The purpose of this paper is to present and analyze the yearly expenses for Swedish rental apartments during the period 1999 to 2007. At the end, it will give the reader a general picture of how the cost-level has fluctuated depending on the production year when the apartment building was finished, and where the same building is located. This paper has the following questions as a starting point: - Can there be an identification of regions depending on where people tend to favor renting an apartment? - How are those regions distributed? That is, where are the cost-levels of the yearly rental expenses highest and where are the levels lowest? Nine statistical surveys from the Swedish government agency Statistics Sweden (Statistiska Centralbyrån) have been used as primary sources for this paper. These surveys deal with price pictures of housing in general, but for this paper the only information that has been used is the one about rental apartments. After analyzing the acquired data it can be established that the highest rental level is found in Stockholm, after that come Göteborg, which is followed by Larger municipalities and at the bottom Smaller municipalities can be observed as having the lowest amount of yearly rental expenses. There could also be observed two major raises in the rental expenses that were common in all four geographical categories in addition to the more even, but substantially smaller, raises that could be observed during the surveys course. The earliest raise could be found in the apartment buildings that were produced in Stockholm after the 1940-s. The same pattern could be followed in Smaller municipalities, Göteborg and Larger municipalities the following decades. The second major raise occurred in a simultaneous similar way in the apartment buildings that were produced during the 1980-s. In this case three of the regions that were in the survey, Stockholm, Göteborg and Large municipalities were found to have an unusual amount of raises in the rental expenses during this decade. The exception were Small municipalities whose rental expenses did not experience the same raise as the other categories in the apartment buildings that were produced until the first part of the 1990-s. The rental levels that were extracted from the surveys made by Statistics Sweden are found as an appendix in the end of this paper.

År 2000 invigdes Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Drömmen var att genom Öresundsbron skapa en region som kunde agera som motpol till den svenska och danska staten där de kulturella, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark kunde utjämnas. En fast länk mellan de två närliggande ländema sågs som ett tecken på tillväxt och sågs som en bidragande faktor till en ökning av sysselsättningseffekten i regionen. Den nu förkortade resan till grannlandet har medfört en ökad närhet mellan myndigheter, näringsliv och samhälle i Öresundsregionen vilket har skapat ett konkurrenskraftigt samarbete och placerat regionen på väridskartan. En gemensam bostads- och arbetsmarknad har formats och möjliggjort en vardaglig integration mellan grannländerna. Det är inte ovanligt att svenskar och danskar bor grannar med varandra eller är kollegor i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en retrospektiv redogörelse av ekonomiska och sociokulturella effekter bron medfört för Öresundsregionen. För att undersöka de olika generella effekterna har vi gjort en litteraturstudie av sekundärdata och teori som sedan har testats på fältet genom valda intervjupersoner. Forskningsfrågan vi ställt oss under uppsatsens gång är: Vilka ekonomiska och sociokulturella effekter har Öresundsbron medfört? Vårt resultat visar sig löpande genom uppsatsen och i en sammanfattande diskussion poängterar vi två av de effekter vi kommit att tycka symbolisera Öresundsregionens ekonomiska och sociokulturella effekter. Resultatet ska ses som våra reflektioner över Öresundsbrons inverkan på regionen och inte som generella sanningar. Vårt mål är att läsaren ska få en generell inblick av och en  förståelse för hur Öresundsregionen skapats och expanderat på grund av Öresundsbron,

The aim with this work is to understand and point out how significant Facebook is for teenager´s identity-construction. Through interviews with six teenagers, three boys and three girls in the age of sixteen and seventeen, I investigated how teenagers use Facebook and what purpose these interviewees put out to be members at Facebook. The interview-material then was analyzed from selected sociological/social psychology theories and also previous research. The study showed that the interviewees self-presentations for the sake of their awareness was more characterized of reflexivity than spontaneity. Because of their broad audience they choose to not write or publish too private information about themselves on Facebook. Despite a reflexive approach the identity-construction on Facebook could be affected of other people in a negative direction. The study also showed that the teenagers had conflicting emotions about being members at Facebook.

