Hållbar utveckling är en viktig process för människors välbefinnande, både nu och i framtiden. FN har tagit fram 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030, som syftar till att utrota fattigdom, etablera socioekonomisk integration och skydda miljön. En viktig pusselbit i att nå målen är ledarskap. Tidigare studier visar att ledarskap behövs för att skapa en hållbar organisation. Ledare är viktiga för att motivera och vägleda mot hållbar utveckling, vilket kräver att ledares engagemang och stöttning. Ledarens värderingar och egenskaper är därmed av betydelse. Vidare har regioner en unik roll i att nå hållbarhetsmålen i och med att de har tillgång till ett stort nätverk, hela samhället, vilket underlättar för dem att implementera målen. Syftet med studien är att undersöka ledarskapets roll i implementering av hållbarhetsmål i offentliga organisationer. För att besvara syftet har personer i en ledarroll inom olika regioner som arbetar med hållbar utveckling undersökts. Studien är baserad på tio kvalitativa intervjuer med elva respondenter. Slutsatsen blev att det inte förekommer specifika ledarskapsstilar vid implementering av hållbarhetsmål, snarare är det en kombination av ledarskapsstilar som förekommer, förmodligen för att implementationen av hållbarhetsmål kräver flexibilitet. Vidare drogs också slutsatsen att implementering sker genom anpassning av hållbarhetsmålen och genom att inkludera dem i styrande dokument. Resultatet påvisade även fyra egenskaper som tidigare teori inte nämnt, förutsättningsskapande, inkluderande, tillmötesgående och helhetsperspektiv. Det förslag att uppnå för Agenda 2030 från tidigare teori används i regionerna även om de inte känner till förslaget eller uttalat använder den. Dock behövs en ledare som kan skapa struktur och koordinera stegen i förslaget.

Det finns en etablerad föreställning i samhället om att forskningsvärlden är sluten och svårtillgänglig för allmänheten. Forskningsakademin har kritiserats för att den inte delar med sig av forskningsupptäckter, vilket påverkar kunskapsspridningen i samhället negativt. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse för att studera forskningsvärlden och människorna som rör sig inom den. Denna etnografiska studie har därför observerat en forskningsgrupp på Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka hur öppenhet och slutenhet uttrycker sig i sociala interaktioner mellan individerna i forskningsgruppen och med oss som utomstående. Hur uttrycks öppenhet och slutenhet i interaktioner inom den studerade forskningsgruppen? Hur påverkar olika situationer vilken typ av interaktion som sker? Och hur upprätthåller forskningsgruppen sitt framträdande mot utomstående? För att besvara dessa frågor används Goffmans dramaturgiska modell som teoretiskt ramverk. Denna teori ger förklaringar till olika typer av interaktioner och vilka faktorer som påverkar dessa. Resultatet av studien visar på att öppenhet mot utomstående framträdde på individnivå och slutenhet mot utomstående framträdde på gruppnivå. Vi fann även incitament och antydningar till att det fanns en kollektiv bakre region som vi besökare inte fick tillträde till. Resultatet visar även att roller och vilka som deltar i en situation har större påverkan på vilken interaktion som sker, än den fysiska miljön. Vår slutats är att gruppens interaktionsmönster sker inom fyra olika dimensioner; en kollektiv främre region, en kollektiv bakre region, en individuell främre region samt en individuell bakre region. / There is an established perception in society that the research community is closed and difficult to reach for the public. The research community has been criticized for not sharing research findings, which negatively affects the spread of knowledge in society. Against this background, an interest was gained in studying the research community and the people acting within it. This ethnographic study has therefore observed a research group at Karolinska Institutet. The purpose was to investigate how openness and exclusiveness expresses itself in social interactions between the individuals in the research group and with us outsiders. How is openness and exclusiveness expressed in interactions within the studied research group? How do different situations affect what kind of interaction that appears? And how does the research group maintain its appearance towards outsiders? To answer these questions, Goffman's dramaturgical model is used as a theoretical framework. This theory provides explanations for different types of interactions and the factors that affect them. The result of the study shows that openness to outsiders appeared at the individual level and exclusiveness towards outsiders appeared at the group level. We also found incentives and hints that there was a collective backstage that us visitors were not allowed to access. The result also shows that roles and those involved in a situation have greater influence on what interaction occurs than the physical environment do. Our conclusion is that the group's interaction-patterns take place in four different dimensions; a collective front-stage, a collective backstage, an individual backstage as well as an individual front-stage

