En ständigt återkommande uppgift för fotbollsföreningar är hur de ska locka supportrartill arenan. I denna uppsats har vi undersökt fenomenet relationsmarknadsföring och ivilken utsträckning det används inom den svenska elitfotbollen. De föreningar somberörts i fallstudien är BK Häcken, IF Elfsborg och Gais. Vi har kommit fram till att allaföreningar försöker etablera relationer med sina supportrar och även om ingen föreninguttryckligen använder de metoder som ryms inom relationsmarknadsföringens ramverk,finns ambitionen att arbeta mer med relationsskapandet. Föreningarna har som mål attskapa relationer med sina supportrar även om personalbrist och ekonomiska resurseroftast är orsaken till varför det inte sker i någon större utsträckning. Huruvida supportrarväljer att besöka arenan eller inte är alltid starkt förenat med hur det sportsligt går förföreningen. En annan aspekt som har visat sig vara avgörande är det geografiska läget detvill säga vart föreningen ligger i landet. Detta i kombination med att människor generelltblir mer bekväma bidrar till att skapa konkurrensutsatta marknader. För att supportrar skabesöka arenan mer frekvent har de allsvenska föreningarna som mål att utvecklaprodukten fotboll och göra det till ett mer heltäckande evenemang. Målet medundersökningen är att bidra till forskningen samt skapa ett intresse hos allsvenskaelitfotbollsföreningar. / Program: Civilekonomprogrammet

Relationer finns runtomkring oss, såväl privata som offentliga. Även inom marknadsföringen utgörs grunden av relationer och under 90-talet spred sig relationsmarknadsföringen snabbt som begrepp. Relationsmarknadsföringens främsta syfte anses av somliga varar att skapa lojalitet bland befintliga kunder och ett sätt att skapa lojalitet mellan ett företag och dess kund är genom en kundklubb. En kundklubb kan bli en lönsam investering vilket kan vara en av anledningarna till att kundklubbar blivit en aktivitet som många företag använder sig av. Dessutom är en kundklubb ett bra sätt för ett företag och företagets kunder att kommunicera med varandra samt engagera klubbmedlemmarna. Det finns många olika typer av förmåner, så som kommunikationen med företaget, bonus, utskick samt erbjudanden, som företaget kan erbjuda medlemmarna i en kundklubb. Men kundklubben kan vara utformad på flera olika sätt och förmånerna kan vara kombinerade på många olika sätt. Det viktiga är att förmånerna som företaget väljer att använda sig av är anpassade efter konsumenterna, men vad tycker konsumenterna om de olika förmånerna?Vår uppsats har till syfte att undersöka vilka förmåner e-handelsföretags kundklubbar kan innefatta för att tillfredställa dagens konsumenter. Studien har utförts med en kvantitativ Internetundersökningen som baseras på 345 svarande konsumenter. Majoriteten av våra respondenter handlar vanligtvis från 1-3 Internetbutiker och 83 procentenheter upplever sig få en närmare relation och ett ökat förtroende för ett företag då de är medlemmar i företagets kundklubb.Förmånerna som konsumenterna uppskattar mest och som bör ingå i en kundklubb är fri frakt vid olika tillfällen, rabatter för medlemmar, bonuspoäng vid köp, att enkelt kunna kontakta företaget, möjlighet till förhandsshopping samt förtur till reor. Erbjudanden inom en kundklubb ska gärna vara anpassade efter den enskilde kunden, bonuspoäng vid köp är något som uppmuntrar respondenterna till att handla mer och medlemmarna vill gärna vara med och påverka. Det är viktigt att enkelt kunna kontakta företaget och helst kontaktar medlemmarna företaget via mail. Medlemmar är överlag relativt ointresserade av att kommunicera med andra medlemmar men kommunikation kan ske genom ett forum. Däremot värdesätter konsumenterna att kunna läsa vad andra kunder tycker om olika produkter.Resultatet visar att konsumenterna inte i första hand ser en kundklubb som en social gemenskap utan snarare ett sätt att kunna handla enklare, bättre och mer förmånligt. / Program: Civilekonomprogrammet

The aim of this thesis is to investigate how libraries market themselves in social media and why they do it. I have studied a certain public library’s process of introducing social media into its marketing mix, the preparations for this process and the effects of these marketing methods.The theoretical framework for this thesis is based on relationship marketing, a theory which focuses on relationships, networks and interaction. My main method has been semi-structured interviews with a librarian at the relevant library, with the manager of the library and with the head of the municipality’s department of communication.The results of my studies show that marketing on social media is a positive and important thing for libraries. The main reasons as to why the libraries want to work with this type of marketing is that it is fast, inexpensive and easy. Experience shows, however, that it is important to realise that this work requires much time and commitment. For those who are prepared to invest the time needed, social media can be useful channels for interaction between the staff and the users of libararies. / Program: Bibliotekarie