Denna studie beskriver hur butiksförsäljares känsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. Butikssäljarnas känsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren påverkar de anställdas känsloarbete genom att använda sig av olika incitament. För att undersöka butikssäljarnas känsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv används. Studien påbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument från kosmetikkedjan. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex stycken butikssäljare intervjuades. Resultatet visar att respondenterna växlar mycket mellan det yligt- och det djupa känsloarbetet under en arbetsdag, beroende på vem de interagerar med och vilken placering de har i butiken. De mindre oerfarna respondenterna hade svårare att skilja mellan sin yrkes- och privatroll än de mer erfarna respondenterna hade. Arbetsgivaren har en avgörande roll i respondenternas känsloarbete då de genom olika incitament styr personalen att använda sig av ett djup emotionellt agerande.

<p>År 2000 invigdes Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Drömmen var att genom Öresundsbron skapa en region som kunde agera som motpol till den svenska och danska staten där de kulturella, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark kunde utjämnas. En fast länk mellan de två närliggande ländema sågs som ett tecken på tillväxt och sågs som en bidragande faktor till en ökning av sysselsättningseffekten i regionen. Den nu förkortade resan till grannlandet har medfört en ökad närhet mellan myndigheter, näringsliv och samhälle i Öresundsregionen vilket har skapat ett konkurrenskraftigt samarbete och placerat regionen på väridskartan. En gemensam bostads- och arbetsmarknad har formats och möjliggjort en vardaglig integration mellan grannländerna. Det är inte ovanligt att svenskar och danskar bor grannar med varandra eller är kollegor i arbetslivet.</p><p>Syftet med denna uppsats var att göra en retrospektiv redogörelse av ekonomiska och sociokulturella effekter bron medfört för Öresundsregionen. För att undersöka de olika generella effekterna har vi gjort en litteraturstudie av sekundärdata och teori som sedan har testats på fältet genom valda intervjupersoner. Forskningsfrågan vi ställt oss under uppsatsens gång är: Vilka ekonomiska och sociokulturella effekter har Öresundsbron medfört? Vårt resultat visar sig löpande genom uppsatsen och i en sammanfattande diskussion poängterar vi två av de effekter vi kommit att tycka symbolisera Öresundsregionens ekonomiska och sociokulturella effekter. Resultatet ska ses som våra reflektioner över Öresundsbrons inverkan på regionen och inte som generella sanningar. Vårt mål är att läsaren ska få en generell inblick av och en  förståelse för hur Öresundsregionen skapats och expanderat på grund av Öresundsbron,</p>

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är de nya rekommendationerna angående implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den privata sektorn genom K3 och sedan i den offentliga sektorn via nya rekommendationer från RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket är att öka förståelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering. En flerforskningsmetod har använts för att kunna besvara de frågeställningar som har ställts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig på landstingens och regionernas årsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material från intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde främst fram till en kartläggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartläggning ledde även den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den privata sektorn har svårigheter att förklara samband inom den offentliga sektorn. Den kvalitativa undersökningen kunde stärka de förkastelser av samband från den kvantitativa undersökningen. Utöver att förkasta dessa samband kunde resultaten från den kvalitativa undersökningen visa att orsakerna kom från interna problem som framförallt bottnade i att deras anläggningsregister skapade svårigheter vid implementeringen av komponentmodellen. Detta problem har dock visat sig vara temporärt och som med tiden löses genom att anläggningsregistret förändras. Ett mer permanent problem som uppkommit med införandet av komponentmodellen är den ökande administrationen som krävs vid aktivering av enskilda komponenter. En faktor som istället har påverkat implementeringen i en positiv riktning är att komponentmodellen ger en förbättrad rättvisande bild då värdet på tillgångarna avspeglar verkligheten på ett mer korrekt sätt. Denna förbättrande rättvisande bild har främst uppkommit genom att fler enskilda komponenter aktiveras och skrivs av var för sig istället för att kostnadsföras. Det ökade antalet avskrivningsobjekt medförde även att landstingens resultat utjämnades som vidare ledde till att landstingen och regionerna kunde utföra fler underhållsinsatser utan att för den delen påverka det specifika årets resultat alltför kraftigt.

