendizagem. Para que o percurso se realizasse, foi escolhido um traçado composto por afetos de um corpo educado por ensinamentos instituídos desde a escolarização básica, até as práticas de educador que quer se relacionar com aprendizagens inventivas na formação de professores da Educação Infantil. Esse traço composto permitiu-me entrar em diálogo com a filosofia da abordagem Educativa de Reggio Emilia–Itália e com conceitos criados por Deleuze e Guattari, referenciais utilizados para gerar zonas de confronto entre o sistema de ensino instituído - que tem em sua estrutura a objetividade consensual para a formação de sujeitos – e sistemas educativos para aprendizagens inventivas que abrem espaço para processos de singularização, efetivação de agenciamentos fora do instituído e produção de diferença

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen. En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor. Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus. De poängterar vikten av medvetenhet hos pedagogen för att kunna fånga de lärandetillfällen som utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken erbjuder. Skillnaderna mellan pedagogernas syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik förefaller vara relativt obetydliga. Ett mönster som gick att uppfatta tyder på att pedagogerna på I ur och skur - förskolan urskiljde sig något från de övriga pedagogerna som deltog i studien och att profileringarna tycks ha en viss betydelse i synsättet på utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken i förskolans verksamhet. / The aim of this study was to find out what possibilities and what obstacles preschool pedagogues’ in three different preschool profiles see with outdoor education and outdoor mathematics, and to find out if their views differ in these three preschool profiles. The study was done with a qualitative direction with qualitative interviews as an approach. Six preschool pedagogues’ were interviewed, two from a Reggio Emilia –preschool, two from an outdoor profiled preschool (I ur och skur) and two from twodifferent preschools without any profile. The result of the study is an interpretation of the preschool pedagogues’ statements.The result shows that, regardless the profile, the preschool pedagogues’ see mostly possibilities with outdoor education and outdoor mathematics. The possibilities’ revealed are presented under the following headings: a concrete learning with all senses involved, health, social interaction, motor development, natural materials and the preschool teachers’ attitude. The obstacles that were found through this study are related to facts as: time, lack of personnel, material, weather and the preschool pedagogues’ attitude. All the pedagogues’ see possibilities of learning with all senses and the gross motor training outdoors. They stress the importance of the consciousness of the pedagogue in recognising and using the opportunities of learning given by outdoor education and outdoor mathematics. The view of the pedagogues’ on outdoor education and outdoor mathematics seem relatively insignificant. There are certain indications that the views of the pedagogues’ at the preschool with an outdoor profile, differ from the others included in the study. The preschool profile seems to have a certain effect on the views and use of outdoor education and outdoor mathematics in preschools.

Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi. Resultatet visar på att pedagogerna har förändrat sitt förhållningssätt inom fem områden. De menar att de har förändrat sin syn på barn och sitt sätt att arbeta med dokumentation. De strävar efter att göra både barn och föräldrar mer delaktiga i förskolans verksamhet samt att göra förskolan mer delaktig i samhället. De har även förändrat miljön på förskolan för att barnen ska kunna bli mer självständiga och de arbetar nu med åldersindelade barngrupper. I diskussionen reflekterar vi bland annat över vikten av att pedagogerna kan motivera inför föräldrar vad de grundar sitt sätt att arbeta på samt förmedla vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt innebär för dem som pedagoger. / This is a qualitative, empirical study based on interviews with six educationists working at Reggio Emilia inspired pre schools. The Reggio Emilia philosophy originates from northern Italy, where it developed after the Second World War. It was introduced in Sweden in the early 1980’s. The opinion within Reggio Emilia is that all children are rich and competent, and you constantly work on evaluation and development of the practice by help of pedagogical documentation, for example. The aim of the study is to examine if the educationists at two Reggio Emilia inspired pre schools are of the opinion that their approach has changed, compared to how they earlier exercised their profession in pre school. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia philosophy, the development of the Swedish pre school, and also when and how Reggio Emilia was introduced in Sweden. Furthermore we describe the fundamental ideas we have found to be the core of the Reggio Emilia philosophy. The result of the study shows that the educationists have changed their approach in five areas. They are of the opinion that they have changed their view of children and the way they work with documentation. They strive to involve children and parents more in the pre school activities, and also to make their pre school more involved in the community. The educationists have also changed the surroundings at the pre school to give the children the possibility to be more independent, and they are now working with age divided groups of children. In the discussion we reflect upon the importance for educationists being able to motivate to parents what their practice is based on, and also being able to explain the meaning of a Reggio Emilia inspired approach.