The aim of this thesis is to examine young adults’ attitudes towards libraries marketing in social media. Libraries mainly use social media to reach out to young adults. However, young adults mainly use social media to communicate with their friends. The question that arises is if young adults are interested in communicating with organizations such as libraries on social media. To fulfill our purpose we asked two research questions:What attitudes do young adults have towards libraries use of marketing in social media?What kind of communication with libraries in social media is of interest for young adults?The theoretical framework for this thesis is based on relationship marketing, a theory which sets focus at relationships, networks and interaction. The theory is based on an organizational perspective, but we choose to interpret it from the perspective of users. In this thesis we choose a qualitative approach. We also conducted ten semi-structured interviews to gather our empirical material.The results show that the young adults in our thesis not are aware of libraries existence in social media. They also have a stereotypical image of libraries as an organization mainly connected to books and reading. However, they do believe that libraries use social media to “follow the stream”. In young adults’ use of social media, interests are a decisive factor as well as communication with friends. If libraries want to reach out to young adults, they need to create a strategy to help them communicate with young adults. / Program: Bibliotekarie

Syftet med denna studie är att undersöka hur textila modeföretag kan använda sociala medier. Vi frågar oss också hur företagen ska använda medierna för att få en närmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stärka textila modeföretag. Vi gör en studie på hur textila modeföretag ska lyckas skapa närmre relationer utanför sociala medier och går in på budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att få svar på vårt problem kände vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn på sin närvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer med företagen för att få en lagom strukturerad intervju med utrymme för följdfrågor och diskussioner. De fyra företagen som ställde upp i vår empiriska undersökning hade alla en sak gemensamt och det är att de har olika tankar bakom varje social mediekanal. Det finns olika syften med varje kanal och fungerar nästan som en andra hemsida eller kundservice portal. Vi ser också hur bloggen har blivit mindre intressant hos företagen och kanaler som Facebook och Instagram har tagit över allt mer. Vi såg att företagen har en strategi för social mediekanalerna men att den inte var tillräckligt tydlig och utarbetad som den annars hade varit om det hade varit en ”typisk” marknadsföringsstrategi. De slutsatser vi kommit fram till genom vår undersökning är att företagen måste börja se sociala medier som ett strategiskt val då det krävs mycket resurser och tid för att underhålla och sköta. Det är enkelt att starta ett konto, det är oftast gratis och företagen syns för stor del av sin målgrupp men utan strategisk tanke bakom och omhändertagande utnyttjar företag inte möjligheterna med sociala medier. De bör se det som ett verktyg i deras relationsmarknadsföring och interaktiva kommunikation. Sociala medier är en stor tillgång om företag använder det på rätt sätt. Vad vi menar med det är att allt som ett företag publicerar sprids som en löpeld och därför måste allt material som läggs ut handskas med försiktighet. Ett felsteg är svårt och omständligt att reparera. / Program: Butikschef, textil och mode