Early in the bachelor’s degree program in Geography, the students learn that maps should be seen as a subjective visualization of the world, rather than the actual world itself. Although this is essential forfurther analysis, especially in Geography, cartographers often commit the crime of not arguing for their choice of what is being showed; what colours are being used; what objects represents reality and why they have characterized and regionalized the areas as they have. In the studies of Regional Geography one could expect that there are discussions about this issue, since the aim of the disciplineis to split the world into smaller regions. This is especially important when it comes to studies of Africa, since it historically has been a continent that has endured regionalizations with great consequences for the understanding of its geography, from the age of colonialism to today. Therefore, this thesis examined the regionalization of Africa in textbooks used in Regional Geography, to study how Africa is regionalized today and what the motives are for these regions. The result showed that regionalizations of Africa are often made by ill-based assumptions of the continent’s geography, much like those from the colonial period. But today there is a growing focuson world religion and especially Islam, in the cartographers’ search for regions and their characteristics. Although the proportion of Christians or Muslims in different regions are true, these features often make a weak base for further geographical analysis. This is particularly troublesome when none of the books have discussions of the map as the author’s subjective view of the world. Thus, these textbooks could be used as a tool for political opinion, which should be taken into accountin the education of new geographers.

<p>The purpose of this thesis is to disentangle the causes behind differences in regional employment across the 81 Swedish LA regions. Thus, two questions will be answered; which factors causes regional disparity in employment and which where the least and the</p><p>most affected regions during the economic crises of the 1990’s? The answer to these questions are imposed by certain chosen restrictions, where only the situation within two manufacturing industries will be investigated; the car- and machine manufacturing sectors. Previous research claim that there are specific factors that influence and creates regional growth disparity. Among these factors can be found; education, infrastructure, demography, industry diversity and migration. Statistical data then enables a division of the regions on basis of the change in employment level within the manufacturing industries as a share of total employment. It is revealed that the most affected regions during an economic shock are those areas that have the highest employment ratio within these manufacturing sectors. The empirical findings indicates that in the case of Swedish manufacturing industries especially three factors influence the employment level; population, education and migration. Additionally, distance to a larger city is proven to be</p><p>significant during recessions while being insignificant during economic booms. The last factor, diversity, on the other hand indicates that the correlation is the reverse. Hence, diversity has an impact during economic upswings, while this is not the case during downturns. With the development during the 90’s as a reference, the same method is used to locate today’s most vulnerable industrial regions. Statistics show that Ljungby is at the top</p><p>of this list. When studying the strategic development plan for this region it is found that this area follows a policy in line with those variables that this thesis has pin-pointed to be</p><p>beneficial for regional growth. Hence, this region has taken beneficial policy steps in order to decrease the dependency on a vulnerable and market sensitive industrial sector.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att utreda varför anställningsgraden skiljer sig mellan de 81 svenska LA regionerna. De två frågor som skall besvaras är följaktligen; vilka faktorer påverkar skillnader i sysselsättningsgrad samt utpeka vilka regioner var de minst och mest</p><p>drabbade under 1990-talets ekonomiska kris? Dessa frågor har dock begränsats till att undersöka förhållandet inom två tillverkningsindustrier; bil- och maskintillverkning.</p><p>Tidigare forskning hävdar att det finns vissa specifika faktorer som påverkar och skapar regionala skillnader i tillväxt. Bland dessa kan nämnas utbildning, infrastruktur, demografi, diversitet och migration. Den deskriptiva statistiken delar därefter upp Sveriges regioner på basis av förändringen i anställning inom de två valda industrisektorerna som en del av totala sysselsättningen. De hårdast drabbade regionerna under en lågkonjunktur är deregioner som har störst andel av totala arbetskraften inom tillverkningsindustrin. Vidare indikerar de empiriska resultaten att för svensk tillverkningsindustris vidkommande så har främst population, utbildning samt migration ett starkt samband med</p><p>sysselsättningsfrekvensen. Vidare visar det sig att avståndet till en större stad har en inverkan under lågkonjunktur men ej under högkonjunktur. För den sista variabeln, grad av diversitet, visar sig sambandet vara det motsatta; det vill säga ingen påverkan under en konjunkturnedgång, medan en positiv influens under konjunkturuppgång. Med händelseutvecklingen från 90-talet som grund kan samma metod användas för att lokalisera dagens mest sårbara industriregioner. Statistiken visar att Ljungby toppar denna lista. Men då man studerar denna regions framtids- och utvecklingsmål följer dessa just de faktorer som denna uppsats utpekar som viktiga ingredienser för regional tillväxt. Följaktligen har denna region tagit positiva steg i riktning mot att minska sitt beroende av en sårbar och konjunkturkänslig industrisektor.</p>