<p>Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi. Resultatet visar på att pedagogerna har förändrat sitt förhållningssätt inom fem områden. De menar att de har förändrat sin syn på barn och sitt sätt att arbeta med dokumentation. De strävar efter att göra både barn och föräldrar mer delaktiga i förskolans verksamhet samt att göra förskolan mer delaktig i samhället. De har även förändrat miljön på förskolan för att barnen ska kunna bli mer självständiga och de arbetar nu med åldersindelade barngrupper. I diskussionen reflekterar vi bland annat över vikten av att pedagogerna kan motivera inför föräldrar vad de grundar sitt sätt att arbeta på samt förmedla vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt innebär för dem som pedagoger.</p> / <p>This is a qualitative, empirical study based on interviews with six educationists working at Reggio Emilia inspired pre schools. The Reggio Emilia philosophy originates from northern Italy, where it developed after the Second World War. It was introduced in Sweden in the early 1980’s. The opinion within Reggio Emilia is that all children are rich and competent, and you constantly work on evaluation and development of the practice by help of pedagogical documentation, for example. The aim of the study is to examine if the educationists at two Reggio Emilia inspired pre schools are of the opinion that their approach has changed, compared to how they earlier exercised their profession in pre school. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia philosophy, the development of the Swedish pre school, and also when and how Reggio Emilia was introduced in Sweden. Furthermore we describe the fundamental ideas we have found to be the core of the Reggio Emilia philosophy. The result of the study shows that the educationists have changed their approach in five areas. They are of the opinion that they have changed their view of children and the way they work with documentation. They strive to involve children and parents more in the pre school activities, and also to make their pre school more involved in the community. The educationists have also changed the surroundings at the pre school to give the children the possibility to be more independent, and they are now working with age divided groups of children. In the discussion we reflect upon the importance for educationists being able to motivate to parents what their practice is based on, and also being able to explain the meaning of a Reggio Emilia inspired approach.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen.</p><p>En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor.</p><p>Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus. De poängterar vikten av medvetenhet hos pedagogen för att kunna fånga de lärandetillfällen som utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken erbjuder. Skillnaderna mellan pedagogernas syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik förefaller vara relativt obetydliga. Ett mönster som gick att uppfatta tyder på att pedagogerna på I ur och skur - förskolan urskiljde sig något från de övriga pedagogerna som deltog i studien och att profileringarna tycks ha en viss betydelse i synsättet på utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken i förskolans verksamhet.</p> / <p> </p><p>The aim of this study was to find out what possibilities and what obstacles preschool pedagogues’ in three different preschool profiles see with outdoor education and outdoor mathematics, and to find out if their views differ in these three preschool profiles.</p><p>The study was done with a qualitative direction with qualitative interviews as an approach. Six preschool pedagogues’ were interviewed, two from a Reggio Emilia –preschool, two from an outdoor profiled preschool (I ur och skur) and two from twodifferent preschools without any profile.</p><p>The result of the study is an interpretation of the preschool pedagogues’ statements.The result shows that, regardless the profile, the preschool pedagogues’ see mostly possibilities with outdoor education and outdoor mathematics. The possibilities’ revealed are presented under the following headings: a concrete learning with all senses involved, health, social interaction, motor development, natural materials and the preschool teachers’ attitude. The obstacles that were found through this study are related to facts as: time, lack of personnel, material, weather and the preschool pedagogues’ attitude. All the pedagogues’ see possibilities of learning with all senses and the gross motor training outdoors. They stress the importance of the consciousness of the pedagogue in recognising and using the opportunities of learning given by outdoor education and outdoor mathematics. The view of the pedagogues’ on outdoor education and outdoor mathematics seem relatively insignificant. There are certain indications that the views of the pedagogues’ at the preschool with an outdoor profile, differ from the others included in the study. The preschool profile seems to have a certain effect on the views and use of outdoor education and outdoor mathematics in preschools.</p>