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Under de senaste åren har de flesta bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på bankpersonalens arbete.</p><p>Vår problemformulering lyder:</p><p>Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen?</p><p>Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn. Vi vill även förvärva en ökad förståelse för vilken påverkan produktivitetsarbetet, i form av försäljningsmål, har på hur personalen upplever sitt arbete. Sist men inte minst försöker vi kartlägga hur organisationen arbetar med service- och försäljningsfrågor och kombinationen av dessa.</p><p>För att nå svar på det uppmärksammade problemet genomförde vi intervjuer med bankpersonal och ledning på en utvald bank, men spritt mellan olika kontor. Teorins fokus ligger på relationsmarknadsföring och prestationsmätning och utifrån dessa perspektiv belyser vi det formulerade problemet från olika vinklar.</p><p>I analysen av det ihopsamlade empiriska materialet har vi kommit till slutsatserna att människan oftast lyder under minsta motståndets lag och försäljningsmål är ett sätt att sporra individen till det lilla extra. Samtidigt kan det medföra en negativ påverkan på arbetet för personalen i form av stress. Vissa bankanställda upplevde en konflikt i yrkesrollen vilket vi förklaras av olika förväntningar från olika intressenter, så som kunderna och ledningen. Vidare såg många av respondenterna en möjlig konflikt mellan den långsiktiga kundrelationen och de mer kortsiktigt inriktade säljmålen. Vi fann att personalens roll som relationsbyggare blir allt viktigare medan kvaliteten i arbetet inte beaktas till den grad den kanske borde. Detta kan leda till suboptimering genom försäljning baserad på en ”krängarmentalitet”.</p><p>Slutligen är våra rekommendationer till banken att premiera, kommunicera och utbilda personalen inom service och långsiktigt relationsbyggande, på samma sätt som det arbetas med försäljning idag. Detta för att eliminera personalens rollkonflikt och därigenom erbjuda kunderna ett bättre koncept, vilket i slutändan resulterar i ett bättre finansiellt resultat.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Akademi:</p><p>Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,</p><p>Mälardalens Högskola</p><p>Nivå:</p><p>Kandidatuppsats i Företagsekonomi/Vårtermin 2008</p><p>Titel:</p><p>Kundlojalitet, en studie av försäkringsbranschen</p><p>Författare:</p><p>Maria Bergström, -79</p><p>Åkersberga</p><p>Fredrik Karlsson, -84</p><p>Västerås</p><p>Anders Melkersson, -66</p><p>Västerås</p><p>Handledare:</p><p>Jonsson, Claes</p><p>Problem:</p><p>Allt fler företag använder sig idag av relationsmarknadsföring för att få lojala kunder. Anledningen är att företagen vill ha lojala kunder då dessa anses vara den mest lönsamma kundgruppen. Hur företagen definierar en lojal kund är avgörande för hur detta arbete utformas.</p><p>Syfte:</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra hur företagen Skandia i Västerås, Folksam i Stockholm och Försäkringscenter i Västerås definierar lojala kunder. Syftet är även att beskriva och jämföra hur dessa företag arbetar för att uppnå/öka kundlojalitet.</p><p>Metod:</p><p>Vi använder oss av en kvalitativ insamlingsmetod i vår uppsats. Utifrån den teoretiska referensramen har intervjufrågor sammanställts. Därefter genomfördes sex intervjuer, två på respektive företag. Grunden för analysen utgörs av den teoretiska referensramen. Primärdata har analyserats utifrån en mellanfallsanalys och en inomfallsanalys.</p><p>Slutsats:</p><p>Vi fann inte någon större skillnad i hur företagen beskriver och definierar lojal kund. Vår studie indikerar att företagen fokuserar mer på kundens historiska beteende och i mindre grad på kundens attityd och framtida beteende. Studien visar att företagen arbetar aktivt för att ge ett bra bemötande och inge förtroende via sina arbetsmetoder. Personlig kontakt anses av företagen som väsentligt för att uppnå/öka kundlojalitet.</p><p>Nyckelord:</p><p>Lojalitet, kundlojalitet, försäkringsbranschen, loyalty, customers loyalty, lojal kund, relationsmarknadsföring</p> / <p>Abstract</p><p>Academy:</p><p>School of Sustainable Development of Society and Technology,</p><p>Mälardalens Högskola</p><p>Level:</p><p>Bachelor Thesis in Business administration/Spring term 2008</p><p>Title:</p><p>Customer loyalty, a study of the insurance branch</p><p>Authors:</p><p>Maria Bergström, -79</p><p>Åkersberga</p><p>Fredrik Karlsson, -84</p><p>Västerås</p><p>Anders Melkersson, -66</p><p>Västerås</p><p>Tutor:</p><p>Jonsson, Claes</p><p>Problem: More and more companies are starting to use relationship marketing to get loyal customers. The reason is that companies want to have loyal customers because they are seen as the most profitable customer group. How companies define a loyal customer is a determining factor for the chap of this work.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this thesis is to describe and compare how the companies Skandia in Västerås, Folksam in Stockholm and Försäkringscenter in Västerås define loyal customers. The purpose is also to describe and compare how these companies work for reach/increase customer loyalty.</p><p>Method:</p><p>In this thesis we are using a qualitative method of collection. The interview questions have been put together out of the theoretical frame of reference. There after we were carrying through six personal interviews, two of each company. The ground of this thesis is the theoretical frame of reference. Primary data where analyzed thru a cross-case synthesis and a within-case synthesis.</p><p>Conclusion:</p><p>We found no bigger difference between the companies in how they describe and define a loyal costumer. Our study indicates that the companies are more focus on the costumer’s historical behaviour than on the attitude and future behaviour. The study shows that the companies work actively to give a good treatment and infuse confidence thru their working methods. The company consider that personal relation is essential for reach/increase customer loyalty.</p><p>Keywords:</p><p>Insurance branch, loyal customer, loyalty, customer’s loyalty, relationship marketing.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur bankpersonalen på ett nyetablerat bankkontor arbetar i förhållande till sina kunder och hur kunderna upplever det, för att fastställa om det finns ett samband mellan RM och lojalitet. Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är en kundenkät och semistrukturerade intervjuer av personal. Studien visar att det finns ett samband mellan relationsmarknadsföring och lojalitet. Det nyetablerade bankkontoret har med hjälp av ett visionsdokument, en positiv nybyggaranda och specialrekryterad personal lyckats få nöjda kunder vilket innebär goda förutsättningar för långvariga relationer med lojala kunder. Sambandsanalysen visar att det starkaste sambandet är mellan känslomässigt åtagande och lojalitet.</p> / <p>The purpose is to investigate and analyze how the personnel at a newly established bank office work with their customers and how this is perceived by the customers, in order to ascertain if there is a correlation between relationship marketing and loyalty. This study shows that there is a correlation between relationship marketing and loyalty. A newly established bank office has, with the help of a mission statement, a positive pioneering spirit and careful recruitment of personnel, succeeded in obtaining satisfied customers, which is a prerequisite for lasting relationships with loyal customers. The correlation analysis showed that the strongest correlation is between affective commitment and loyalty. The study is of qualitative character with a quantitative collection of data. A survey has been used for the collection of data from the customers and semi-structured interviews have been carried out with the personnel.</p>