År 2007 uppmärksammades de oegentligheter som förekom i produktionen av de varor som landstingen köpte in till den svenska sjukvården vilket medförde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Då CSR främst kopplas ihop med företag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie undersöka hur CSR som idé har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om för att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell översättningsteori samt teorin om inramning. Undersökningen visar att det tidigare var svårt att veta vilka sociala krav man som enskild förvaltning kunde ställa i upphandlingar och att när CSR som idé togs emot av aktörer i landstingen startade dessa ett samarbete där idén aktivt gjordes om för att passa i offentlig sektor. Det innebar att idén materialiserades i en uppförandekod som tog hänsyn till det unika med den nya kontexten, vilket främst var lagen om offentlig upphandling. Studien visar att CSR inte har förlorat sin innebörd i översättningen, utan den har enbart anpassats till de nya förutsättningarna.

Denna studie handlar om på vilka sätt som sociala medier kan ge uttryck för bekräftelsebehov hos användare. Genom kvalitativa intervjuer på fem användare av sociala medier samt användning av teorier inom självrepresentation, behaviorism och Uses and Gratification, blev det möjligt att finna flera typer av bekräftelsebehov. Det gick dels att urskilja tre strategier inom självrepresentation som användes för att uppnå bekräftelsebehov; en strategi till direkt uppmärksamhet, en strategi till specifik målgrupp och en strategi för generellt bekräftelsebehov. Vidare gavs också information på hur användare uppfattar och använder sig av sociala mediers mediala mekanismer, till att nå bekräftelsebehov. Slutligen blev det också möjligt att uppfatta användares känslor efter detta behov. / This study is about social media and in what ways it can give expression for a need ofconfirmation, by the individuals who are using it. By using qualitative interviews on five users of social media, combined with exploiting theories in self-representation, behaviourism and Uses and Gratifications, it was possible to discover several kinds of need for confirmation. Thus, three strategies in self-representation was being used: a strategy mainly for attention, a strategy to reach a specific target group, and a strategy for general need of confirmation. Furthermore, information on how the users are aware of the mechanisms from social media is being showed and also how they make the most out of it. Eventually, after their need for confirmation had been examined, the users’ feelings were presented.

Ämnet som studerades i följande uppsats var internationella studenters upplevelser av de studentföreningar som kallas ‘nationer’ i Uppsala (NE,u.å.). Mer specifikt berörde uppsatsen möjliga förväntningar på internationella studenter i samband med social interaktion kopplat till formella tillställningar samt arbete på nationerna. Det finns inte mycket sociologisk forskning om Uppsalas studentnationer trots att de har utgjort en social samlingsplats för studenter sedan 1600-talet (NE, u.å.). Än mindre sociologisk forskning finns, gällande internationella studenters möte med dessa föreningar som ur ett historiskt perspektiv skapats för och av svenskar. Syftet med studien var därför att utforska internationella studenters upplevelser och erfarenheter av nationslivet, som delvis utomstående och delvis deltagande, för att ge inblick i hur social interaktion på nationer ser ut för internationella studenter. För att uppfylla syftet har 10 intervjuer utförts som består av frågor gällande informanternas syn på möjliga förväntningar på dem vilka de har haft erfarenhet av inom Uppsalas studentnationer. De teoretiska perspektiv som har använts inom studien är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Jenkins sociala identitetsteori samt Bourdieus begrepp habitus och socialt kapital. Resultatet visade att internationella studenter upplever olika grader av tillhörighet samt främmandeskap inom nationslivet i förhållande till de sociala förväntningar som ställs på dem. Olika förväntningar illustrerade därtill hur nationen kan agera som både en främre- och bakre region, utifrån Goffmans definitioner av begreppen.