Title: Stop moving stuff around all the time! - A scientific essay about the challenges in the preschool indoor environment  My scientific essay is based on a series of events in which I believe that both I and my colleague was unprofessional and did not have the children’s best interest at heart. The events took place in my professional career as an unskilled educator. The quandary was about the clashes that occurred between me and my colleague, when I was hired as a new but experienced educator to her department. A department with, in my opinion, a poor educational indoor environment. I came up with new ideas on how it could be further developed, but did not discuss it with my colleague or children before I changed it. This meant that we ended up in conflict with each other, both because of my hasty actions, but also because of her ambiguous leadership. The purpose of this scientific essay has been to reflect on the importance of how we as educator communicate with each other and what the consequences are when we do not. I examined how the distribution of power between us educators may appear and the importance of having a good educational indoor environment in the preschool facility. The issues I have analyzed are: What characterizes a good educational environment? How to work towards cooperation and collaboration in a new team of educator? How does the division of power between the teachers affect the educational operation in preschools? I have used the method of reflection to examine my dilemma. I chose to use the Reggio Emilia pedagogy to reflect on the children's part in creating the preschool environment, in which they spend their days. I’ve also reflected on the perspective of knowledge of Aristotle’s work The Nicomachean Ethics, where I focused primarily on the three forms of knowledge; episteme, techne and phronesis. Last but not least, I reflect on power relations, based on some of Foucault's thoughts about power. It has been discovered in my individual reflections as well as in discussions with my fellow students and work colleagues that this is a common dilemma and that conflicts often arise when strong wills meet and are to be welded into a collaborating team. / Min vetenskapliga essä utgår från en serie händelser där jag anser att både jag och min kollega handlade oprofessionellt och inte hade barnens bästa för ögonen. Händelserna utspelade sig inom min yrkesverksamma tid som outbildad barnskötare. Dilemmat handlade om de krockar som uppstod mellan mig och min kollega, när jag kom som ny men erfaren pedagog till hennes avdelning. En avdelning med, enligt mig, undermålig pedagogisk inomhusmiljö. Jag kom med nya idéer om hur den skulle ändras, men diskuterade inte det med min kollega eller barnen innan jag ändrade i den. Detta gjorde att vi hamnade i konflikt med varandra, både på grund av mitt förhastade handlande men även på grund av hennes otydliga ledarskap. Syftet med den vetenskapliga essän har varit att reflektera över vikten av att vi pedagoger kommunicerar med varandra och vilka konsekvenserna blir när vi inte gör det. Jag undersökte hur maktfördelningen mellan oss pedagoger kan te sig och vikten av att ha en god pedagogisk inomhusmiljö på förskolan. De frågeställningar jag utgått från är: Vad kännetecknar en bra pedagogisk miljö? Hur får man till bra samarbeten och samarbetsformer i ett nytt arbetslag? Hur påverkar maktfördelningen mellan pedagogerna det pedagogiska arbetet i förskolan? Jag har använt metoden reflektion för att kunna undersöka mitt dilemma. Jag valde att använda mig av Reggio Emilia pedagogiken, för att reflektera över barnens del i den miljön de vistas i varje dag. Jag har reflekterat kring kunskapsperspektivet med utgångspunkt i Aristoteles bok Den Nikomachiska etiken, där jag fokuserat på de tre kunskapsformerna; episteme, techne och fronesis. Sist men inte minst har jag reflekterat utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i några av Foucaults tankar om makt. Det har framkommit i mina individuella reflektioner samt i diskussioner med mina kurskamrater och arbetskollegor att detta är ett vanligt dilemma och att det ofta förekommer konflikter när starka viljor möts och ska sammansvetsas till ett fungerande arbetslag.

All Sweden´s preschools are part of the schoolsystem and, according to the School Act, must follow the Curriculum for Preschool: Lpfö18 (2018), whether they are independent, municipal or have different orientations. However, the curriculum does not contain specific goals about what the children should have achieved at a certain age or what knowledge they should have developed during their time in preschool but should be seen as a basis for planning the activities. With this, the curriculum can be perceived as interpretable and different areas of pedagogy become possible. The purpose of this literature study is to find out how the pedagogical orientations of Montessori pedagogy, Waldorf pedagogy and Reggio Emilia philosophy create prerequisites and opportunities for preschool children to be involved and influence the environment and the educational material. What similarities and differences can be learned based on scientific texts by Swedish authors? The child is seen as the central point when it comes to the environment and material placement in the various configurations. Participation and influence are created by the child being able to reach and take care of himself. Therefore, the child does not need to ask for help, which increases the child´s power to take care of the material that is desired to be used. The fact that the play is important can be deduced that the different educational orientations agrees at. Likewise, the material should create and stimulate the imagination and creativity. Differences that emerged during the study are the type of materials and toys found within the various configurations. Common to the results of the studies is that it is about the teachers' attitude and approach to the children's perspectives. The adult holds the power to decide how much influence and participation the children have, and everything has to do with the teacher's interest in creating meaning and a shared reality.