<p>Problem: Seco Tools (Thailand) Co., Ltd registrerades under 2001 i Bangkok, Thailand. De har vuxit med 150% sedan start och har idag</p><p>5% marknadsandel. Företaget utvecklar kontinuerligt sin organisation för att kunna expandera ytterligare. Eftersom varumärket är relativt okänt på den thailändska marknaden, måste företagets marknadsföringsarbete ha en god strategi för att uppnå fastställda mål, samt att nå ut till potentiella kunder. Här finns det sedan flera år etablerade kon-kurrerande tillverkare som marknadsför sina varumärken genom direktförsäljning eller distribution. För att ytterligare öka effektiviteten vore det lämpligt att undersöka vilka marknadsföringsaktiviteter som ger bäst resultat, för att skapa ett känt företag och ett starkt varumärke.</p><p>Syfte: Denna undersökning syftar till att utvärdera hur Seco Tools marknadsför sig i Thailand, och ge rekommendationer på vad företaget bör förbättra i sitt marknadsföringsarbete. Detta för att lyckas med att skapa en märkesmedvetenhet hos kunderna och därigenom ta ytterligare marknadsandelar. Författarna avser också att undersöka om företaget anpassat sitt marknadsföringsarbete till den lokala kulturen.</p><p>Metod: Utifrån de använda teoretiska modellerna har intervjufrågor hämtats som sammanställts under empirin. En analys av det insamlade materialet har därefter gjorts, och det har sedan legat till grund för slutdiskussionen.</p><p>Slutsats: Företaget har anpassat sig till den thailändska marknaden. Hänsyn tas till de kulturella skillnaderna både inom organisationen och vid kundkontakt. Idag bedrivs flera bra marknadsföringsaktiviteter. Det finns dock några som skulle kun-na utvecklas. Företaget saknar kännedom om vad kunden behöver. För att bättre kunna identifiera kundernas behov på marknaden borde företaget bli bättre på att samla in information från kunden. Detta sker lämpligast genom marknadsundersökningar som till exempel kundenkäter. Vidare anser vi att de bör förändra sin relationsmarknadsföring gentemot sina viktigaste kunder. Det skulle resultera i nya kontaktnät med fler potentiella kunder som i sin tur ökar möjligheterna för företaget att växa och bli ett mer känt varumärke på den thailändska marknaden.</p>

<p>Event marketing har allt sedan begreppet instiftades runt tiden för OS i Los Angeles 1984 varit starkt praktikerdrivet, vilket även återspeglas i den litteratur som skrivits om fenomenet. Den största delen av denna är av normativ karaktär och antar skepnaden av handböcker snarare än av akademisk litteratur. Bland författarna råder dessutom stor oenighet angående vad som faktiskt innefattas av begreppet event marketing. För den person som försöker förstå vad event marketing handlar om utgör detta ett problem; ett problem som ligger till grund för denna undersökning. </p><p>Utifrån den ovan beskrivna situationen formulerades för undersökningen följande syfte: Genom att ur ett marknadsföringsteoretiskt perspektiv studera olika författares och praktikers definitioner av och uppfattningar om event marketing, precisera de fenomen som bör innefattas av begreppet. </p><p>Studien genomfördes i form av en omfattande litteraturstudie som kompletterades med fyra intervjuer. Majoriteten av den studerade litteraturen är skriven av amerikanska och tyska författare, men även svensk litteratur förekommer i studien. De fyra intervjuerna genomfördes per telefon med tre representanter för tre olika eventbyråer i Stockholm, samt med en av författarna till den hittills mest omfattande svenska bok som skrivits inom ämnet. </p><p>Studien resulterade i att en ny definition av event marketing presenterades. Författarnas definition lyder: </p><p>Event marketing är en interaktionsfokuserad marknadsföringsmetod där arrangören under ett eget skapat event har för avsikt att kommunicera ett budskap.</p>