Bakgrund: Oavsett ägandeform är det idag en utmaning för unga vuxna att lämna föräldrahemmet.Detta är resultatet av en icke fungerande bostadsmarknad som förvisso genomgått stora förändringarsedan införandet av bostadsrätt som ägandeform. Jämfört med 1960-talet är det idag möjligt attpantsätta bostadsrätten trots att den boende inte äger objektet, det råder inte heller längre någonprisreglering. Tvärtom anställs fastighetsmäklaren för att maximera slutpriset vid avyttrandet avbostaden.Dessutom menar tidigare studier att ungdomar har en tydlig ambition att äga boendet, men på grund avkreditrestriktioner inte har möjligheter till det. För att minska inträdesbarriärerna till ägandemarknadenpresenterade utredaren Eva Nordström den 4 april 2022 Startlånet. En subvention som ska minskakontantinsatskravet för bland annat ungdomar. Följdeffekterna förväntas bli ökad utbyggnadstakt,förstärkt köpkraft och framför allt fler ungdomar på ägandemarknaden. Syfte: Denna studie redogör för unga vuxnas förutsättningar och begäran på bostadsmarknaden.Genom att jämföra statistiska samt politiska förändringar med tiden ska läsaren bilda sig enuppfattning om dagens bostadsbestånd och startlånets påverkan till av det ägda boendet. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ metod med en induktiv infallsvinkel. Det är således attbetrakta som en metastudie. För att säkerställa arbetets reliabilitet och validitet har det varit av högstavikt att använda anförtrodda källor. Studien är ämnad för att läsaren i framtiden ska kunna återupprepaarbetet med samma utfall. Resultat och slutsats: Förändringen av de juridiska och ekonomiska förutsättningarna har medfört enförändrad syn av boendet. Från att vara ett hem till att numera även betraktas som ett attraktivtinvesteringsföremål. Denna syn på bostaden har satt sin prägel i andelsfördelningen av ägandeformer ibostadsbeståndet. För grupper i samhället med lågt kapital och i synnerhet ungdomar ärkontantinsatsen en stor inträdesbarriär. Startlånet, som är ämnat för att hjälpa ungdomar in påägarmarknaden kan dels ses som en väg in för unga vuxna, dels som ett sätt att blunda för de stigandebostadspriserna. Studiens bidrag: Studien har bidragit med en redogörelse för hur dagens bostadsbestånd har formats.Detta har lagt grunden för att sedan diskutera hur startlånet kommer förändra möjligheten förungdomar att äga bostad i Sverige. Slutligen har studien även beskrivit vad ungdomar menar hindrardem från deras drömbostad. Framtida forskning: Det hade varit av intresse att i framtida forskning studera hur subventioner sominte primärt är riktade mot kreditbegränsningar skulle främja ungdomars förutsättningar påbostadsmarknaden, förslagsvis hyrköp. Ett annat intressant forskningsområde skulle vara att utföra enkomparativ studie mellan svenska ungdomar respektive en annan nations syn på det ägda boendet. / Background: Regardless of the ownership structure, it is today a challenge for young adults to leavethe parental home. This is the result of a non-functioning housing market that has certainly undergonemajor transformation since the introduction of condominium ownership. Compared with the 1960s, itis today possible to mortgage the condominium even though the resident does not own the object, noris there any price regulation anymore. On the contrary, the real estate agent is hired to maximize thefinal price when selling an object.Previous studies believe that youngsters have a clear ambition to own a condominium, although, dueto credit restrictions do not have the opportunity to do so. To reduce entry-barriers into the ownershipmarket, investigator Eva Nordström presented the Startup loan on 4 April 2022. A subsidy that willreduce the cash contribution requirement for young people, among others. The aftereffects areexpected to be an increased rate of new buildings, strengthened purchasing power and, above all, moreyoung people in the ownership market. Purpose: This study describes the conditions and demands of youngsters in the housing market.Hence, comparing statistical and political changes over time, the reader should form an opinion aboutthe current housing stock and how the start-up loan will affect the possibility of the owned housing. Method: The essay is based on a quantitative method with an inductive approach. It is thus to beregarded as a meta-study. In order to ensure the reliability and validity of the work, it has been of theultimate importance to use trusted sources. The study is intended for the reader in the future to be ableto repeat the work with the same outcome. Results and conclusion: The change in the legal conditions and economic development has resultedinto a developed perception of property ownership. From simply being a home to nowadays furtherbeing considered an attractive investment object. This view of housing has left its mark on thedistribution of ownership forms in the housing stock. For low-income groups, especially youngpeople, the cash contribution is a major entry-barrier. The startup loan is intended to help youngpeople enter the ownership market and can therefore be seen as guidance for young adults. However,on the contrary one can argue that the subsidy is a way to turn a blind eye to rising housing prices. The study's contribution: This study has contributed with an account of how the current housingstock has been shaped. This has laid the foundation for then discussing how the startup loan will from the future of owned apartments in Sweden. In addition, the study has described what youngsters argueprevents them from owning a home. Future research: It would have been of interest in future research to study how subsidies that are notprimarily aimed at credit limits would promote young people's conditions in the housing market, forexample rental purchases. Another interesting area of research would be to carry out a comparativestudy between Swedish young people and another nation's view of owned housing.