<p>Regionalism is a concept of extensive proportions and as such is complex to define. This phenomenon becomes much clearer by studying it from different perspectives. This paper focuses on regional political parties and description of their political ideas. The goal of this paper is to examine and compare regional political parties in two Swedish regions: Norrbotten and Skåne. By studying two biggest regional parties in these regions, namely Norrbottensparti and Skånepartiet, I will try to get an insight into the regional politics, as well as illustrate regionalism and its meaning. My primary intention is to examine how these two regional parties experience their regions and what they consider of importance in regional development. By studying these regional parties and their opinion/apprehension about regional politics and their ideological/political affiliation, I will try to illustrate an ideological dimension of regionalism. My intention is to point out differences and similarities between politics of these regional parties, as well as to illustrate approach to the regionalism and its meaning.</p>

The purpose of this thesis is to disentangle the causes behind differences in regional employment across the 81 Swedish LA regions. Thus, two questions will be answered; which factors causes regional disparity in employment and which where the least and the most affected regions during the economic crises of the 1990’s? The answer to these questions are imposed by certain chosen restrictions, where only the situation within two manufacturing industries will be investigated; the car- and machine manufacturing sectors. Previous research claim that there are specific factors that influence and creates regional growth disparity. Among these factors can be found; education, infrastructure, demography, industry diversity and migration. Statistical data then enables a division of the regions on basis of the change in employment level within the manufacturing industries as a share of total employment. It is revealed that the most affected regions during an economic shock are those areas that have the highest employment ratio within these manufacturing sectors. The empirical findings indicates that in the case of Swedish manufacturing industries especially three factors influence the employment level; population, education and migration. Additionally, distance to a larger city is proven to be significant during recessions while being insignificant during economic booms. The last factor, diversity, on the other hand indicates that the correlation is the reverse. Hence, diversity has an impact during economic upswings, while this is not the case during downturns. With the development during the 90’s as a reference, the same method is used to locate today’s most vulnerable industrial regions. Statistics show that Ljungby is at the top of this list. When studying the strategic development plan for this region it is found that this area follows a policy in line with those variables that this thesis has pin-pointed to be beneficial for regional growth. Hence, this region has taken beneficial policy steps in order to decrease the dependency on a vulnerable and market sensitive industrial sector. / Syftet med denna uppsats är att utreda varför anställningsgraden skiljer sig mellan de 81 svenska LA regionerna. De två frågor som skall besvaras är följaktligen; vilka faktorer påverkar skillnader i sysselsättningsgrad samt utpeka vilka regioner var de minst och mest drabbade under 1990-talets ekonomiska kris? Dessa frågor har dock begränsats till att undersöka förhållandet inom två tillverkningsindustrier; bil- och maskintillverkning. Tidigare forskning hävdar att det finns vissa specifika faktorer som påverkar och skapar regionala skillnader i tillväxt. Bland dessa kan nämnas utbildning, infrastruktur, demografi, diversitet och migration. Den deskriptiva statistiken delar därefter upp Sveriges regioner på basis av förändringen i anställning inom de två valda industrisektorerna som en del av totala sysselsättningen. De hårdast drabbade regionerna under en lågkonjunktur är deregioner som har störst andel av totala arbetskraften inom tillverkningsindustrin. Vidare indikerar de empiriska resultaten att för svensk tillverkningsindustris vidkommande så har främst population, utbildning samt migration ett starkt samband med sysselsättningsfrekvensen. Vidare visar det sig att avståndet till en större stad har en inverkan under lågkonjunktur men ej under högkonjunktur. För den sista variabeln, grad av diversitet, visar sig sambandet vara det motsatta; det vill säga ingen påverkan under en konjunkturnedgång, medan en positiv influens under konjunkturuppgång. Med händelseutvecklingen från 90-talet som grund kan samma metod användas för att lokalisera dagens mest sårbara industriregioner. Statistiken visar att Ljungby toppar denna lista. Men då man studerar denna regions framtids- och utvecklingsmål följer dessa just de faktorer som denna uppsats utpekar som viktiga ingredienser för regional tillväxt. Följaktligen har denna region tagit positiva steg i riktning mot att minska sitt beroende av en sårbar och konjunkturkänslig industrisektor.