Intresset för emotionellt arbete har ökat i linje med att normer om att servicepersonal alltid skall vara trevlig och glad har ökat. Forskare på området har uppvisat såväl negativa konsekvenser i form av utbrändhet som positiva i form av en ökad förståelse för andra människor. Syftet med den här undersökningen var att skapa en förståelse för hur ett antal tågvärdar upplever sitt arbete i förhållande till de känslor, roller och relationer som omger dem. Undersökningen bygger på fyra kvalitativa intervjuer som analyserats med hjälp av emotions- och interaktionsinriktade teorier. Resultatet visar bland annat att användandet av känslor är centralt i yrket och intervjupersonerna för undersökningen upplever sig spela en roll i arbetet vilken de anpassar efter kundens förväntningar. Dessa förväntningar kan ibland krocka med yrkesrollen där vikten av att värna om de egna känslorna samt att bli respekterad väger mer än anpassningen efter kundens förväntningar. Här visar det sig finnas olika strategier, öppna och dolda, att förhålla sig till vilka går ut på att på olika sätt markera kundens beteende för denne. Resultatet visar också hur möjligheten till att få ventilera besvärliga kundmöten med kollegorna är en viktig faktor när det gäller att förhålla sig till det emotionella arbetet. Sammantaget finns det således utrymme att påverka det emotionella arbetet vilket visat sig vara fördelaktigt för trivseln. / The interest in emotional labor has increased due to the development of norms that service workers always should be nice and fond have increased. Research in this area exhibit both negative consequences in form of burnouts and positive in form of an increased understanding in other people. The aim of the study was to create an understanding of how a couple of train conductors experience their work in relation to the feelings, roles and relationships that surround them. The study is based on four qualitative interviews that have been analysed with emotion and interaction oriented theories. The results show that the use of emotions was common in the profession and the respondents of the study claim to act a role which they adapt to the customers’ expectations. These expectations can sometimes end up in a conflict between the professional role and the private role where the own feelings and respect weights more than the adaption to the customers’ expectations. The respondents in the study were found to have created different strategies, open and hidden, that can be used in order to get the customer to be notified of their behavior as well as it works to manage the emotional labor. The results also show how the colleagues and the opportunity to go away and discuss difficult customer meetings are important factors when it comes to relate to the emotional labor. Overall, there is room to affect the emotional labor which also been proven to be beneficial for the job satisfaction.

Instead of asking why governments in developing countries are not doing what (Western) governments can (or at least in the past could) be expected to do we may need to ask the questions of how governance empirically is provided and by whom. While the involvement of non-public actors within processes of governance is far from new, the increased interest in social entrepreneurship, both as a practice and scholarly, is. The aim of the present study has been to explore and describe the interface between social entrepreneurship and governance within regions of India. The study has been inspired by a case study research design, including a set of qualitative methods: A generated sampling frame has facilitated the selection of analytical units; The collection of data has been conducted by semi-structured interviews; The data has been analyzed by a comparative approach. Based on a broad analytical governance framework provided by Kooiman et al (2005a) three research questions have guided the analysis: 1. What arguments are provided by the examined social entrepreneurs for their intentional action? 2. May action taken by the social entrepreneurs in this study be understood as an expression of hierarchical governance, self-governance and/or co-governance, and if so, how? 3. How may action taken by the social entrepreneurs in this study be related to first-order governance (day-to-day problem-solving and opportunity creation), second-order governance (institutions) and/or third-order governance (principles)? The result of the study reveals how the action taken by the studied social entrepreneurs interface with several aspects of governance. The arguments presented for intentional action, related to the provision of collective goods to marginalized citizens, may be understood in relation to two themes: perceived government failures (as well as failures by traditional NGOs) and the self-perception of being “value-driven”. The data reveals strands of hierarchical-, self- and co-governance. The studied social entrepreneurs are understood to contribute to first-order governance. Their action is further suggested to be challenging existing institutions in the long-run and perhaps also dominating principles guiding the “governance of governance”.

Bakgrund: Det krävs en förändring av hur vi använder jordens resurser för att uppnå en hållbar utveckling, vilket inkluderar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Region Kronoberg ska ta fram ett hållbarhetsprogram för 2019-2022 där alla tre aspekter av hållbarhet beaktas. Ett aktuellt problem är den klimatpåverkan som regionen har idag på grund av tjänsteresor. Det är bara möjligt att bedöma hållbarheten i ett transportsystem om de ingående parametrarna definieras och mäts, ofta finns det dock inte praktisk vägledning. Ett behov finns därför av ett sammanhållet styrdokument med konkreta mål. För att begränsa transporters negativa effekter kan olika strategier och lösningar vidtas och åtgärder behöver genomföras för att uppnå uppsatta hållbarhetsmål.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hållbarhetsmått, mål och åtgärder som kan relateras till tjänsteresor i befintlig teori och bland Sveriges regioner, och med utgångspunkt i den kartläggningen ge förslag på hållbarhetsmål och hållbarhetsmått samt hållbarhetsfrämjande åtgärder gällande tjänsteresor för användning i framtagandet av Region Kronobergs kommande hållbarhetsprogram.   Metod:  Studien genomfördes med en flerfallsdesign och har haft ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Datainsamlingen har skett i form av ostrukturerade intervjuer, mailkonversationer, fokusgrupper samt offentliga och internt tillhandahållna dokument. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ dataanalys.   Slutsats: Idag saknas en sammantagen helhetsbild över hållbarhetsarbetet och det är problem med förankringen av mål. Kärnan i att driva mot en mer hållbar riktning är att förändra beteenden. Sex mått som på olika sätt representerar de tre hållbarhetsdimensionerna föreslås. Till dessa kopplas fyra mål som avser minska klimatpåverkande utsläpp, öka andelen förnybara bränslen och ersätta fysiska möten med resfria möten. En rad föreslagna åtgärder presenteras, däribland en konkret och tydlig resepolicy, en uppdaterad klimatväxlingsmodell, förbättrade uppföljningsrutiner för mätning, förenklade rutiner kring uthyrning av bilpoolsbilar och cyklar samt informationsinsatser.   Nyckelord: Hållbarhet, Hållbar utveckling, Tjänsteresor, Regioner, Offentlig verksamhet / Background: We need a change in how we use the Earth's resources to achieve sustainable development, including environmental, social and economic sustainability. Region Kronoberg will develop a sustainability program for 2019-2022, taking into account all three aspects of sustainability. A current problem is the climate impact the region has today due to emissions. It is only possible to assess the sustainability of a transport system if the parameters are defined and measured, but there is often no practical guidance. Therefore, there is a need for a coherent management document with concrete goals. To limit the negative effects of transports, different strategies and solutions can be taken and measures need to be implemented to achieve the determined sustainability goals.   Purpose: The purpose of this study was to map sustainability indicators, goals and measures related to business travel in existing theory and among Sweden's regions, and based on this mapping suggest sustainability indicators, goals and measures for use in the development of Region Kronoberg's future sustainability program.   Methodology: The study was conducted as a multiple case study with a deductive approach and a qualitative research strategy. Data collection was in the form of unstructured interviews, mail conversations, focus groups, as well as publicly published and internally acquired documents. The empirical material was then analyzed by qualitative data analysis.   Conclusions: There is a lack of a comprehensive overall picture of sustainability as well as problems with anchoring goals. The essence of driving towards a more sustainable direction is to change behavior. Six indicators that represent the three sustainability dimensions in different ways are proposed. Four goals are linked to these indicators with the aim to reduce climate-related emissions, increasing the proportion of renewable fuels and replacing physical meetings with meetings that doesn’t require travel. A range of proposed actions are presented, including a concrete and clear travel policy, an updated climate change model, improved monitoring routines for measuring, simplified procedures for car and bicycle rental, as well as information efforts.   Keywords: Sustainability, Sustainable development, Business travel, Business trip, Work travel, Regions, Public Sector, Government

Sammandrag C-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ”Regionkommunernas storlek – en balansakt mellan demokrati och effektivitet”. Handledare: Erik Amnå. Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ”Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?” För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ”Hur anses regionstorleken påverka demokratin?”, ”Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?” samt ”Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén?”. Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande. Uppsatsen är disponerad så att den inleds med en historisk bakgrund där materialet kommer ifrån sekundärkällor för att få en allmän orientering i storleksfrågan. Därefter presenteras teoretiska perspektiv och empiriska erfarenheter i fråga om regionstorleken där materialet är hämtat från primärkällor av frågans mest inflytelserika och auktoritativa forskare. Till sist analyseras Ansvarskommitténs slutbetänkande i en fallstudieanalys med hjälp av de teoretiska perspektiven och empiriska erfarenheterna. Avgränsningen till demokrati och effektivitet grundas i att balansakten mellan dessa två värden är den svåraste och viktigaste frågan vid nya indelningar av en stats län. Den övergripande slutsatsen som dras är att förhållandet mellan demokrati och effektivitet är ojämnt med en tung övervikt åt effektivitet. Slutbetänkandet fokuserar på välfärdsproduktion och demokratifrågorna kommer i skymundan.